Corren 17 mars 2021
”Mångkultur” är centralt i svensk debatt. För den som varit med länge stod mångkultur för något annat än idag. I slutet på 1960-talet invandrade åtskilliga italienare till Sverige, rekryterade av svenska företag. Det ledde till att Sverige 1968 fick sin första pizzeria, vilket kallades kulturinflytande.
Nu associeras mångkultur till invandring som av vissa ses som negativ. När Jimmie Åkesson 2009 för första gången publicerades i en dagstidning, Aftonbladet, skrev han att muslimsk invandring är ”vårt största utländska hot sedan andra världskriget”. För en dryg vecka sedan handlade SvT:s ”Sverige möts” om mångkultur. Mest uppmärksammat blev att Sverigedemokraternas partisekreterare Richard Jomshof sa att ”Islam är en avskyvärd ideologi och religion”. Han sa dessutom i riksdagsdebatten efter valet 2018 att ”svenskarna sakta men säkert är på väg att bli minoritet i sitt eget land”.
Att peka ut grupper av invandrare är inte ovanligt. I USA vände sig politiker i slutet på 1800-talet och början av 1900-talet mot italienska, japanska och kinesiska invandrare. De italienska invandrarna knöts till maffia och kriminalitet.
De flesta svenskar som tog sig till USA under den tid då en femtedel av alla svenskar utvandrade ville inte återvända. De släppte alla kontakter med Sverige. De blev mycket snabbt ”amerikaner”. Det var dock inte självklart att de uppfattades så. I sin bok ”Swedish Hollow” (2017) beskriver Ola Larsmo hur svenskar i Minneapolis bodde i vad vi idag skulle kallat utanförskapsområde. ”Gå aldrig bakom en svensk i motvind”, skrev en amerikan på orten. Svenskarna var kända för att lukta illa och för att vara brottsliga.
Men med tiden gick det bra för de svenska invandrarna. Och vi svenskar tycker det är roligt att det finns fyra svenska och skandinaviska museer i USA. Dessutom finns svenska kyrkor på fem orter i USA. Som generalkonsul skapade jag nätverk bland yngre svenskar som bosatt sig i New York med mitt syfte att de inte skulle tappa kontakten med Sverige och svensk kultur.
Det är roligt att besöka Lindsborg i Kansas, en stad med svensk bakgrund, som har dalahäst som symbol. Poliser dalahäst på sina uniformer och stadens flagga har dalahäst. Att svensk midsommar firas på ca 50 platser i USA varje år ser vi som svenskar som något positivt.
”Etnicitet” i den betydelsen borde vara lika acceptabel om den visas av invandrare i Sverige som av svenskättlingar i USA. Det vore pedagogiskt att lyfta fram att vi tycker det är bra att människor bevarar en del sin kultur trots att de bor i andra länder.
OLLE WÄSTBERG