Corren 2018-10-03
Nu har valstugorna flyttats från torgen. En del har partierna sålt som friggebodar. En och annan står i förvar för att tas fram inför EU-valet den 26 maj.
I stort sett dröjer det fyra år – om det inte mot förmodan skulle bli nyval – innan valstugorna kommer upp igen. Lika länge dröjer det innan vi får se politiker på torgmöten, på presentationer i skolor eller som dörrknackare.
Här har vi en av förklaringarna till att förtroendet för de folkvalda minskat. Partierna tycks se valrörelserna som försäljningstillfällen, inte som en möjlighet att kommunicera med väljarna och lyssna på opinionen. Inte minst på landsbygden försvinner politikerna under hela valperioden.
Väljarna verkar ses som partiernas kunder, inte som deras uppdragsgivare. Därför är det inte konstigt att många väljare känner sig förbisedda.
Rimligen borde den som blivit vald stå i löpande kontakt med sina väljare och lyssna på dem. Inte minst gäller det kommunalpolitiken. När viktiga beslut ska tas, skulle det vara naturligt att ledamöter i kommunfullmäktige både går ut på nätet och frågar hur de ska göra, men också knackar dörr och ställer frågan. Då involveras fler väljare vilket skulle stärka demokratin. Det borde vara naturligt att återkoppla till väljare man nått kontakt med under valrörelsen.
Representanthuset i USA väljs om vartannat år. Det tvingar de valda att vara ständigt närvarande i sina valkretsar. Den 6 november sker nästa val. Det ses valet i hög grad som ett ställningstagande till Donald Trump. Men så entydigt är det inte. Nästan alla de 435 ledamöterna i representanthuset ger en bild av sig själva och kandiderar som personer.
Så gott som samtliga ledamöter har ett lokalt kontor där de eller deras medarbetare kan möta väljare i perioderna mellan valen. Kontoret är oftast som en liten butik. Medborgare brukar komma in för att få hjälp att fylla i blanketter eller få hjälp med myndighetskontakter. De folkvalda uppfattas alltså som medborgarnas företrädare.
Det ekonomiska stödet till svenska riksdagsledamöter infördes på 1970-talet och växte därefter. Tanken med stödet var riksdagsledamöterna skulle kunna stärka sin ställning genom medarbetare i riksdagen eller genom lokal representation.
Så blev det dock inte: Eftersom partiledningarna ska fördela och utforma hur ledamotsstödet används har de lagt beslag på det för att stärka ledarskapet i partierna. Eftersom allt partistöd är proportionellt innebär det här valet att såväl socialdemokraterna som moderaterna får långt sämre ekonomi. Det kommer att leda till att chanserna för enskilda ledamöter att utnyttja partistödet minskar. Vilket i sin tur medför att det blir svårare att vara lokalt representerad.
Allra mest handlar detta om hur partierna ser på sin uppgift. Valstugorna borde stå kvar och dörrknackningar upprepas mellan valen. Väljarkontakterna får inte ta en fyraårspaus. Att valstugan har en skylt där det står ”Stängt till augusti 2022” är inte lyckat.
OLLE WÄSTBERG