Connoisseur
Oktober 2011
Kan man sätta betyg på länder?
Ja, i varje fall görs det – hela tiden. När vi ska bestämma vart vi ska resa på utlandssemester sätter vi mer eller mindre medvetet betyg på de länder vi väljer mellan. I de stora sammanhangen finns en rad olika index och rankinglistor. Några av de viktigaste finns i rutan här bredvid.
Den som tvivlat på att de internationella betygssättningarna har någon betydelse togs nog ur den villfarelsen i somras. Då nedgraderade ratinginstitutet Standard & Poor’s USA:s kreditvärdighet från högsta, AAA, till AA+. Det sände in världsekonomin i en ny kris.
Det må vara att Standard & Poor’s bara är ett internationellt konsultbolag i konkurrens med Moody’s och några till. Men S&P:s betygssättning på länder, fonder och företag styr hur andra länder, fonder och företag väljer att investera. Betygssättningen är betydelsefull.
Ibland är det närmast tekniskt. Stora pensionsfonder och hedgefonder kan ha regler som säger att de måste inneha en viss andel statspapper med AAA. Om ett land nedgraderas leder det till snabb försäljning, med effekter på valuta och ränta. Ibland kan en förändrad rating sända politiska chockvågor, som i USA i somras.
Om man tittar på listan över mätningar får Sverige genomgående högt betyg. Det finns en liten grupp länder som i de flesta fall hamnar i topp: Canada, Australien, Nya Zeeland, Schweiz och de nordiska länderna.
I Gallups stora undersökning där 136.000 människor i 132 länder fick betygsätta sitt eget liv – något som bildar ett ”lyckoindex” – kommer man fram till att de lyckligaste länderna i världen är Danmark, Finland och Norge. Sverige kommer först på en nionde plats.
Om man mäter välfärden på det mer konventionella sättet är det som gäller den internationella organisationen OECD:s ”köpkraftskorrelerad BNP per capita”. Enklast uttrycks mäter det ett lands rikedom. Av de 34 utvecklade länder som brukar jämföras ligger Sverige mitt i, på plats 11. T ex Danmark, Nederländerna och Österrike har det bättre än vi. Men signalen ligger i utvecklingen. Sedan 1970-talet har Sverige glidit från plats fyra till den nuvarande positionen.
Oftast bildar Norden ett kluster där det verkar vara mer av en slump vilket av de nordiska länderna som kommer först. Vi har låg korruption, fungerande samhällsystem. Det är bra för barnen och mödrarna. Vi är relativt sett jämställda.
Vad den nordiska särställningen kan bero på verkar de flesta forskare vara eniga om: Starka och fungerande institutioner och en tämligen stor tilltro i samhället, både till beslutsfattare och medmänniskor. Institutioner är både riksdag och domstolar, men framför allt en stor överensstämmelse i värderingar.
Men det finns områden där de nordiska länderna skiljer sig. Främst gäller det utbildningen. PISA (Programme for International Student Assessment), är ett OECD-projekt som mäter hur 15-åringar ligger till i kunskap av olika slag. I senaste studien fanns de svenska 15-åringarna på plats 17 av 65 länder i läsförståelse och i matematik på plats 26. Just PISA-studierna har varit utbildningsminister Jan Björklunds huvudargument för att den svenska skolan måste förändras. Finland ligger hela tiden bland de bästa länderna, medan Sverige ligger i mitten eller strax under.
Det är bekymmersamt. Vi svenskar tycker att vi ska ha bättre betalt än människor i Singapore, Estland eller Brasilien. Enda möjligheten för att det ska kunna förbli så är att vi är ”duktigare”, d v s att det vi producerar innehåller mer av kunskap, teknik och design än konkurrenternas produkter. Med andra ord måste vi svenskar vara mer välutbildade och uppfinningsrika än andra. Och välutbildade är vi alltså inte.
Fortfarande ligger vi mycket hög när det gäller innovationer liksom i Networked Readiness, d v s hur utbrett internet är och hur digitalt kompetenta svenskarna är. Som så ofta är det något som går långt tillbaka. Redan i slutet av 1800-talet var Stockholm det land som hade flest telefoner i världen och det svenska telefonnätet byggdes rekordsnabbt över landet.
Den fråga man måste ställa sig är om vi kan upprätthålla vår ställning som innovativt land när skolresultaten är dåliga och allt färre söker till tekniska utbildningar. USA liger i topp vad gäller innovationer och nya patent. Orsaken kan nog hittas i ett annat index, det s k Shanghai-index, The Academic Ranking of World Universities (ARWU), som rankar världens universitet. Av de tio främsta universiteten i världen är åtta amerikanska. Bland de 50 främsta kommer ett svenskt universitet, Karolinska institutet, med – dock med 31 amerikanska universitetet ovanför på listan.
De mätningar och betygssättningar som redovisas i rutan här bredvid är av olika slag. En del – som t ex Nation Brands Index och CountryRep – är stora opinionsundersökningar. Där hamnar Sverige bra. Vi har gott rykte som land och folk. Att människor i andra länder svara ja på frågan om svenskar är trevliga eller på om de skulle vilja ha en svensk vän säger inte mycket i sak; folk tror vi i trevliga, det innebär inte att vi är det.
Andra index, som OECD:s BNP-index eller Transparency Internationals mätning av korruptionen utgår från hårdfakta, som sedan vägs ihop.
Också de undersökningar som mäter omvärldens attityder till Sverige är betydelsefulla. Inte bara för den svenska självkänslan, utan främst för att vi måste vara attraktiva för arbetskraft från andra länder. Nyligen beslöt verkstadsföretaget Sandvik att flytta huvudkontoret från Sandviken till Stockholm. Det viktigaste skälet var att man måste kunna attrahera toppkrafter till företaget och då var inte Sandviken tillräckligt attraktivt. Frågan är om Stockholm kommer att vara det?
Vi ligger bra till i Global Talent Index. I sammanhanget är det också viktigt att den svenska jämställdheten rankas högt. De – som regel manliga manliga – ingenjörer som Sandvik måste rekrytera har oftast en partner som också har ett kvalificerat jobb.
Betygssättningarna kan vara en varningssignal. Om något förändras kan det vara tecken på att antingen det egna landet misslyckas (eller lyckas) eller att något väsentligt skett i vår omvärld. Det är därför olika svenska institutioner – liksom den svenska regeringen – håller ett öga på de olika index som finns.
OLLE WÄSTBERG
Sverige i olika index
Källor: Svenska institutet, OECD, Gallup
Den övergripande Sverigebilden
Nation Brands Index
Anholt-GfK Roper
Sverige rankas: 10/50 (2010)
CountryRep
Reputation Institute
Sverige rankas: 1/39 (2010)
Lyckligaste länderna i världen
Gallup World Poll
Sverige rankas: 9/132 (2010)
Ekonomi
Köpkraftskorrelerad BNP per capita
OECD
Sverige rankas: 11/34 (2010)
Samhällsstyrning
Global Democracy index
The Economist
Sverige rankas: 4/167 (2010)
Press Freedom Index
Reportrar utan gränser
Sverige rankas: 1/178 (2010)
Corruption Perception Index
Transparency International
Sverige rankas: 4/178 (2010)
Human Development Index
UN Development Program
Sverige rankas: 9/169 (2010-2011)
Global Peace Index
Economist Intelligence Unit
Sverige rankas: 10/149 (2010)
Utbildning
PISA
OECD
Sverige rankas i läsförståelse: 17/65 (2009)
Sverige rankas i matematik: 26/65 (2009)
Environmental Performance Index
Yale University, World economic Forum
Sverige rankas: 4/163 (2010)
The Global Gender Gap Report
World Economics Forum
Sverige rankas: 4/134 (2010)
State of the World’s Mothers
International Save the Children Alliance
Sverige rankas: 4/164 (2011)
Kultur
The Global Cities Index
Foreign Policy Magazine
Sverige rankas: Stockholm 23/65 (2010)
Talangmagnet
Global Talent Index
Heidrick & Struggles
Sverige rankas: 5/30 (2007-2012)
Näringsliv
Innovation Capacity Index
European Business School
Sverige rankas: 1/131 (2010-2011)
Innovation Union Scoreboard
European Commission
Sverige rankas: Innovationsledare 1/27 (2010)
Global Innovation Index
INSEAD business school
Sverige rankas: 2/132 (2009-2010)
Knowledge Economy Index
World Bank
Sverige rankas: 2/134 (2008)
The Global Competitiveness Report
World Economic Forum
Sverige rankas: 2/139 (2010-2011)
World Competitiveness Yearbook
IMD Business School, Switzerland
Sverige rankas: 4/59 (2011)
Responsible Competitiveness Index
AccountAbility
Sverige rankas: 1/108 (2007)
Doing Business Index
International Finance Cooperation och World Bank
Sverige rankas: 14/183 (2011)
Global Enabling Trade Index
World Economic Forum
Sverige rankas: 4/125 (2010)
Best Global Brands
Interbrand
Sverige rankas:
H&M 21/100 (2010)
IKEA 28/100 (2010)
The Networked Readiness Index
World Economic Forum
Sverige rankas: 1/138 (2010-2011)