Obama har – milt uttryckt – problem med sitt sjukvårdsförslag. Utan att vara bäst i världen är amerikansk sjukvård den i särklass dyraste. Men folk vet vad de har och misstänker byråkrati. Jag skriver om detta i livsstilsmagasinet Bona Vitas oktobernummer.
Amerikansk sjukvård är en paradox. Den är den bästa och sämsta i världen. Det är därför Obama – liksom de som försökt förut – har så svårt att reformera den.
Vänstern i USA accepterar inte att Obama vill kompromissa. De vill göra slut på eländet. Högern ser riskerna: Allt kommer att bli sämre – och mer statsdirigerat.
Komplexiteten i systemet är så stor att inte ens superpedagogen Obama klarar att förklara det för vanligt folk. Därför blir debatten präglad av rykten och anekdoter.
De flesta – 89 procent – av alla amerikaner har en sjukförsäkring. Och av de 11 oförsäkrade procenten är majoriteten antingen inte amerikanska medborgare, eller också är de förmögna och valt att stå utanför. Av de försäkrade är 86 procent nöjda med sin försäkring.
Den som är nöjd med sin sjukvård är inte benägen att hoppa på ett nytt och okänt system. Samtidigt är den amerikanska administrationen piskad att agera av ekonomiska skäl. Sjukvårdskostnaderna i USA galopperar; medan de flesta europeiska länder lägger ner sex-sju procent av sin BNP på hälso- och sjukvård gör USA av med det dubbla – och med sämre utfall för individen.
Det finns en hel rad olika problem för amerikansk sjukvård.
– De oförsäkrade. Några tiotal miljoner medborgare har ingen försäkring alls, utan får den garanterade statliga sjukvården Medicaid. Den är av hög kvalitet – det har förekommit hjärtbyte på fängelser. Men den ger ingen förebyggande hälsovård och tar bara hand om dem som blir akut sjuka. Det är fördyrande och pressar sjukhusens akutmottagningar.
– Försäkringarna är av olika kvalitet. De flesta innefattar garantier också för långtidssjukvård och har i Sverige okända inslag som rätten till en försäkringsbetald ”second opinion” av en annan läkare. Men en del försäkringar täcker inte långtidssjukdom och innehåller ingen ersättning för förlorad arbetsinkomst.
– Försäkringarna har en inlåsningseffekt på arbetsmarknaden: Den som är på ett jobb med bra försäkring – som då täcker hela familjen och tiden efter pensionen – flyttar sig inte gärna. Samtidigt kan man mista sitt försäkringsskydd om företaget går i putten.
– Ett sjukhus kan inte neka den som kommer in akut – försäkring eller inte. Fler och fler väljer att ringa efter ambulansen. Sjukhuset behandlar, men får ofta inte betalt. Därmed ökar kostnaderna och sjukhusen ökar sina priser, vilket i sin tur gör att försäkringsbolagen höjer sina premier – och då är det många små arbetsgivare som inte har råd att betala sjukförsäkring åt sina anställda. På så sätt är man inne i en ond cirkel.
– Den lägre medelklassen drabbas värst. De är inte så fattiga att staten betalar vården, Medicaid. Om de inte har försäkring kan de lätt få skulder på 100.000-tals dollar.
– Ansvarslagarna som gör att läkare hela tiden måste vara beredda på att bli stämda på miljonbelopp. Ett skäl till att det är svårt att få förlossningsläkare i USA är att skadestånden om något går snett är rekordhöga. Jag gick hos en läkare i New York. Han berättade att han arbetade fram till augusti för att betala sin ansvarsförsäkring, fram till november för löner till personal, hyra och omkostnader. Jag tror han klarade sig hyggligt på de två månader som var över. Dock leder systemet till att läkare gärna tar fem prover för mycket, även om de är säkra på att de är onödiga. Det driver kostnaderna.
Samtidigt är det kostnadsjakten som många amerikaner är mest rädda för. När förra vicepresidentkandidaten Sarah Palin talar om att Obama kommer att inrätta ”death panels” i Vita huset som bestämmer vem som ska leva är det naturligtvis demagogi. Samtidigt vet en svensk hur det fungerar hos oss: Grupper inom Sveriges Kommuner och Landsting beslutar om praxis, scanning och vilka åtgärder som är rimliga att sätta in. Man väger pengar mot rimliga bedömningar av vad som är framgångsrik vård.
USA är världens mest utvecklade land. Där finns toppsjukvård på alla områden. Hjärtsjukvården på Cleveland Heart Center eller cancerbehandlingen på Sloan-Kettering Cancer Center i New York anses ofta som bäst i världen.
Den som har bra försäkring eller gott om pengar kan få bättre vård i USA än kanske någon annan stans. Men det genomsnittliga vårdresultatet är sämre än i Europa. Och till en högre kostnad.
Så bli gärna sjuk i USA. Men undvik att vara skattebetalare det närmaste decenniet.
Olle Wästberg