Svenska Dagbladet

Svenska Dagbladet – 21 maj 2005 05:39

Ge Giuliani fredspriset

I ett brev till det norska stortingets Nobelkommitté har jag i dag nomineratNew Yorks förre borgmästare Rudolph Giuliani till Nobels fredspris. Giulianihar genom politiska beslut räddat fler människoliv än de flesta nu levande.Formellt har bland annat parlamentsledamöter och tidigare fredspristagarerätt att nominera till fredspriset.

Som riksdagsledamot nominerade jag under tre år skildraren av Förintelsenoch den främste opinionsbildaren mot antisemitism Elie Wiesel tillfredspriset. Han fick priset 1986.Jag har sett till att mitt förslag om Rudolph Giuliani vidarebefordras såatt det blir behandlat av den norska fredspriskommittén.Giuliani blev borgmästare i New York 1992, i en stad svårt präglat avgängvåld, nedgångna stadsdelar, rån, klotter och nedskräpning.

Polisen hade förlorat den dagliga kampen mot den grova brottsligheten. Hanstod konsekvent för en politik som dels var förnyande i brottsbekämpning,dels visade sig vara effektiv.

Enklast uttryckt: Om man jämför siffrorna från 1992,då Rudolph Giuliani tillträdde som borgmästare, med dagens har över 10 000människor färre blivit dödade, närmare 15 000 kvinnor färre blivitvåldtagna, cirka 800 000 familjer och affärsidkare sluppit se sin tillvarosönderslagen genom stöld eller inbrott.Det är svårt att se detta som annat än en humanitär gärning av mycket storamått.Så här ser minskningen ut i antalet anmälda brott från 1993 till april 2004för de vanligaste brottstyperna:

Mord minus 76,2 procent
Våldtäkt minus 41,1 procent
Rån minus 74,2 procent
Misshandel minus 57,5 procent
Inbrott minus 77,3 procent
Grov stöld minus 45,7 procent
Bilstöld minus 84,5 procent

För en svensk är det intressanta siffror. Sverige och New York är ungefärjämstora. Det begås fler mord i New York än i Sverige, men alla andra brottär vanligare i Sverige. Detta borde leda till någon eftertanke.Två saker har varit unika med Giulianis brottspolitik.Den ena är koncentrationen på att förhindra brott, inte på att i första handta fast brottslingen. Jag har varit med på statistikmöten där borgmästaren ochpolischefen gått igenom den senaste tidens brottsutveckling med alla lokalapolischefer.

De ställs inte i första hand till svars för uppklarningsprocenten, utan förde anmälda brotten. Den polischef som inte klarar att hålla nerebrottsligheten vet att han eller hon sitter löst till.

Detta har i sin tur lett till att färre sitter i fängelse än tidigare. I NewYork har fyra fängelser stängts på grund av brist på brottslingar. Två avdem låg i New Yorks sämsta områden.Få blir bättre av fängelsevistelse och amerikanska fängelser är direktinhumana. Att ha kunnat föra en politik som minskar antalet förövare är endel i den humanitära insatsen.Det andra unika inslaget är vad som ibland brukar kallas nolltolerans, menoftast ”livskvalitetsbrott”. Det vill säga att om ett område blir nedgånget,om unga män tillåts stå och urinera mot väggar, om klottret sprider sig såminskar känslan av trygghet. Behovet av vakter och kameror växer,hela samhället blir mer slutet.

En del av den tillit som krävs för ett modernt och fungerande samhällekräver att också det som kallas ordningsstörningar bekämpas. Att New York såsnabbt kunde hämta sig som turiststad efter 11 september, trots attterroristhotet fanns kvar, var vissheten att staden blivit en av världenssäkraste storstäder.Johannes Knutson är professor i kriminologi vid polishögskolorna både iStockholm och Oslo. Han sa i radio nyligen, 29 mars i år, att han, om hanfick välja, hellre åkte tunnelbana i New York än i Stockholm eller Oslo.När man under Giuliani fått bort rån och klotter från tunnelbanan vargrunden att man började ta och bötfälla dem som försökte smita in. Tankenvar att den som tänkte spraya ner vagnarna eller råna passagerna inte hadetänkt sig att först betala biljett. När man stoppade smitarna, stoppade manskadegörelse och övergrepp.

Känslan av trygghet och av att brottsligheten är under kontroll kan ställasi kontrast till att 63 procent av svenskarna tror att bostadsinbrotten kommer att öka under de kommande tio åren.

Är allt detta Rudolph Giulianis personliga förtjänst? Nej, långt därifrån.Brottspolitiken står på en fast vetenskaplig grund med bl a professorernaJames Q Wilson and George L Kelling som rådgivare.Giulianis förste polismästare Bill Bratton spelade en central roll. Men detär Giuliani som både personifierat politiken och som tog betydande politiskarisker när han i början ställde sig bakom den demoraliseradepolisorganisationen i krissituationer.

Den vanligaste invändningen mot Giulianis program är att det skulle hadrabbat minoriteter och ökat spänningarna mellan olika folkgrupper i NewYork. Det är ett i huvudsak felaktigt perspektiv: de flesta offren förvåldsbrott i New York har varit och är medlemmar av minoritetsgrupper.Det är fattiga människor i dåliga bostadsområden som drabbas hårdast avbrist på brottsbekämpning. Det utbryter sällan våldsamma gängbråk mellanWall Street-bankirer, utan de flesta förövare av brott är i New York,som på de flesta håll, fattiga människor som befinner sig i utkanten avsamhället.Att allmänt öka tryggheten gör också att människor ser med mindremisstänksamhet på varandra.

En annan invändning är att ”brottsligheten bara flyttat på sig”. Det är dockinte sant. Antalet anmälda brott har kontinuerligt minskat i samtliga 123polisdistrikt i jättestaden.Sanningen är i stället att när brottslighet, till exempelnarkotikaförsäljning eller prostitution, hela tiden störs blir den alltsvårare att bedriva.Den kraftiga minskningen av det tunga narkotikamissbruket kan haförklaringar helt utanför samhällsåtgärder, men en viktig faktor är attpolisen helt enkelt ingripit och stört.

Nobels fredspris har på flera sätt avlägsnat sig från Nobels testamente därinsatser på den tidens fredskongresser stod i centrum.

Enskilda personer som gjort speciella humanitära insatser, som Moder Theresaeller förra årets pristagare Wangari Maathai, har ansetts fylla kriteriernaför fredspriset.Den civilisatoriska gärningsom Rudolph Giuliani symboliserar borde också göra det.

OLLE WÄSTBERG
Sveriges generalkonsul i New York 1999-2004