Sydsvenska Dagbladet – 10 september 2002
Det som slår en besökare i New York är de flaggor som syns överallt. Stars and stripes är mer än en nationell symbol. Flaggan representerar den mångkulturella smältdegeln USA – och enigheten mot hoten. Det skriver Sveriges generalkonsul i New York, Olle Wästberg, med anledning av att det i morgon är ett år sedan terrorattackerna mot USA. När jag frågar besökande svenskar vad de tänkt på när de besökt New York senaste året blir svaret nästan alltid detsamma: Flaggorna.
Staden upplevs som insvept i Stars and stripes. Direkt efter den 11 september kom flaggorna upp. På rockuppslag, utanför husen, på bilarna, i fönstren. Sedan minskade antalet flaggor för att nu nå en ny kulmen inför årsdagen. USA är ett nytt land, New York är en ny stad. Det är bara en liten minoritet som vuxit upp i New York. Majoriteten av stadens invånare är barn till invandrare eller har själva invandrat. Men de känner sig som amerikaner.
Amerikanerna hålls inte samman av den gemensamma historien och den gemensamma etniska bakgrunden, som så ofta i Europas nationalstater. Istället är det upplevelsen av ett antal gemensamma värderingar och föreställningar som är det enande kittet i USA. Den som skall bli medborgare i USA måste svära på konstitutionen, förhörs på grunddragen i USA:s historia och skall föra ett samtal om amerikanska värderingar.
Var och en som får ett offentligt uppdrag måste svära på konstitutionen. Konstitutionen, d v s frihet och demokrati, har flaggan som symbol. I det uppsplittrade USA är flaggan den främsta enande symbolen. Förändringen av USA, och främst New York, är långt djupare än vad det ytliga överflödet av flaggor visar. I Europa finns det ibland en tendens att se terrordåden som en naturkatastrof, som ett vulkanutbrott eller som Estonia.
För den som mist en anhörig är kanske heller inte orsaken så betydelsefull. Sorgen finns där. Men för USA som nation innebär den 11 september något fundamentalt nytt. Terrorattackerna är fortfarande ett öppet sår i det amerikanska samhället. USA började en ny tideräkning den 11 september 2001. För första gången har amerikanerna drabbats av ett anfall på egen jord. (Pearl Harbor låg inte i det som formellt var USA. Ett angrepp för hundra år sedan i kriget mot Mexico minns ingen.) En grundläggande känsla av säkerhet och trygghet har försvunnit.
Den fiende som nu framträtt skiljer heller inte på människor. Terroristerna ville inte döda militärer eller politiker. De ville döda största möjliga antal. Många är berörda. 60 procent av alla människor i New York kände, direkt eller indirekt, någon som blev mördad. Ingen kan känna sig trygg. Ettårsdagen kommer att bli en påminnelse om att USA förändrat synen på sig själv. Tendensen att dra sig tillbaka från världen, som präglade president Bushs första halvår, är borta.
Däremot är viljan att lyssna på andra inte självklar. För första gången gäller det amerikanerna själva. Alla är överens om att USA förändrats. Frågan är hur. Påtagligt är att landet inte gått åt det militanta hållet. Det är t ex en förvånansvärt knapp majoritet som, enligt opinionsundersökningarna, stöder ett isolerat amerikansk angrepp på Irak. För den som kommer utifrån till USA idag gäller det främst att förhålla sig till terrordåden.
Den 11 september ligger nära människors medvetande. Nästan alla offentliga anföranden, oavsett sammanhanget, har en hänvisning till the horror. Nästan alla privata samtal kommer dessa dagar in på den 11 september. Ironiskt nog kom mycket positivt fram efter terrordåden. Den kände statsvetaren Robert Putman som skrivit flera böcker om hur det amerikanska samhället alltmer splittrats och hur människor gör allt färre saker tillsammans visar i några undersökningar att amerikanerna nu känner större gemenskap med varandra, har blivit mer politiskt medvetna och sätter större tillit till regeringen än tidigare.
Den israelisk-amerikanske sociologen Amitai Etzioni har redovisat undersökningar om hur amerikanerna lägger större vikt vid familj och nära gemenskaper. I känslan av att allt kan förloras har de nära relationerna satts främst. I det amerikanska samhället betyder frivilliga insatser och gåvor till gemensamma projekt mycket.
Efter 11 september har amerikanerna visat sig från sin mest självuppoffrande sida. Att den amerikanska flaggan visas nästan överallt blir i det här läget symbolen för enigheten mot hoten. För viljan att försvara friheten och The American way of life.
OLLE WÄSTBERG