Klaraposten – Mars 2002
För en gång skull en lugn söndag, utan något offentligt uppdrag. New York vimlar av bruncher, seminarier och mottagningar, också på söndagar. Men den här gången har Inger och jag lyckats hålla rent. Skriver ett remissvar på en utredning om Invest in Sweden, en myndighet som lyckats bra och som vi samarbetar nära med. Läser tidskrifter och skriver ett nummer av mitt privata månadsbrev, som snart har 10.000 mottagare. Promenad i blåsten i CentralPark, New Yorks lunga, där snödropparna blommar i februari. Bio på kvällen: Gosford Park, märklig film av Robert Altman.
Måndag
Mina måndagar är nästan alltid administrativa dagar. Morgonmöte med den 25 personer starka personalen. Genomgångar. Ledningsmöte. Förberedelser för våra två seminarier i april, riktade till amerikanska investerare, om biotech och om svenska IT-säkerhetsföretag. Vi har funnit en bra form: Eftermiddagseminarium på det svenska residenset för ca 60 personer, amerikanska investerare. Svenska företag får chansen att presentera sig och knyta kontakter. 600 Park Avenue, där vi bor, är en attraktiv adress som gör det lättare att locka folk. Men de måste känna att det finns ekonomiska vinster att göra på att komma. ”What’s in it for me?” är alltid amerikanernas fråga.
Idag har Inger och jag lunch med Bill och Susan Tatum samt med min efterträdare som chefredaktör för Expressen, Staffan Thorsell. Bill är ägare till Amsterdam Post, den största svarta tidningen i New York och inflytelserik i det demokratiska partiet. Intressant med en person som inte för en sekundprisar den hjälteförklarade borgmästaren Giuliani. Bill, som är stor Sverigevän, sitter i rullstol efter en olycka. Han klagar över att Stockholm fungerar så dåligt för människor med rörelsehinder. Inger, som var generaldirektör för handikappombudsmannen i Sverige, instämmer. Sverige har kommit längre i social service, men USA har tuffare lagar för anpassning av statsmiljön. Det finns inte ett gathörn i New York som inte är avfasat, inte en buss som inte niger.
Middag för Swea-kvinnor på kvällen. Swea har ett fungerande nätverk i New York. Det hade vi glädje av dagarna efter 11 september då Swea förmedlade psykologer, fixade tak över huvudet etc.
Tisdag
Träff på morgonen med Bengt Göransson, begåvat journalistiskt födgeni som rapporterar om börsen varje dag i Aktuellt. Pappersvändande till lunchen. Den var för Leif Pagrotsky som varit i New York på World Economic Forum. Pagrotsky fick träffa åtta unga svenska företagare i New York, alla med direktkontakt med konsumtionsmarknaden. Rätt splittrad, men i huvudsak dyster, bild av den amerikanska ekonomin. Följde Pagrotsky till flygplatsen för att få tillfälle att prata.
Sedan snabb vända till National Academy of Art för förhandsvisning av ny amerikansk konst. På kvällen middag hemma för medarbetare som arbetat i femton år och står för det viktigaste vi har: kunskap.
Onsdag
Budgetgenomgång efter första månadens ekonomiska utfall. Pappersarbete. Pratar med Helen, som bl a arbetar med våra events, om dels en konsert av den begåvade unge pianisten Per Tengstrand, dels en mottagning vi ska ha för New York-baserade svenska konstnären Siri Berg som ska ställa ut på det svenska residenset.
Lunch med nye H&M-chefen Peter Grauers. H&M, med sina snart 70 butiker, är en viktig svensk närvaro i USA. Dessutom sänder H&M en stor del av sina medarbetare till Sverige för att arbeta och insupa H&M-kultur. I Sverige tar anställda mer ansvar för helheten än i USA och här finns stora vinster att göra.
Jobb på eftermiddagen inför årets största svenskhändelse, att Bard Gradute Center genom vår förmedling tar över den stora modernistutställningen från Moderna Museet. Utställningen kommer att omges av sammanlagt 17 olika föredrag och seminarier under tre månader.
”Inviger” på kvällen en utställning på ett privat galleri där man visar möbler av Einar Hjort och den tidige Carl Malmsten. Jag är måttligt förtjust i tjugotalets möbelstil, men med tanke på priserna ångrar jag att jag deltagit i en och annan vindsröjning hos min mamma.
Tidigt hem och läser högen med svenska tidningar. Det mesta har jag läst på nätet innan så det går rätt fort, men man måste se papperstidningen för att kunna känna stämning och kraft i frågorna.
Torsdag
I telefon hela förmiddagen. New York Magazine och svenska restauranger om Swedish Culinary Week som vi genomför i slutet av april för att fästa uppmärksamheten på svensk mat. Det finns hela fem svenska restauranger i New York, men New Yorkarna vet inte att svenska kockar numera vinner internationella priser och att det svenska köket är i världsklass. Det ska vi tala om. New York Times ringer och frågar om vi har mer på gång kring design. En seger när det är se som ringer själva!
Lunch med Sven-Olof Johansson, gammal medarbetare från finansdepartementet med en underbar humor. Han är i New York och träffar ratinginstituten, de företag som bedömer Sveriges kreditvärdighet. En betydligt enklare uppgift nu, än när jag gjorde det för 10 år sedan.
Arbete framför datorn hela eftermiddagen och på kvällen ett intressant offentligt samtal på Scandinavian House om svensk design mellan Svensk Forms Johan Huldt och en amerikansk journalist.
Fredag
Jobbar vid datorn hela morgonen. Luftkonditioneringen på kontoren på 45:e våningen pajade och det blev bastuhett i rummet när solen gassade. Sushilunch vid skrivbordet medan jag lyssnar på kvällsekot på webben. Träffar några konsulter i företagsetik som är här för att titta på frivilligarbete och hur amerikanska företag ger pengar och tid till olika samhällsprojekt. För stora företag är det en del av kulturen, man vill vara ”a good corporate citizen”, vilket inte är någon garanti i övrigt, vilket Enron-skandalen visar.
Träffade en medicinskt företag som vill introducera nya typer av enheter för lättkirurgi i Sverige. Ska försöka hjälpa till och ge uppslag till hur han kan komma vidare.
På kvällen på invigningen av Fashion Week. Jag som är nolla när det gäller mode kom med i lokalTV från modeveckan. Jag begriper mig inte mycket på kläder, men Johan ville att vi skulle vara med och representera Sverige. Hoppas han säljer bra.
Lördag
Fri dag. Inger och jag tittar på konst, mest installationer i konstdistriktet Chelsea. Sen lunch på en fantastisk, pytteliten italiensk restaurang på Cornelia Street, Po.
Försöker läsa på om Bushs budget på eftermiddagen. Oroande stora underskott byggs upp. Är rädd att lånebehovet plus minskat förtroende för amerikanska börsen i Enronaffärens spår kommer att leda till inflation.
Olle Wästberg