Nationalencyklopedins årsbok 2001
”New York, New York. If you can make it here, you can make it everywhere”.
Det är refrängen i Frank Sinatras klassiska sång.
Den vill spegla det tuffa New York och New York som möjligheternas stad.
När terroristerna slog till mot World Trade Center den 11 november 2001 sände det en signal till världen: Kan man gå till angrepp i New York kan man göra det överallt i världen. Och de sände ett budskap till USA: USA är inte skyddat.
USA och New York hade en unik tioårsperiod av ekonomisk uppgång. Den tog slut första halvåret 2001 och förvärrades av terrorattacken. Ett av skälen till att USA:s ekonomi varit så framgångsrik har varit känslan av USA som en ”safe haven”. Där har ingenting kunnat hända.
Nu utsattes USA för första gången på århundraden för ett angrepp på eget territorium. Pearl Harbour var en militärbas, långt från fastlandet. Och det angreppet sändes inte direkt i TV.
Vi som levt i New York under och efter attacken upplever främst osäkerheten. När avspärrningarna på södra Manhattan började tas bort efter några veckor återgick staden till sin vanliga rytm med tutande ambulanser, bilköer och trängsel. Turisterna uteblir men mycket är som förut. Samtidigt ser folk mot himlen när flygplan kommer på låg höjd. Man känner hur obehaget växer på tunnelbanan när den blir stående I tunneln några minuter. Oron och rädslan finns strax under ytan.
Vi har grannar som bara undantagsvis går utanför det egna kvarteret. Försäljningen av mobiltelefoner till barn gick upp efter attacken; föräldrar vill snabbt kunna nå sina barn. Tecknen är många både på oron och på viljan att snabbt återgå till det normala.
Den som har genomlevt hösten 2001 i New York har kastats mellan stämningarna. I Central Park leker barnen. På Ground Zero utspelar sig Dantes helvete. Ur den djupa kratern stiger stinkande helvetesångor. Marken är fortfarande varm, ibland flammar eld upp. Då och då hittas en förvriden och förbränd kroppsdel från någon av de 3900 som mördades på platsen. Arbetet pågår dag och natt, helg som vardag.
Siffrorna kring World Trade Center är talande nog. 3900 döda, de flesta kommer aldrig att återfinns. 4,5 miljoner kvadratmeter kontorsyta förstörd. I det ingår, Enligt nyhestbyrån Reuters också, ”den kanske största enskilda förstörelsen av konst i världshistorien”. I finansvärldens kontor fanns konstskatter.
Stora kringliggande bostadsområden blev obeboliga för månader. 57.000 arbetslösa som direkt effekt av attacken, främst i sevicejobb kring World Trade Center. Kostnaderna för staden, försäkringsbolagen och företagen beräknas av New York Partnership och New York Chamber of Commerce till nästan 1000 miljarder svenska kronor.
Bakom siffrorna döljer sig människors sorg. 60 procent av New Yorks invånare känner någon som mördats vid World Trade Center eller känner någon anhörig eller nära vän till någon av de omkomna. I månader hålls begravningar och minnesgudstjänster för offren.
Siffrorna ger också lite besked om hur New York förändrades veckorna efter attacken. Det tycktes som om människor visade större omsorg om varandra. (nb)
Det som gör New York så speciellt är mångfalden. Staden sträcker sig från de grönskande villaområdena på Staten Island till hyresladorna i East Harlem, från det stela Upper East Side till det levande muslimska folklivet kring Atlantic Avenue i Brooklyn.
I New York finns 184 olika etniska grupper och de lever i huvudsak i fred med varandra. Newyorkarna blir sällan ovänner om den ene guden är bättre än den andra. Intoleransen är nog större mot dem som håller på fel fotbollslag. Stadens mångfald blev tydligt vid terrorattacken där människor av mer än 30 nationaliteter dödades. New York är ett kreativt kaos, kanske i Schumpeters anda. New York är först och främst kommers. Där Washington andas politik, andas New York pengar.
Det finns en historisk förklaring. 1624 bestämde holländarna de lokala lagarna. New Amsterdam grundades av anställda från Holländska Västindiska kompaniet. De kom från många håll i världen. När den förste ledaren i New York, Peter Stuyvesant, försökte hindra judar och kväkare att utöva sin religion i staden fick han snabbt slå till reträtt.
Redan från början byggdes New York trångt. Innanför en mur (Wall Street) försökte holländarna återskapa Amsterdam med dess trånga gator. Den normalt utbredda amerikanska staden är främmande för New York, en av de få städer man kan klara sig i utan bil.
1792 startades börsen och finansindustrin har sedan dess varit en huvudnäring. men Wall Street har slagit följe med Madison Avenue och Silicon Alley. New York har mindre än tre procent av arbetsstyrkan i USA, men 37 procent av finansindustrin, 20 procent av annonsverksamheten och 18 procent av förlagsverksamheten. Under det lyckliga 1990-talet var tillväxten av anställda inom filmindustrin (främst kommersiell film, reklamfilm) 120 procent och inom finansmarknaden 42 procent. Hela tjänstesektorn, inte minst turistindustrin, växte snabbt.
1990-talets långa ekonomiska tillväxt i USA gynnade New York mer än andra städer.
Ekonomin hjälpte till för att göra kampen mot brottsligheten framgångsrik. Fri abortlagstiftning för 20 år sedan, d v s färre oönskade 20-åringar idag, och ett slut på crack-vågen bidrog. Liksom en polistäthet sex gånger större än den i Sverige. Borgmästare Giulliani introducerade en politik mot ”life quality crimes”. De som plankade in på tunnelbanan, trippelparkerade, tiggde aggressivt eller drack öl på gatan bidrog till att göra staden oattraktiv och otrivsam. Alltså slog man ner också på småbrott, med tanken att små överträdelser leder till stora. Vad orsaken än var har New York blivit USA:s tryggaste storstad. Staden kom in i en god cirkel: Det är tryggt på gatorna, så fler vågar sig ut vid alla tider på dygnet. Och med fler på gatorna blir de tryggare. Brottsligheten har fallit med två tredjedelar under 90-talet och ligger i absoluta tal på 1930-talsnivå.
Den låga brottsligheten, fungerande marknader och lagar, tolerans mot människor som tänker eller uppträder annorlunda bidrog till att göra New York till en magnet för människor från hela världen. Färre flyttade till New York från andra delar av USA än från andra delar av världen. Ungefär hälften av invånarna är invandrare.
Försöken att skapa en ny trygghet kommer att ha stora ekonomiska kostnader för New York, liksom för andra städer. Mitchell L Moss, chef för Taub Urban Research Center på New York University säger: ”It’s going to be more difficult, more costly, and more time-consuming to do business here.” Innebörden är att transaktionskostnaderna ökar; varje timmes fördröjning på flygplatsen, varje dag varorna ligger i hamnen innebär en kostnad som minskar världshandeln, vilket i sin tur minskar ekonomisk tillväxt och skapar fattigdom. Det är svårt att tro annat än att – liksom så många gånger förut – en tid av lugn kommer att innebära att de flesta säkerhetsarrangemang tynar bort.
New York är skadat. men vad som är terrorattacken och vad som är lågkonjunkturen är svårt att urskilja. Terrorattacken i sig behöver inte ha långsiktiga ekonomiska effekter. Flera studier visar att städer snabbt återhämtar sig från förstörelse. De amerikanska och tyska städer som bombades under andra världskriget kom ganska snabbt tillbaka, och där var förödelsen långt större än den i New York.
New Yorks ställning är unik, den mest kosmopolitiska storstaden i världen, kanske – med påvens ord, gärna upprepade av borgmästare Rudolph Giuliani – ”The Capital of the World”. New York fortsätter att vara den i särklass största staden i den största ekonomin i världen. Staden är ett centrum för finansmarknad och medier. Ingenstans finns heller så många teatrar eller reklambyråer.
Den 11 september 2001 framstår som den största olyckan I New Yorks historia. Men knappast ett slut på New York som världens mest globaliserade storstad.
OLLE WÄSTBERG