27 NOVEMBER 2018

Hur kunde Trump säga att han vann?
Vad innebär det att Demokraterna vann Representanthuset?
Regeringsfrågan…
Högersväng i demokratiska valet i Taiwan
Rekordhögt valdeltagande i mellanvalet, men de flesta avstod
Sverige saknar elevdemokrati
Svenskar som soldater i utlandet
Sex nobelpris till amerikaner
Meatpacking – från slum till exklusivitet
Bra mat, utsikten till trots
Svenskt i New York

Hur kunde Trump säga att han vann?
 
Dagen efter valet tweetade Donald Trump – som jag följt på twitter långt innan han var aktuell som presidentkandidat:
 
”Received so many Congratulations from so many on our Big Victory last night, including from foreign nations (friends) that were waiting me out, and hoping, on Trade Deals. Now we can all get back to work and get things done!”
 
Republikanerna förlorade valet till representanthuset och de flesta guvernörsval. Hur kan Trump kalla det ”big victory”? Det viktigaste svaret är att Trump inte är en person som någonsin skulle medge ett nederlag.
 
Dessutom innebar valet att Trumps eget stöd hos republikanerna ökat kraftigt. Republikanernas majoritet i Senaten ökade och de flesta omvalda och nyvalda står i tacksamhetsskuld till Trump. Därmed ökar också hans chanser i 2020 års presidentval.
 
 
Vad innebär det att Demokraterna vann Representanthuset?

Svaret på rubrikens fråga är som vanligt att amerikansk politik numera är oförutsägbar. Att Demokraterna skulle ta upp frågan om impeachment (riksrätt) förefaller osannolikt. För att Trump ska fällas krävs två tredjedels majoritet i Senaten. Och en riksrättsprocess kommer att öka polariseringen och mobilisera Trumps anhängare. Dock kan undersökningarna om Rysslands relationer till Trump leda till en helt ny situation. Dessutom kan Demokraterna nu begära ut handlingar, t ex Trumps deklarationer.

Det väsentliga med den nya majoriteten är att Trump inte kan få igenom sina förslag. Man ska dock komma ihåg att presidenten hittills inte har använt kongressen så mycket, trots att det varit republikansk majoritet. Han har föredragit ”executive orders”, alltså rena presidentbeslut, framför att lägga förslag till lagar.
https://www.washingtonpost.com/blogs/post-partisan/wp/2018/11/07/democrats-won-the-house-but-trump-won-the-election/


Regeringsfrågan…

Att spå vad som kommer att hända i den svenska regeringsfrågan är nästan helt omöjligt. Jag blir – som liberal veteran – ofta ombedd att i medierna kommentera läget. Min tro har länge varit att det till slut blir en liten mittenregering med Annie Lööf som statsminister. En sådan regering lever naturligtvis farligt men skulle ändå med växlande samarbeten kunna få igenom en hel del. Jag satt i riksdagen under Ullsten-regeringen, en folkpartistisk regering med endast 39 mandat bakom sig, men framsläppt av socialdemokraterna. Den lyckades ändå få igenom åtskilligt – stärkt grundlagsskydd för medborgerliga fri- och rättigheter, utbyggd föräldraförsäkring, mindre krångel, t ex ”friggebod” och mycket annat.

Eftersom både Centern och Liberalerna så tydligt i valrörelsen lovade att inte släppa fram en regering som blir beroende av de högerauktoritära Sverigedemokraterna skulle en mittenregering kunna vara lösningen.
https://wastberg.se/2018/10/regeringsfragan-lar-av-historien/

Dock kan det för ett politiskt parti vara nyttigt att sitta i opposition.  Att avstå från regeringsmakten kan vara ett sätt att tala om att ideologin och åsikterna är det centrala.  Att verka som att man att lockas till maktens köttgrytor straffas inte sällan av väljarna.
http://www.tidningen.nu/man-kan-avsta-fran-regeringsmakten/

 
Högersväng i demokratiska valet i Taiwan

I lördags var det kommunala val och en rad folkomröstningar i Taiwan. Resultatet blev ett ordentligt kliv till höger. Taiwan är en fungerande demokrati, sedan förra valet med det liberala DPP som största parti och med en kvinnlig president.

Kina ser Taiwan som en del av sitt land och har höjt hotnivån under de senaste åren. DPP står tydligast för principen om Taiwans självständighet. Kina genomförde också påverkansoperationer som vände sig mot DPP.

Kinas påtryckningar gör att få länder formellt erkänner Taiwan. Kina har fått det svenska Skatteverket och flygbolaget SAS att i sina förteckningar ta bort Taiwan som eget land.

Att det gick dåligt för DPP och att en av de många folkomröstningarna sa nej till samkönade äktenskap är trist, men valkampanjen var öppen och demokratisk. Typiskt nog är det i Kina förbjudet att rapportera om det demokratiska valet i Taiwan.
https://blogg.mittmedia.se/taiwan-bloggen/2018/11/24/politisk-jordbavning-i-taiwan-president-tsai-ing-wen-lamnar-post-som-partiledare


Rekordhögt valdeltagande i mellanvalet, men de flesta avstod

Valdeltagandet i USA är allmänt sett mycket lågt. I presidentvalen brukar det ligga kring 55 % och i mellanvalen, som nu för några veckor sedan, kring 40 %. Årets val fick 49 % att rösta, vilket ska jämföras med Obamas sista mellanval där 36,4 % röstade. Inte sedan 1966 har valdeltagandet varit så högt som i år.

Att så många röstade beror sannolikt på att valet uppfattades som en folkomröstning om Donald Trump, vilket fick både anhängare och motståndare att gå till vallokalerna.

Dock stannade alltså majoriteten av möjliga väljare hemma. De amerikanska valreglerna gör att tröskeln för att rösta är hög. Väljarna måste bl a på eget initiativ registrera sig på vallängden, i en del delstater ett halvår i förväg. Valen sker på en vardag vilket medför att många får löneavdrag om de röstar på arbetstid. Köerna, framför allt på kvällen, blir timslånga. I New York fick väljare stå ute i ösregnet i upp till tre timmar.

Detta har gjort att det inte finns en kultur som utgår från att alla bör gå och rösta. Det kräver att väljaren känner entusiasm för att gå till vallokalen, något som drabbade Hillary Clinton och ställer stora krav på Demokraternas presidentkandidat 2020.
https://www.svd.se/ont-om-karismatiska-kandidater-till-2020


Sverige saknar elevdemokrati
 
Dagens elever borde skolas in i demokratin. De auktoritära regeringar som fått makten i bl a Polen och Ungern har blivit framröstade i allmänna val. Att värna om demokratin och dess institutioner handlar om kunskap, ifrågasättande och engagemang.
 
Därför är samhällskunskapsundervisning, källkritik och skolval viktiga inslag. Men skolval är låtsasval. Det borde finnas ett mer grundläggande demokratiskt inslag i skolorna, något mer än att leka demokrati.
 
Ett problem i Sverige är att en stor majoritet av befolkningen inte anser sig lyssnade på. Såväl i USA som i Italien har populistiska strömningar lyfts fram av att väljarna känt sig utanför de politiska processerna. Också unga i skolan borde känna att de blir lyssnade på och har möjlighet att påverka. Det borde inte vara en del av uppfostran att det alltid är andra som ska bestämma.
 
Faktum är att elevdemokratin starkt försvagats. För 50 år sedan hade elevrådsrörelsen en plattform i den nationella debatten och blev lyssnad på när beslut skulle fattas i skolfrågor. Oftast kunde elevråden i de enskilda skolorna företräda elevernas åsikter och föra fram dem. På några håll fanns elevrepresentanter adjungerade till skolstyrelserna.
 
Baksidan av skoldebattens vilja att betona rektorers auktoritet och ”katederundervisningen” har blivit att elevdemokratin försvagats. Här måste det ske reformer för den framtida demokratins skull.
https://wastberg.se/2018/06/stark-elevdemokratin