USA-val om två veckor
1992 borde spela roll i svenska regeringsbildningen
Demokratiska folkrörelser lämnar walk-over på nätet
Minusräntan skadar Sverige
Nya Raoul Wallenberg-dagar i USA
Också USA har historiskt många utlandsfödda
Svenska lärosäten blir alltmer slutna
Desinformation inte nytt, men kulminerar
Att marknadsföra platser
Att gifta sig i New York
Unik svenskfödd konstnär ställer ut
Grekiska krogar i New York
Svenskt i New York
USA-val om två veckor
Om knappt två veckor är det val i USA. En tredjedel av Senaten och hela Representanthuset, liksom att 39 guvernörer ska väljas.
Hur det kommer att gå är mycket oklart. Skälet till att det är ovanligt svårt att spå är att valdeltagandet normalt ligger kring 40 procent i mellanvalen. De kandidater som klarar att mobilisera väljare vinner.
Demokraterna hoppas att Trumps beteende ska få republikaner att stanna hemma. Å andra sidan är det många demokrater som inte har lust att rösta på socialistiska kandidater, som i detta val har dykt upp. Dessutom är de som tidigare röstat på Trump enligt de flesta undersökningar entusiastiska för honom.
Min gissning – och något annat än gissning är det inte – är att Republikanerna behåller majoriteten i Kongressen, om än försvagade.
De två senaste demokratiska presidenterna drabbades av svåra nederlag i sina första mellanval. Bill Clinton förlorade 54 platser i Representanthuset och 8 i Senaten. Obama förlorade 64 i Representanthuset och 6 i Senaten.
Normalt brukar oppositionspartier vinna i mellanvalen. Det skulle tala för att Demokraterna tar hem tillräckligt med mandat för att få majoritet i Representanthuset. Det skulle innebära att Trump får mycket svårt att få igenom sina förslag.
1992 borde spela roll i svenska regeringsbildningen
Sedan den allmänna rösträtten infördes har Sverige haft minoritetsregeringar tre fjärdedelar av tiden. Det innebär att regeringarna tvingats ta stöd av andra riksdagspartier för att få igenom sina förslag.
Hur regeringsförhandlingarna kommer att sluta går inte att gissa. Stefan Löfven har avvisat att bli ett ”stödparti” till en alliansregering. Dock finns det en tradition av blocköverskridande överenskommelser.
En av efterkrigstidens djupaste kriser var i början av 1990-talet. Tre viktiga uppgörelser 1992 mellan den borgerliga regeringen och den socialdemokratiska oppositionen spelade en huvudroll för att vända den ekonomiska utvecklingen och senare föra Sverige tillbaka till ekonomisk tillväxt. Uppgörelserna rörde statsutgifter, socialförsäkringssystem, skatter, banker.
Vi måste räkna med en ny djup finanskris inom några år. Det kommer då att krävas att relationerna mellan regering – oavsett hur den än är sammansatt – och opposition är sådana att långsiktiga beslut kan träffas i stor enighet.
Bildt-regeringen var en minoritetsregering med Ny Demokrati som vågmästarparti. NyD var liksom Sverigedemokraterna ett högerpopulistiskt parti, men utan samma nazistiska historia. Salig Folkpartiet hotade att lämna regeringen om man gjorde upp om besparingsprogrammet med Ny demokrati i stället för med Socialdemokraterna.
Eftersom jag – som statssekreterare i finansdepartementet – hade en roll i dessa uppgörelser har jag skrivit en utförlig artikel om detta. Det finns en hel del att lära av 1992 års uppgörelser mellan Bildt-regeringen och Socialdemokraterna.
https://www.dn.se/debatt/sa-kunde-s-gora-upp-med-de-borgerliga-om-nittiotalskrisen/
Demokratiska folkrörelser lämnar walk-over på nätet
Sverigedemokraterna var det parti som ökade mest i valet. Men valet kom att framstå som något av en folkomröstning om Sverigedemokraterna. Även om många röstade på dem valde 82,5 procent av väljarna andra partier.
Att Sverigedemokraterna vann valet på de sociala medierna är dock uppenbart. En rad undersökningar visar att SD:s konto fått fler gillanden och delningar än alla de andra partiernas tillsammans. Det handlar om många hundra tusen interaktioner under valrörelsen.
En förklaring till SD:s framgångar på sociala medier är att deras anhängare har mycket litet förtroende för de traditionella medierna. Därför håller de sig till nätet. Det är inte unikt för Sverige. Segraren i det italienska valet – Femstjärnerörelsen – genomförde sin valkampanj nästan helt på sociala medier.
Donald Trump – med sina 55 miljoner följare på twitter – bedriver ständig propaganda mot medierna. Han har dragit in alla offentliga anslag till de amerikanska public service-bolagen. När SD:s partivänner i Ungern och Polen tagit makten har de omedelbart tagit kontroll över Public Service. I Danmark har Dansk Folkeparti nyligen tvingat fram en drastisk nedskärning av Public Service och instruktion att de ska betona kristen tradition. Jimmie Åkesson vill lägga ner P3, eftersom han anser att kanalen är ”vänsterliberal smörja”.
De traditionella partierna och folkrörelserna lämnar walk-over på nätet. De kommande fyra åren måste innebära en ändring!
http://impuls.nu/olle-wastberg-sd-och-ultrahogern-vann-valet-pa-sociala-medier/
Minusräntan skadar Sverige
Själv var jag, som statssekreterare i finansdepartementet, med om att lägga grunden dels för Riksbankens självständighet, dels för inflationsmålet på två procent.
Det är detta inflationsmål som idag inte nås, vilket är skälet till minusräntan. Fast när beslutet togs hade inflationen varit tvåsiffrig. Syftet var alltså att få ner inflationen.
Idag ser ekonomin annorlunda ut. Den låg inflationen beror inte på låg efterfrågan, utan främst på ökad produktivitet, digitalisering och automatisering.
Effekten av den extremt låga räntan är dels att den leder till ökade lån, dels att möjligheten att vid nästa finanskris stimulera ekonomin genom sänkt ränta inte finns. Att driva på inflationen innebär också att Riksbanken velat ha ökade löner i Sverige, vilket skadar vår export.
Teknikföretagens chefsekonom Mats Kinnwall liksom Anders Palmér, som jag samarbetade med när han var på finansdepartementet, skriver båda bra om detta:
https://www.svd.se/riksbankens-enogda-regim-skadar-ekonomin/om/naringsliv:debatt
https://www.svd.se/inflationsmalet-okar-riskerna-i-ekonomin/om/naringsliv:debatt
Nya Raoul Wallenberg-dagar i USA
I Sverige är sedan 2013 den 27 augusti Raoul Wallenbergs dag. I år uppmärksammades den i över 50 svenska kommuner.
https://raoulwallenberg.se
Raoul Wallenberg-dag finns sedan länge också i andra länder, bl a Kanada och Argentina, samt i 32 amerikanska delstater. Nu har ytterligare åtta delstater – Arizona, Connecticut, Michigan, Missouri, Tennesee, Virginia, Wisconsin och Utah – börjat uppmärksamma Raoul Wallenberg den 5 oktober. Datumet valt eftersom det var då Raoul Wallenberg blev hedersmedborgare i USA.
Också USA har historiskt många utlandsfödda
Att ha en historiskt stor andel utlandsfödda är inte unikt för Sverige. I slutet av 2017 bestod ungefär 18,5 procent av Sveriges befolkning av utrikes födda. Av de utrikes födda kom 13 procent från Finland, Norge, Danmark, Island och 5,5 procent från utomnordiska länder.
USA är skapat genom invandring. En femtedel av Sverige befolkning utvandrade till USA. Och den sista stora vågen av svenska invandrare till USA kom i början av 1900-talet.
I slutet av 2017 var 12,7 procent av USA:s befolkning utlandsfödd, vilket är den högsta siffran sedan 1910.
Trump har bromsat upp invandringen kraftigt, liksom skedde i Sverige 2015. Dock innebär den stora befolkningsomflyttningen – både till oss och andra länder – att världens länder på sikt kommer att bli mer lika varandra.
https://nypost.com/2018/09/13/us-has-its-highest-foreign-born-population-in-over-a-century/
Svenska lärosäten blir alltmer slutna
Det finns oroväckande signaler om att svenska högre lärosäten (med undantag av Handels, Chalmers, KTH) blir allt mer inåtvända och har allt mindre internationella kontakter. Det är inte lika vanligt som förr att forskare har en period utomlands.
Det gör Sverige mer slutet och mindre konkurrenskraftigt. Tillväxtländer satsar på att bli kunskapsekonomier; det måste Sverige också göra. Att allt färre studenter studerar ett år utomlands är allvarligt.
https://www.svd.se/kina-utnyttjar-usas-defensiv–vad-gor-sverige
STINT (Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning) – där jag under sex år var styrelseordförande – skriver i sitt remissvar på den statliga internationaliseringsutredningen: ”För att vara attraktiva internationellt måste svenska lärosäten kunna samarbeta och konkurrera med lärosäten i andra länder. Idag finns det som exempel, regleringar som hindrar lärosäten i Sverige från att delta i vissa typer av samarbeten, även inom Europa, och det är olyckligt att utländska doktorander i Sverige på grund av otidsenliga regelverk lämnar Sverige för att forska i länder som ger dem bättre förutsättningar”
http://www.stint.se/se/i_fokus/var/newsID/687
Desinformation inte nytt, men kulminerar
“Falsehood flies, and truth comes limping after.” Så skrev Jonathan Swift 1710.
Uttrycket ”fake news” är kontroversiellt i sig. Det används ofta för att beskriva åsikter, inte förfalskningar.
Påhittade nyheter har alltid funnits. Ända från Gustav Vasas äventyr i Dalarna till den klassiska Expressen-historien vid Per-Albin Hanssons död – något som de flesta journalister hört talas om: Expressens löpsedel löd: ”KONUNGEN I TÅRAR när budskapet nådde Drottningholm”. Redaktionschefen Sigge Ågren frågade reportern Gösta Ollén om kungen verkligen hade gråtit. Ollén ryckte på axlarna och sa: – Tror du kungen dementerar?
Det nya är att rena felaktigheter nu kan få en helt annan spridning. I november publicerades på Facebook en bild en gammal kvinna med ansiktet fullt av blåmärken. Texten löd: ”Stina 85 år blev misshandlad av tre asylinvandrare i Jordbro utanför Stockholm” I själva verket hette kvinnan Karin och var död sedan flera år. Hon var 95 år när bilden togs och publicerades i Söderhamns-kuriren 2014 efter att hon hade ramlat på äldreboendet. Denna falska uppgift delas uppåt 10.000 gånger.
Filosofiprofessorn Åsa Wikforss har kommenterat att när något stämmer med ens verklighetsbild tror man det utan att reflektera närmare. Lyckligtvis förefaller det som om yngre människor, uppvuxna med nätet, har en mer skeptisk inställning till uppgifter som dyker upp.
Själv tycker jag att ”desinformation” är ett bättre uttryck än ”fake news”.
https://www.forskning.se/2018/03/28/ar-oron-for-sociala-medier-och-filterbubblor-bara-moralpanik/
Att marknadsföra platser
Många år har jag, som generalkonsul i News York och generaldirektör för Svenska institutet, ägnat åt ”Place Branding”, d v s hur man etablerar en plats eller ett land på ett positivt sätt människors medvetande. Jag satt också några år i juryn för den svenska tävlingen ”Placebrander of the Year”, där den ort som lyckades bäst med marknadsföring belönas. I år blev det Friluftsbyn vid Höga kusten.
De främsta experterna på svensk ”placebranding” är Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi vid Jönköpings internationella handelshögskola och Helena Nordström, konsult. Hon har just kommit med den mycket instruktiva boken ”Plats-marknadsföring – konsten att attrahera invånare, besökare och investeringar till en plats”.
https://placebrander.se
Att gifta sig i New York
Får då och då frågor om hur man som svensk gifter sig i New York. De flesta svenskar som väljer att gifta sig i New York gör det i Svenska kyrkan. Det kostar en slant – och man måste höra av sig i god tid; kyrkan har närmare 150 bröllop per år. Innan man kommer till New York måste man ha skaffat hindersprövning och en vigselblankett från sin lokala församling. En av äktenskapspartnerna måste vara medlem i Svenska kyrkan.
https://www.svenskakyrkan.se/newyork/Vigsel
Dessutom måste man i förväg skaffa sig en äktenskapslicens från staden New York
http://www.cityclerk.nyc.gov/html/home/home.shtml
Genom The Marriage Bureau kan man få tag i borgerliga vigselförrättare:
https://www.alltomnewyork.se/brollop-i-new-york/
Unik svenskfödd konstnär ställer ut
Helena Hernmarck är en fantastisk svensk konstnär som arbetar med att väva stora gobelänger. Hon har bott i USA större delen av livet och har haft två separatutställningar på MoMA, Museum of Modern Art, i New York.
https://www.hernmarck.com
Nu har hon en utställning av 20 gobelänger på The Aldrich Contemporary Art Museum i Conneticut.
http://aldrichart.org/article/weaving-in-progress
Grekiska krogar i New York
En ny trevlig och mycket god grekisk restaurang har öppnats på 60e gatan vid Madison Avenue – Avra. Kan rekommenderas:
http://avrany.com/madison/
Bästa grekiska krogen i New York är dock Milos. En tyngdpunkt på färsk fisk och ett gourmetställe.
http://milos.ca/restaurants/new-york
Den riktiga grekiska klassikern är Elias Corner i Astoria, Queens. Ett ställe där det inte finns meny, utan där man pekar på fisken och de tillreder den sedan.
http://eliascorner.com/EliasCorner/Main.html
Svenskt I New York
Som vanligt en hel del svenskt i New York. Här ett urval:
Allra viktigast är naturligtvis Hilma af Klint-utställningen på Guggenheim:
https://www.guggenheim.org/exhibition/hilma-af-klint
Mia Enell ställer från den 4 november ut på Emmanuel Barbault Gallery på Lower East Side.
http://www.emmanuelbarbault.com/
31 oktober är det premiär på Folkoperans och Cirkus Cirkörs Satyagraha på BAM, Brooklyn Academy of Music,
https://www.bam.org/opera/2018/satyagraha
Magnus Nilsson, från Fävikens restaurang kommer med “The Nordic Baking Book” som han presenterar den 9 november.
http://www.scandinaviahouse.org/events/nordic-baking-book/
En dokumentärfilm om Gudrun Schyman “The Feminist”, visas på Cinepolis I Chelsea 10 november.
http://www.docnyc.net/film/the-feminist/
Jazzmusikern Gunhild Carling uppträder på the Bickford Theatre I New Jersey 13 november.
https://morr-internet.choicecrm.net/templates/MORR/?event_ids=552,0#/events
På Met Breuers utställning ”Everything is Connected: Art and Conspiracy” finns Öyvind Fahlström reprersenterad.
https://www.metmuseum.org/exhibitions/listings/2018/everything-is-connected-art-and-conspiracy
Svenska-amerikanska konstnären Michele Pred spelar en viktig roll i Nevertheless We Vote Parade,. en aktivitet i Washington Square Park 3 november för att få newyorkare att gå att rösta.
https://www.kickstarter.com/projects/2014130273/nevertheless-we-vote-an-artists-call-to-the-polls
Tomas Janzon Trio spelar jazz på Bar Next Door MacDougal St den 15 november.
https://mailchi.mp/2a305db93120/nov-15?e=e065e028bb
Den som löpande vill uppdatera sig om svenska aktiviteter i New York kan följa det svenska generalkonsulatet på Facebook, Instagram och Twitter. Sök på
http://www.swedennewyork.com