27 mars 2018

Krigsriskerna ökar
Trump kan faktiskt bli omvald….
George Soros fällde inte den svenska kronan
Frihandeln behöver mer fart och stöd
Big Data har förändrat hela opinionsbildningen
Svenska universitet måste internationaliseras
New York borde bli en förebild för Husby
”Telegrammet från New York”
Det judiska New York
Fler New York-turister än någonsin
Offentlig konst i New York
Restauranger där man kan samtala
Svenskt i New York

Krigsriskerna ökar

Donald Trump har utsett John Bolton till sin säkerhetspolitiske rådgivare. Bolton var FN-ambassadör under George W Bush, och den främste att driva igenom det amerikanska anfallet på Irak 2003.

Bolton har tidigare sagt att USA bör utrota islam (och då talade han inte om de militanta islamisterna, utan om islam som sådant). Bolton har uttalat sig för att USA ska gå till anfall mot Nordkorea och bomba Iran. Kombinationen av att Bolton nu finns i Trumps närhet och att den hökaktige Mike Pompeo blivit utrikesminister ökar riskerna för krig mot Nordkorea och i Mellanöstern.
https://slate.com/news-and-politics/2018/03/john-bolton-named-national-security-advisor-its-time-to-panic-now.html


Trump kan faktiskt bli omvald….

Skandalerna haglar kring Donald Trump. Nu senaste om hans otrohetsaffärer. Ända sedan i våras har jag dock sagt att man inte kan utesluta att Trump blir omvald 2020. Jag ser nu att Jim Messina, som ledde Barack Obamas återvalskampanj 2012, nyligen sa samma sak.

Redan samma dag Trump installerades startade han en formell återvalsorganisation. Det innebär att bidrag till den är avdragsgilla – och den hyr i Trump Tower. Trump sa redan då att hans slogan i 2020 års val ska vara ”Keep America Great”.

På sistone har allt fler utgått från att Trump ställer upp och kan vinna:
https://newrepublic.com/article/147119/trump-wins-reelection

Trump har nu också skaffat en kampanjledare.
https://www.nytimes.com/2018/02/27/us/politics/trump-2020-brad-parscale.html

Till detta kommer att Trumps opinionssiffror förbättrats. De ligger fortfarande extremt lågt, men opinionsinstitutet Rasmussen ger honom i senaste undersökningen ”50 percent job approval with only 49 percent disapproving”.  Och då ska man komma ihåg att Rasmussen dels var mest träffsäker 2016, dels brukar vara bäst på att beräkna valdeltagandet.

Med all sannolikhet går det mycket bra för Demokraterna i mellanvalet den 6 november. Men presidentvalet kommer att avgöras av om de lyckas få fram en kandidat som är tillräckligt attraktiv och samtidigt anti-establishment.
https://www.westernjournal.com/dick-morris-trump-hits-50/

Detta är för min del en analys, långt ifrån ett ställningstagande för Donald Trump.
 

George Soros fällde inte den svenska kronan

Den amerikanske finansmannen George Soros, nu 87 år gammal och fortfarande aktiv, är den extrema högerns stora fiende och används främst i Ungern av det dominerande illiberala partiet Fidez. Angreppen mot Soros, också i Sverige, har ofta en antisemitisk underton.

Soros har använt en stor del av sin förmögenhet till ideella ändamål och hans stora insats är att han i de länder som kontrollerades av forna Sovjetunionen finansierade ”Open Society”, tankesmedjor och utbildningsanstalter som främjade demokrati och öppenhet.

Genom sin hedgefond Quantum tog han positioner mot det brittiska pundet och några andra europeiska valutor i september 1992. När det pundet föll tjänade fonden ca 10 miljarder kronor. Det är knappast någon moralisk skillnad mellan att göra bedömningen att en valuta kommer att falla än att spekulera i lägre kurs för t ex H&M eller Eriksson. I båda fallen skyndar det på kursnedgång. Samtidigt fanns det en saklig grund för den europeiska valutakrisen: Underskott, inflation, belåning.

Ofta sägs det att det var Soros som låg bakom den svenska kronans fall. Jag var statssekreterare i Finansdepartementet under valutakrisen. Vi försökte se om det fanns några tecken på att Soros fonder agerade. Vi hittade inte det. Inte heller förre riksbankschefen Bengt Dennis tror att Soros spelade någon roll för den svenska valutan. Han anser också i sina memoarer att den betydelse som Soros Quantumfond hade för den europeiska valutamarknaden har överdrivits. Den svenska kronan föll flera månader efter pundet och Soros hade då dragit sig tillbaka från den europeiska valutamarknaden. Att kronan föll berodde på den ekonomiska kris som började 1989 och valutautflödet främst på att svenska storföretag trodde att kronan skulle falla och därför väntade med att ta hem vinster och utländska betalningar.

Jag frågade själv Soros, när jag var generalkonsul i New York och var hemma hos honom några gånger, om han tagit position mot den svenska kronan 1992. Det förnekade han.

 
Frihandeln behöver mer fart och stöd

En gång var frihandelsfrågan den helt dominerande i Sverige. I början av 1800-talet blev det ett liberalt genombrott där mängder av hinder, bl a inrikestullar togs bort. På 1860-talet infördes en internationell frihandelspolitik. Men 1887 blev det stor politisk strid om frihandeln. Vi fick det första nyvalet och en stark valrörelse, som ledde till en protektionistisk riksdagsmajoritet och protektionisten Gillis Bildt blev statsminister. Sverige fick spannmålstullar och i början av 1890-talet övergavs frihandeln också för industrivaror. Först efter Andra världskriget blev frihandeln en bas för den svenska ekonomiska utvecklingen.

Nu växer den protektionistiska opinionen i stora delar av världen. Donald Trump stoppade viktiga frihandelsavtal som låg färdiga när han tillträdde. Perioden strax efter sekelskiftet var bland de friaste i Europa. Människor kunde röra sig fritt och länder som Storbritannien och Frankrike hade 1913 snarast mer frihandel än 1999. Den amerikanske ekonomipristagaren Paul Krugman menar att världsekonomin idag är mindre integrerad än åren före första världskriget.

Just den ekonomiska integrationen och frihandeln är centrala för världens utveckling och för att de fattigaste länderna ska ha en chans till tillväxt. Därför har EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström  en av de viktigaste uppgifterna i världen.


Big Data har förändrat hela opinionsbildningen

Det framgår allt tydligare hur Trumps valkampanj, men också t ex Brexitkampanjen, använde sig av ”Big Data”.

Det finns företag, Carnegie Mellon har varit mest aktuellt, som säljer metoden som innebär att man kan söka rätt på människor med viss attityd.  ”Big data” samlar in vad människor i sociala medier delar, vilka de följer och inte sällan deras svar på populära enkäter, typ ”vilket djur skulle du vara om du var ett djur”. Ofta kan man fånga upp individers konsumtionsmönster. Då kan man kartlägga väljare och sedan sikta in sig med exakt rätt budskap till rätt personer. Det kallas ibland ”psychometrics”

Det är naturligtvis lätt att hitta vilka som är homofober eller motsatsen, vilka som är främlingsfientliga eller tvärtom. Men det går att kartlägga människors personligheter och attityder på en långt mer detaljerad nivå och sedan se till att de får upp budskap på sin tidslinje.

Facebooks egen genomgång visar att 126 miljoner facebookanvändare i USA kan ha nåtts av inlägg från ryska trollfabriker. Det är oklart om det betydde något för Trumps valseger, men visar hur vidöppna demokratierna är för rysk påverkan.

Det hela började med Obama-kampanjen som med hjälp av Facebook kunde nå och mobilisera sina potentiella anhängare. Men sedan dess har oändligt mycket hänt. Trumpkampanjen kunde gå in i delstater och sända passande budskap – inte sällan motstridande – till tiotusentals personer i varje nyckeldelstat:
https://motherboard.vice.com/en_us/article/mg9vvn/how-our-likes-helped-trump-win

 
Svenska universitet måste internationaliseras
 
Kunskap håller sig inte inom nationsgränser och ska Sverige ha en chans att ligga i framkant måste vi se till att ha öppna dörrar mot andra länders forskning. Trots att fler nu går på universitet har antalet svenska studenter som studerar utomlands mer än tre månader inte ökat de senaste tio åren.  Alliansregeringen införde avgifter för icke-europeiska studenter och det har medfört att antalet som kommer hit för att studera har sjunkit med drygt 10.000 per år. Till det kommer att forskarmobiliteten i Sverige är lägre än i andra starka forskningsnationer.
 
Därför är det bra att den statliga internationaliseringsutredningen, som nyligen kom med sitt betänkande, vill att ”internationalisering” ska föras in som mål i högskoleförordningen och föreslår en strategi för ökade internationella kontakter. Det skulle dock behöva kompletteras med en politik för att locka utländska studenter till Sverige.
https://universitetslararen.se/2018/02/06/sverige-behover-fler-insatser-for-att-hanga-med-internationellt/