Nästa finanskrasch kommer – men när?
Blodets eller värderingarnas gemenskap
Makt korrumperar
Putin och Trump
Terror i New York
Demokratins utanförskap – i USA och Sverige
Vi borde lära oss av New Yorks brottsbekämpning
Polariserad Thanksgiving
Fler amerikaner har blivit Sverige-positiva
Frisinnet har blivit liberal historia
South Bronx – nästa hippieställe?
Hillary Clinton på Nomad och Estela
Svenskt i New York
Nästa finanskrasch kommer – men när?
Både världsekonomin och den svenska går just nu mycket bra. Men den 14 september 2008 var det knappast någon som spådde att dagen efter skulle Lehman Brothers gå i konkurs, och utlösa den djupaste internationella finanskrisen efter 1930-talet.
Då som nu fanns varningar, främst vad gällde lånesituationen. Att det kommer en ny finanskris är ganska självklart, men när och varför vet vi inte alls.
För svensk del gick det relativt väl 2008. Skulle något hända nu är det sannolikt att vi blir hårdare drabbade än de flesta andra länder. Det beror på bostadsmarknaden och hushållens höga belåning. Dessutom har vi minusränta i högkonjunktur. Därför kan vi inte använda räntestimulans om det skulle komma en ekonomisk nedgång. Och att vi inte skapar ett större budgetöverskott i goda tider minskar också handlingsutrymmet.
Den framstående amerikanske arbetsmarknadsforskaren Barry Chiswick har visat hur utrikes födda amerikaner drabbas hårdare av arbetslöshet när konjunkturen viker. Det har att göra med vilka jobb invandrare ofta har, t ex inom byggande. Vi såg den effekten i Sverige under 90-talskrisen. Det mesta talar för att samma sak skulle hända också nu, vilket gör Sverige särskilt känsligt för en ny finansiell krasch.
Detta gör det dels extra viktigt med åtgärder som gör att nyanlända kommer in på arbetsmarknaden, dels angeläget med reformer som gynnar sparande så att människor får chans att bygga upp en ekonomisk buffert. Att först ta bort avdragsrätt för pensionsförsäkringar och nu öka skatten på investeringssparkonto är därför ingen bra idé.
Blodets eller värderingarnas gemenskap
Det har alltid funnits en skillnad mellan europeisk och amerikansk syn på nationen. Medan det i Europa handlat om en blodets gemenskap (etnicitet och arv) har det i USA varit en värderingarnas gemenskap. Göran Rosenberg skriver utmärkt om detta:
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=438&artikel=6829506
Den amerikanska processen för medborgarskap präglas just av att man ska visa att man förstår amerikansk historia och de demokratiska värderingarna. Där ligger tyngdpunkten i medborgarskapstesterna.
Stefan Zweig (1881-1942), stor österrikisk författare som flydde undan Hitler till USA (och senare Brasilien) skrev i sina lysande memoarer ”Världen av igår” om sin tid i New York: ”Ingen frågade någonsin om min nationalitet, min religion eller mitt ursprung.”
Med Donald Trump håller dock också många amerikaners syn på sitt eget land bli etniskt färgad.
Makt korrumperar
Robert Mugabe har äntligen tvingats bort som diktator i Zimbabwe. Jag träffade Mugabe i slutet av 70-talet. Då sågs han som en frihetskämpe, samtidigt tolerant. Några år senare var jag i Zimbabwe som blivit fritt, med Mugabe som regeringschef och såg då av en slump den siste vite härskaren, Ian Smith, handla i en matbutik. Smith hade fängslat Mugabe i tio år. I de flesta länder hade Smith suttit i fängelse. Mugabe missbrukade sin makt, blev diktator och ansvarig för massmorden i Matabeleland.
Viktor Orbán, Ungerns premiärminister, träffade jag i början av 2000-talet. Han var då en progressiv socialliberal, ordförande i nybildade Fidez, med i Liberal International. Nu är han en auktoritär ledare som är Putin-positiv och beskriver sin ideologi som ”illiberal”.
Både Mugabe och Orbán visar sanningen i det Lord Actons (liberal parlamentsledamot i Storbritannien i mitten av 1800-talet) uttalade: ”Makt korrumperar. Absolut makt korrumperar absolut”. Både Mugabe och Orban blev efter en tid auktoritära, odemokratiska och underminerade mänskliga rättigheter. Demokratier kräver maktskiften och maktdelning.
Putin och Trump
Putin dominerar den amerikanska publiciteten kring Donald Trump. Det står helt klart att personer närstående Trump och hans valkampanj vid olika tillfällen träffade ryska representanter som förmedlade hackad information om Hillary Clinton.
Inställningen bland konservativa till Putins Ryssland har förändrats över hela västvärlden. Putin framstår för många långt ut på högerkanten som en representant för nationalism och konservatism.
http://www.politico.com/magazine/story/2017/07/18/how-the-gop-became-the-party-of-putin-215387
En gång stöttade Sovjetunionen – genom Östtyska Stasi – terroristgruppen Baader-Meinhof. Under den tiden var f ö Putin KGB-representant i Östtyskland. Och nu stöder Putins Ryssland högerextrema rörelser i väst.
Donald Trump är den ende presidentkandidat som inte gett offentlighet åt sina deklarationer. Efter valet har jag träffat åtskilliga som tror att deklarationerna kommer att visa att Trump tagit stora lån från ryska banker. Detta skulle bidra till att ytterligare minska Trumps legitimitet – men det är ingalunda säkert att det kan fälla honom. För det krävs något rent brottsligt. Undersökningarna tyder också på att Trump-väljarna är likgiltiga för Rysslands-anknytningarna.
Robert Mugabe har äntligen tvingats bort som diktator i Zimbabwe. Jag träffade Mugabe i slutet av 70-talet. Då sågs han som en frihetskämpe, samtidigt tolerant. Några år senare var jag i Zimbabwe som blivit fritt, med Mugabe som regeringschef och såg då av en slump den siste vite härskaren, Ian Smith, handla i en matbutik. Smith hade fängslat Mugabe i tio år. I de flesta länder hade Smith suttit i fängelse. Mugabe missbrukade sin makt, blev diktator och ansvarig för massmorden i Matabeleland.
Viktor Orbán, Ungerns premiärminister, träffade jag i början av 2000-talet. Han var då en progressiv socialliberal, ordförande i nybildade Fidez, med i Liberal International. Nu är han en auktoritär ledare som är Putin-positiv och beskriver sin ideologi som ”illiberal”.
Både Mugabe och Orbán visar sanningen i det Lord Actons (liberal parlamentsledamot i Storbritannien i mitten av 1800-talet) uttalade: ”Makt korrumperar. Absolut makt korrumperar absolut”. Både Mugabe och Orban blev efter en tid auktoritära, odemokratiska och underminerade mänskliga rättigheter. Demokratier kräver maktskiften och maktdelning.
Putin och Trump
Putin dominerar den amerikanska publiciteten kring Donald Trump. Det står helt klart att personer närstående Trump och hans valkampanj vid olika tillfällen träffade ryska representanter som förmedlade hackad information om Hillary Clinton.
Inställningen bland konservativa till Putins Ryssland har förändrats över hela västvärlden. Putin framstår för många långt ut på högerkanten som en representant för nationalism och konservatism.
http://www.politico.com/magazine/story/2017/07/18/how-the-gop-became-the-party-of-putin-215387
En gång stöttade Sovjetunionen – genom Östtyska Stasi – terroristgruppen Baader-Meinhof. Under den tiden var f ö Putin KGB-representant i Östtyskland. Och nu stöder Putins Ryssland högerextrema rörelser i väst.
Donald Trump är den ende presidentkandidat som inte gett offentlighet åt sina deklarationer. Efter valet har jag träffat åtskilliga som tror att deklarationerna kommer att visa att Trump tagit stora lån från ryska banker. Detta skulle bidra till att ytterligare minska Trumps legitimitet – men det är ingalunda säkert att det kan fälla honom. För det krävs något rent brottsligt. Undersökningarna tyder också på att Trump-väljarna är likgiltiga för Rysslands-anknytningarna.
Terror i New York
För andra gången var jag i New York under en terrorattack, 31 oktober. Förra gången bodde jag i New York under 11 september 2001. Då mördades 2977 människor, däribland den unge svensken David Tengelin.
Dåvarande borgmästaren Rudy Giuliani var tydlig i sitt budskap till medborgarna: Fortsätt era liv, gå och handla, gå ut och ät! Låt inte terroristerna förstöra vår vardag!
Reaktionen blev samma nu. Bara några timmar efter dådet genomfördes den stora Halloween Parade i East Village, några kvarter från terrorplatsen. Och de amerikaner jag träffade samma kväll hade inte terrorn högst som samtalsämnet.
I värsta fall kan det tolkas som att man vant sig vid terrorn som ett inslag i tillvaron. Men jag tror snarare man ska se det som ett sätt att hedra offren genom att inte ge missdådaren rätt.
https://www.svd.se/i-new-york-vagrar-man-lata-terrorn-dominera-vardagen
De amerikanska politikerna – som George W Bush 2001 och New Yorks guvernör Mario Cuomo nu – har varit noga med att inte lägga skulden på folkgrupper eller religion. George Bush bjöd t ex efter 9/11 in muslimska barn till Vita huset för att fira Eid-högtiden.
För andra gången var jag i New York under en terrorattack, 31 oktober. Förra gången bodde jag i New York under 11 september 2001. Då mördades 2977 människor, däribland den unge svensken David Tengelin.
Dåvarande borgmästaren Rudy Giuliani var tydlig i sitt budskap till medborgarna: Fortsätt era liv, gå och handla, gå ut och ät! Låt inte terroristerna förstöra vår vardag!
Reaktionen blev samma nu. Bara några timmar efter dådet genomfördes den stora Halloween Parade i East Village, några kvarter från terrorplatsen. Och de amerikaner jag träffade samma kväll hade inte terrorn högst som samtalsämnet.
I värsta fall kan det tolkas som att man vant sig vid terrorn som ett inslag i tillvaron. Men jag tror snarare man ska se det som ett sätt att hedra offren genom att inte ge missdådaren rätt.
https://www.svd.se/i-new-york-vagrar-man-lata-terrorn-dominera-vardagen
De amerikanska politikerna – som George W Bush 2001 och New Yorks guvernör Mario Cuomo nu – har varit noga med att inte lägga skulden på folkgrupper eller religion. George Bush bjöd t ex efter 9/11 in muslimska barn till Vita huset för att fira Eid-högtiden.
Demokratins utanförskap – i USA och Sverige
Amerikanarna går till val varje år. Valet i början av november gällde två guvernörer, massor av borgmästare och lokala positioner.
Som vanligt i USA var valdeltagandet lågt. I presidentvalet för ett år sedan deltog bara drygt hälften av de röstberättigade, Donald Trump blev president med 26 procent av väljarna bakom sig. I år röstade ca 20 procent. Bill de Blasio blev omvald till borgmästare i New York med 15 procents stöd.
I USA finns – i motsats till Sverige – inget socialt tryck på medborgarna att gå och rösta. Dessutom röstar man på en vardag och många får löneavdrag för att gå till vallokalen under arbetstid.
Om valdeltagandet är lågt i USA är det desto högre i Sverige. I förra valet deltog 85,8 procent av de röstberättigade. Men bilden är inte enhetlig. Det skiljer 54 procentenheter mellan det valdistrikt i Stockholm där flest röstade i valet i september och det där den minsta andelen gick till valurnorna. Gemensamt för de valdistrikt som har lägst valdeltagande är att de har låg medelinkomst och över 50 procent utrikesfödda bland befolkningen. Utanförskapet gäller alltså också politisk påverkan.
Grupper som inte röstar riskerar att inte bli lyssnade på. Om marginaliserade grupper inte röstar kommer det så småningom också att påverka politikens innehåll och göra utanförskapet permanent. Att delta i demokratin är en viktig del av integrationen.
Därför är det en demokratiskt viktig åtgärd att inför nästa val – som dessutom sker under den svenska demokratins hundraårsjubileum – att genom information och praktiska åtgärder se till att valdeltagandet ökar också bland ge grupper som har lågt valdeltagande: utlandsfödda, funktionshindrade och unga.
http://www.corren.se/asikter/ledare/olle-wastberg-demokratins-utanforskap-om4890624.aspx
Vi borde lära oss av New Yorks brottsbekämpning
För ca 24 år sedan lades kriminalpolitiken i New York om. Brottsligheten var plågsamt stor. Därför rekryterade man fler poliser, såg till att de blev välavlönade och inriktade verksamheten på att förebygga och förhindra brott. Polisen är – i motsats till i Sverige – starkt lokalt förankrad.
Det begås fortfarande fler brott än i Sverige, men brottsligheten i New York har minskat med 80 procent. Hade brottsligheten legat kvar på den nivå den var när den nya politiken startades hade över 20.000 människor fler blivit dödade, närmare 30.000 kvinnor fler blivit våldtagna och över 1,5 miljoner familjer och affärsidkare fått sin tillvaro sönderslagen genom stöld eller inbrott. Dessutom har New York färre skjutningar än någonsin.
Det sägs ibland att det är generella faktorer som gör att brottsligheten gått ner, inte kriminalpolitiken. Men antalet mord i USA som helhet ökade 2016 – men gick ner i New York. Och att ekonomin blivit bättre i New York beror delvis på att staden blivit tryggare, vilket gör att man lockar till sig både turister och investeringar. Staden har därigenom kommit in i en god cirkel.
Skriver utförligt om New Yorks framgångsrika brottsbekämpning i den nya nättidskriften Kvartal:
https://kvartal.se/essaer/nolltolerans-r-mer-n-bara-batonger
Polariserad Thanksgiving
I torsdags var det Thanksgiving, den största amerikanska helgen. En trevlig helg som inte utgår från religion, utan just tacksamhet – mot landet och mot medmänniskor.
Vid Thanksgiving brukar familjer samlas kring kalkonmiddagen. Amerikaner reser över hela landet för att träffa sina föräldrar. Redan förra året – då Thanksgiving kom veckorna efter Donald Trump blivit vald – rapporterades om pinsamma samtal och gräl vid Thanksgiving. Om någon familjemedlem röstat på Trump blev stämningen dålig. En forskningsrapport från universitetet i Los Angeles visar att ”Donald Trump’s election shortened Thanksgiving dinners by 62 million hours nationwide in 2016”.
http://observer.com/2017/11/thanksgiving-politics-trump-data/
I år har ännu fler berättelser av detta slag kommit och inför helgen fylldes tidningarna av råd hur man skulle kunna klara politiska samtal under middagen. Det är ttterligare ett exempel på hur valet av Donald Trump lett till svår polarisering i det amerikanska samhället.
Fler amerikaner har blivit Sverige-positiva
Donald Trump sa i februari – när han talade om terrorism i Europa att ”se vad som hände i Sverige igår”. Det var ett påhitt och handlade egentligen om ett TV-inslag med utländska journalister som blivit hotade i en svensk förort. Men Sverigedemokraternas ledare Jimmie Åkesson och Mattias Karlsson skrev direkt efteråt i Wall Street Journal och hyllade det Trump sagt. Svenska ultrahögerpersoner medverkar på amerikanska extrem-siten Breitbart och i kommentarsfält och sprider negativa uppfattningar om Sverige.
Det har dock inte slagit igenom. Tvärtom säger 29 procent av amerikanerna – främst unga i storstäder – att deras bild av Sverige senaste året blivit mer positiv. Denna nya undersökning visar också att över hälften av amerikanerna har en positiv Sverigebild och bara sju procent är mycket negativa. Många associerar Sverige med frågor som innovation, hållbarhet, utbildning och respekt för mänskliga rättigheter. Samtidigt finns det mycket i undersökningen som säger att Sverigebilden är en del av polariseringen av åsikter i USA.
https://si.se/app/uploads/2017/10/bilden-av-sverige-i-kanada-och-usa.pdf
Man ska inte utesluta att Sverigebilden kommer att nötas ner. Sverige har blivit ett vapen hos den s k alt-right-rörelsen. Det har inte sedan Vietnamkriget förekommit så många sverigekritiska, löpande inlägg. Dock tar det lång tid innan bilden av ett land förändras:
http://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/darfor-har-inte-trump-lyckats-rubba-den-ljusa-bilden-av-sverige/
Frisinnet har blivit liberal historia
En av grundpelarna i salig Folkpartiet var frisinnet. Jag är/var långt ifrån frisinnad (nykterist, frikyrklig) men den frisinnade traditionens ideella, sociala och internationella engagemang betydde mycket för min egen politiska utveckling.
Historiskt dominerade folkpartister i riksdagens nykterhetsgrupp och riksdagens kristna grupp. Idag finns ingen liberal där. Partiet har kapat banden till sin frisinnade historia. Det är inte bra, och särskilt om det kommer att avspegla sig genom alkoholliberalism och avkriminalisering av droger. Skriver om detta:
http://www.tidningen.nu/frisinnet-fick-faste-i-folkpartiet/
South Bronx – nästa hippie-plats?
South Bronx ha länge varit det område i New York där flest brott begåtts. Man brukar avrådas för att ta sig dit. Men när jag för något år sedan tog en långpromenad i South Bronx träffade jag naturligtvis på en och annan påverkad person, men det kändes inte otryggt.
Nu kommer många signaler om att området förändras. Det byggs nytt och renoveras. Och konstnärer flyttar in i övergivna industri- och lagerlokaler. Det är så delar av New York brukar lyftas.
Amerikanarna går till val varje år. Valet i början av november gällde två guvernörer, massor av borgmästare och lokala positioner.
Som vanligt i USA var valdeltagandet lågt. I presidentvalet för ett år sedan deltog bara drygt hälften av de röstberättigade, Donald Trump blev president med 26 procent av väljarna bakom sig. I år röstade ca 20 procent. Bill de Blasio blev omvald till borgmästare i New York med 15 procents stöd.
I USA finns – i motsats till Sverige – inget socialt tryck på medborgarna att gå och rösta. Dessutom röstar man på en vardag och många får löneavdrag för att gå till vallokalen under arbetstid.
Om valdeltagandet är lågt i USA är det desto högre i Sverige. I förra valet deltog 85,8 procent av de röstberättigade. Men bilden är inte enhetlig. Det skiljer 54 procentenheter mellan det valdistrikt i Stockholm där flest röstade i valet i september och det där den minsta andelen gick till valurnorna. Gemensamt för de valdistrikt som har lägst valdeltagande är att de har låg medelinkomst och över 50 procent utrikesfödda bland befolkningen. Utanförskapet gäller alltså också politisk påverkan.
Grupper som inte röstar riskerar att inte bli lyssnade på. Om marginaliserade grupper inte röstar kommer det så småningom också att påverka politikens innehåll och göra utanförskapet permanent. Att delta i demokratin är en viktig del av integrationen.
Därför är det en demokratiskt viktig åtgärd att inför nästa val – som dessutom sker under den svenska demokratins hundraårsjubileum – att genom information och praktiska åtgärder se till att valdeltagandet ökar också bland ge grupper som har lågt valdeltagande: utlandsfödda, funktionshindrade och unga.
http://www.corren.se/asikter/ledare/olle-wastberg-demokratins-utanforskap-om4890624.aspx
Vi borde lära oss av New Yorks brottsbekämpning
För ca 24 år sedan lades kriminalpolitiken i New York om. Brottsligheten var plågsamt stor. Därför rekryterade man fler poliser, såg till att de blev välavlönade och inriktade verksamheten på att förebygga och förhindra brott. Polisen är – i motsats till i Sverige – starkt lokalt förankrad.
Det begås fortfarande fler brott än i Sverige, men brottsligheten i New York har minskat med 80 procent. Hade brottsligheten legat kvar på den nivå den var när den nya politiken startades hade över 20.000 människor fler blivit dödade, närmare 30.000 kvinnor fler blivit våldtagna och över 1,5 miljoner familjer och affärsidkare fått sin tillvaro sönderslagen genom stöld eller inbrott. Dessutom har New York färre skjutningar än någonsin.
Det sägs ibland att det är generella faktorer som gör att brottsligheten gått ner, inte kriminalpolitiken. Men antalet mord i USA som helhet ökade 2016 – men gick ner i New York. Och att ekonomin blivit bättre i New York beror delvis på att staden blivit tryggare, vilket gör att man lockar till sig både turister och investeringar. Staden har därigenom kommit in i en god cirkel.
Skriver utförligt om New Yorks framgångsrika brottsbekämpning i den nya nättidskriften Kvartal:
https://kvartal.se/essaer/nolltolerans-r-mer-n-bara-batonger
Polariserad Thanksgiving
I torsdags var det Thanksgiving, den största amerikanska helgen. En trevlig helg som inte utgår från religion, utan just tacksamhet – mot landet och mot medmänniskor.
Vid Thanksgiving brukar familjer samlas kring kalkonmiddagen. Amerikaner reser över hela landet för att träffa sina föräldrar. Redan förra året – då Thanksgiving kom veckorna efter Donald Trump blivit vald – rapporterades om pinsamma samtal och gräl vid Thanksgiving. Om någon familjemedlem röstat på Trump blev stämningen dålig. En forskningsrapport från universitetet i Los Angeles visar att ”Donald Trump’s election shortened Thanksgiving dinners by 62 million hours nationwide in 2016”.
http://observer.com/2017/11/thanksgiving-politics-trump-data/
I år har ännu fler berättelser av detta slag kommit och inför helgen fylldes tidningarna av råd hur man skulle kunna klara politiska samtal under middagen. Det är ttterligare ett exempel på hur valet av Donald Trump lett till svår polarisering i det amerikanska samhället.
Fler amerikaner har blivit Sverige-positiva
Donald Trump sa i februari – när han talade om terrorism i Europa att ”se vad som hände i Sverige igår”. Det var ett påhitt och handlade egentligen om ett TV-inslag med utländska journalister som blivit hotade i en svensk förort. Men Sverigedemokraternas ledare Jimmie Åkesson och Mattias Karlsson skrev direkt efteråt i Wall Street Journal och hyllade det Trump sagt. Svenska ultrahögerpersoner medverkar på amerikanska extrem-siten Breitbart och i kommentarsfält och sprider negativa uppfattningar om Sverige.
Det har dock inte slagit igenom. Tvärtom säger 29 procent av amerikanerna – främst unga i storstäder – att deras bild av Sverige senaste året blivit mer positiv. Denna nya undersökning visar också att över hälften av amerikanerna har en positiv Sverigebild och bara sju procent är mycket negativa. Många associerar Sverige med frågor som innovation, hållbarhet, utbildning och respekt för mänskliga rättigheter. Samtidigt finns det mycket i undersökningen som säger att Sverigebilden är en del av polariseringen av åsikter i USA.
https://si.se/app/uploads/2017/10/bilden-av-sverige-i-kanada-och-usa.pdf
Man ska inte utesluta att Sverigebilden kommer att nötas ner. Sverige har blivit ett vapen hos den s k alt-right-rörelsen. Det har inte sedan Vietnamkriget förekommit så många sverigekritiska, löpande inlägg. Dock tar det lång tid innan bilden av ett land förändras:
http://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/darfor-har-inte-trump-lyckats-rubba-den-ljusa-bilden-av-sverige/
Frisinnet har blivit liberal historia
En av grundpelarna i salig Folkpartiet var frisinnet. Jag är/var långt ifrån frisinnad (nykterist, frikyrklig) men den frisinnade traditionens ideella, sociala och internationella engagemang betydde mycket för min egen politiska utveckling.
Historiskt dominerade folkpartister i riksdagens nykterhetsgrupp och riksdagens kristna grupp. Idag finns ingen liberal där. Partiet har kapat banden till sin frisinnade historia. Det är inte bra, och särskilt om det kommer att avspegla sig genom alkoholliberalism och avkriminalisering av droger. Skriver om detta:
http://www.tidningen.nu/frisinnet-fick-faste-i-folkpartiet/
South Bronx – nästa hippie-plats?
South Bronx ha länge varit det område i New York där flest brott begåtts. Man brukar avrådas för att ta sig dit. Men när jag för något år sedan tog en långpromenad i South Bronx träffade jag naturligtvis på en och annan påverkad person, men det kändes inte otryggt.
Nu kommer många signaler om att området förändras. Det byggs nytt och renoveras. Och konstnärer flyttar in i övergivna industri- och lagerlokaler. Det är så delar av New York brukar lyftas.
The Bronx har namn efter svensken Jonas Brunk – från 1600-talet. The Bronx var en gång ett medelklassområde – där bl a en hel del svenska invandrare bodde på 1920- och 30-talen. I South Bronx finns nu en ”Charter School” och kommunala Bronx Technical High School är den skola i världen där flest nobelpristagare gått. Och hela Bronx är på väg upp:
http://www.nytimes.com/2016/09/16/nyregion/as-new-york-city-grows-the-bronx-especially-is-booming.html
Hip-hop kommer från The Bronx och Harlem. Det finns en särskild tur för den som vill se och höra:
http://www.hushtours.com/portfolio-items/birthplace-of-hip-hop-tour/
Bronx Zoo och den italienska restauranggatan Arthur Street är vad de flesta besökt i The Bronx. Men nu kommer både hotell och allt fler turistattraktioner och konstgallerier.
https://www.nycgo.com/articles/bronx-dining-101
http://bronxarts.org
http://www.ilovethebronx.com
Hillary Clinton på Nomad och Estela
När Hillary Clinton nyligen fyllde 70 bjöd hon familjen på restaurangen The Nomad på 1170 Broadway.
www.thenomadhotel.com/dining
Någon dag senare bjöd hon några av sina närmaste vänner på den lilla restaurangen Estela på 47 E Houston St. För övrigt Michelle Obamas favoritkrog i New York.
https://www.estelanyc.com
Inget av ställena än någon lyxkrog. The Nomad är rätt traditionell och Estela med sitt cross-over-kök lite mer nytänkande.
Svenskt i New York
Mycket svenskt julfirande är på gång:
13 december arrangerar det svenska generalkonsulatet i New York, en konsertkväll i Brooklyn med ny svensk populärmusik. http://swedennewyork.com/makesmusic
Lucia-nattklubb på restaurang Megu 355 West 16th Street den 13 december
http://www.worldnorthevents.com/#lucia-party
American Scandinavian Society: 8 december årlig julfest på The Metropolitan Club.
http://americanscandinavian.org/event/ball2017/
För fjärde året i rad ger flöjtisten Elsa Nilsson med sin kvartett luciakonsert. 13 december på Rockwood Music Hall, 196 Allen Street.
https://www.ticketfly.com/event/1571469
16 december firas Lucia i The Church of the Incarnation, 209 Madison Avenue:
https://www.svenskakyrkan.se/newyork/lucia
Barn och föräldrar inbjuds till julpysseldag 2 december.
http://www.scandinaviahouse.org/events/scandinavian-christmas-childrens-workshop/
10 december har Scandinavia House julkonsert med traditionsenligt luciatåg.
http://www.scandinaviahouse.org/events/holiday-concert-winter-2017/
På svenska Manhem Club i The Bronx är det lucia och glögg den 2 december. Och den 10 december är det Scandinavian Christmas Ball på gamla Danish Club i Brooklyn:
http://smorgasbandet.com/coming-events-performances-2/
Den som löpande vill uppdatera sig på svenska aktiviteter i New York kan följa det svenska generalkonsulatet på Facebook, Instagram och Twitter. Sök på
http://www.swedennewyork.com