VALEXTRA

Svaret är att vi inte vet. Trump har intagit ståndpunkter han tyckt gynnat honom. Tidigare var han t ex anhängare av aborter och vapenkontroll. I valrörelsen har han intagit motsatta ståndpunkter.

Det han omedelbart kommer att höra är att säga upp klimatavtal och handelsavtal. Han kommer också omedelbart att stänga USA:s gränser.

ObamaCare kommer att avskaffas eller åtminstone reformeras mycket snart.

Personkretsen kring Trump är mycket tunn. Men man kan räkna med att vicepresident Mike Pence kommer att få en starkare och mer omfattande roll än någon tidigare vicepresident. New Jersey-guvernören Chris Christie liksom New Yorks förre borgmästare Rudy Giuliani kommer få centrala roller. Likaså fler av hans familjemedlemmar.

Trump liknar på många sätt europeiska högerextrema. Han har skruvat upp tonläget och tänjt på gränserna för vad som är socialt accepterat att säga om politiska motståndare. Och han har gång på gång sagt att han ska skärpa lagar så att det blir lättare att åtala journalister.

Valet av Trump kommer att vara en uppmuntran för populistpartier i Europa och bidra till att legitimera dem. Sannolikheten för att Marine Le Pen blir nästa president i Frankrike har drastiskt ökat.

Anne Appelbaum, stor europeisk intellektuell, har skrivit mycket läsvärt om detta.

Det tycks som om valdeltagandet i årets val blivit normalt för ett presidentval, kanske 55 procent. (I Sverige 86 procent.) Alla medier har berättat om de långa köerna redan vid 6-tiden på morgonen. Men köerna illustrerar också problemet med alltför få vallokaler och att människor ofta måste rösta innan de går till jobbet. Det är bara en del stater som tillåter förhandsröstning.

USA har 50 olika vallagar, en för varje delstat. Och det är ofta mycket krångligt att rösta. Bl a måste man registrera sig i förtid, ibland en månad innan. 73 miljoner möjliga väljare har inte registrerat sig i tid och får alltså inte rösta. En hel del av reglerna som lever kvar i sydstaterna infördes för att hindra afroamerikaner att rösta.

Den som skadats av att valdeltagandet inte blivit högre är Hillary Clinton, eftersom hennes väljare var mindre entusiastiska än Trumps.

Att det är så krångligt att rösta är ett demokratiskt problem.
http://www.svt.se/nyheter/utrikes/krangligare-val-far-man-leta-efter
http://www.sydsvenskan.se/2016-10-16/rostratt-med-forhinder

Det har kommit en ström av svenskar till USA under valet. Ungefär 500 svenskar var på olika sätt är engagerade i valet: Politiker som jobbade för Hillary Clinton, informationsföretag som ordnade gruppresor; de större medierna har var och ett sänd ett tiotal medarbetare etc.

Svenska ambassadens valvaka här i går kväll, där jag medverkade i en panel, samlade 300 personer och det kändes som att vara på mingel i Almedalen.

Man har faktiskt kunnat följa det amerikanska valet bättre i svenska medier än i åtskilliga amerikanska. Det är egentligen inte så konstigt. Det här valet är viktigt för Sveriges framtid.

Sverige behöver en amerikansk politik för säkerhetspolitisk solidaritet.  Vi behöver en amerikansk ledning som är för. Vi behöver en amerikansk migrationspolitik som gör det möjligt för svenskar att studera och arbeta i USA. Allt detta har avgjorts i detta val. Allt detta har nu utvecklats i svensk nackdel.
http://www.dagenssamhalle.se/debatt/amerikansk-valresultatet-har-mycket-stor-betydelse-foer-sverige-29137

Den amerikanska konstitutionen brukar sägas bygga på ”checks and balances”, d v s att presidenten, kongressen och högsta domstolen kontrollerar och begränsar varandras makt. Det är ett system som kräver samarbete och kompromiss för att kunna fatta beslut.

Tidigare fanns det ”Bluedog Democrats”, d v s konservativa demokrater som hade lätt att samarbeta med republikanerna, och ”Rockefeller Republicans”, mer vänsterinriktade republikaner.

Detta existerar inte längre. Båda partierna har gått mot de politiska ytterkanterna. Och i det nya medielandskapet belönas tydlighet och aggressivitet, inte förståelse och kompromiss.

Succesiva förändringar av valdistrikten har dessutom gjort alltfler valdistrikt säkra för demokraterna, respektive republikanerna. Då behöver de som vill bli valda inte locka mittenväljare, utan endast avvärja interna partiutmanare som vill ha en mer utrerad politik.

Detta har lett till att den amerikanska politiska beslutsapparaten allt oftare går i baklås.

Brittiska The Guardian rapporterade att tonåringar i Makedonien mot en betalning av 5.000 USD spritt påhittade historier om Trump på nätet. Om det är sant eller inte vet jag inte, men det är fullt möjligt.

Vi lever i en medievärld där vilka lögner som helst kan få spridning. När de traditionella medierna dominerade fanns redaktionschefer och ansvariga utgivare som måste ta ansvar för vad som publicerades. Så är det inte länge. Vi lever i en ”post-truth world”.

Den statliga svenska medieutredningen, som kom i förrgår, konstaterar att ”den expanderande mediefloran har inneburit en ökad yttre mångfald, men som en följd av detta har även mängden rykten, konspirationsteorier och propaganda vuxit.”

Detta måste leda – som vi föreslog i Demokratiutredningen – till en mer omfattande undervisning i nätkunskap och källkritik i skolorna.
http://www.svd.se/unga-maste-fa-chans-att-lara-sig-kallkritik

Donald Trump har en historia av att uttrycka rasistiska stereotyper. Redan 1973, när han var helt ny och med pappans pengar köpt några hyresfastigheter blev han stämd för att vägra svarta att bo i sina hus.

Några år senare, när han just tagit över pappans fastighetsimperium och kom in på företagets bokföringsavdelning, där det satt afroamerikanska anställda och skötte bokföringen, utbrast han:
– Jag hatar att se svarta räkna mina pengar. Det vill jag att judar ska göra.

Anti-Defamation League är en av USA:s främsta människorättsorganisationer. Den ägnar sig främst åt att kartlägga antisemitism, men också annat hat, bl a mot muslimer.
http://www.adl.org

Anti-Defamation Leagues undersökningar visar att under denna valkampanj har antisemitismen på nätet ökat kraftigt. Det är som om tröskeln för vad människor säger har sänkts. Det gäller inte minst antisemitiska angrepp på journalister.
http://tinyurl.com/ocdd4ru

Några av Trumps egna kampanjinslag har spelat på konspirationsteorier med tydliga antisemitiska associationer:
http://tinyurl.com/pqn6u85

Trump hämtade dessutom sin kampanjchef från breitbart.com, en av de siter som inte bara tillhör extremhögern utan också systematiskt spritt konspirationsteorier.

Andrev Walden, krönikör i Aftonbladet, skriver att det finns ”en markör för Trumpväljaren som visat sig tydligare än etnicitet, ålder och utbildning, en markör som även slår starkare än attityd mot muslimer och illegala invandrare: svaret på frågor som ”känner du dig ohörd?” och ”människor som jag har inget inflytande över hur landets styrs”.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/andrevwalden/article23855749.ab

Det är en riktig iakttagelse som också stämmer överens med hur många av dem som stödjer populiströrelser i Europa och Sverige tycks känna. I Demokratiutredningen redovisar vi en undersökning som visar att bara 15 procent av svenskarna anser att de har någon möjlighet att mellan valen påverka politiska beslut. Och då ska vi vara medvetna om att USA har val (lokala eller nationella) varje år, medan vi i Sverige har längre valperioder än nästan alla andra länder.

Psykologiska undersökningar visar att människor är mer benägna att acceptera beslut som går dem emot om de verkligen upplever att de fått göra sin röst hörd och blivit lyssnade på.

Det är skälet till att Demokratiutredningen föreslog enklare regler för att samla in namn för folkinitiativ (förslag till kommunala folkomröstningar) och att vi efter finskt mönster ska införa ”folkmotion”, d v s att om en procent av medborgarna ställer sig bakom ett förslag väcks det som motion i kommunfullmäktige, landsting eller riksdag.
https://www.hbl.fi/artikel/direkt-demokrati-pa-frammarsch/

Ska vi inte stå inför en allt starkare polarisering och populism är det nödvändigt att skapa nya kanaler för att medborgarna sa kunna göra sina röster hörda.

Amerikanska val sker första tisdagen i november. Så har det varit sedan 1700-talet. Förklaringen är att ”The Founding Fathers” var bönder/godsägare. Därför lades valet mellan sådd och skörd. Dessutom fick man naturligtvis inte ha val på sabbaten. Därför utgick fredag-söndag. Det ofta mer än en dag med häst och vagn till vallokalen. Därför stod endast tisdag och onsdag till förfogande. Och onsdag var marknadsdag.

Idag bidrar val på en vardag – med risk för löneavdrag för dem som går och röstar – till det låga valdeltagandet i USA.

Amerikanska valkampanjer har stundvis varit smutsiga. Men åtskilliga i amerikanska medier beskriver årets kampanj som den värsta sedan 1800-talet.
http://tinyurl.com/qcag8qp

År 1800 stod Thomas Jefferson mot John Adams. Jeffersson anklagade Adams för att vara hermafrodit. När John Quincy Adams 1828 stod mot Andrew Jackson sa Adams-kampanjen att Jackson var mördare och barn till en prostituerad. 1876 kallade demokraterna den republikanske kandidaten Rutherford Hayes för förskingrare och påstod att han skjutit sin mor.

Inte minst i slutet av 1800-tale,t då populära tidningar slog igenom ökade, ryktesspridningen. Detta var också en tid då korruptionen var utbredd, inte minst inom det demokratiska partiet i New York.

Mark Twain – författaren till Huckleberry Finn och som egentligen hette Samuel Clemens – gick en kort tid in i valkampanjen 1870 för att bli guvernör i staten New York, men drog sig snabbt ut. Han skrev sedan en satirisk novell om hur han anklagades för att vara likskändare, alkoholist utpressare etc. Och hur motståndarna sände fram små svarta barn som ryckte honom i rockskörten och sa: – Pappa, pappa!