Trump påverkar knappast de flesta amerikaners vardagsliv
Varför blev Trump president när Clinton vann?
Börsrekord efter valet av Donald Trump
Trump kommer inte att sitta bakom skrivbordet
Kan Trump ändra sig i alla frågor?
Svenska högskolor behöver internationaliseras
Raoul Wallenberg lever vidare
Lär av USA: Polisen måste vara lokal!
Obamas och Trumps krogval
Guide Michelin ger svenska Aska två stjärnor
Svenskt i New York
Trump påverkar knappast de flesta amerikaners vardagsliv
Valet av Donald Trump till president är det dominerande samtalsämnet i USA. Många är oroliga för vad som ska hända. Det gäller främst de många miljonerna papperslösa – där många har vart decennier i USA – och där hela familjer lever i osäkerhet. Vi känner också HBTQ-familjer som är skräckslagna. Trumps valkampanj öppnade ju dammluckorna för hatiska angrepp.
Samtidigt påverkas vardagslivet för de flesta amerikaner ganska lite av vem som sitter i Vita huset. I de flesta frågor är det delstaterna som bestämmer. Än viktigare är att den offentliga andelen av BNP – om man bortser från militären – är under 30 procent, vilket ska jämföras med närmare 50 procent i Sverige.
Ganska nära efter valet inledde jag en SNS-konferens om det som hänt och vilka slutsatser vi bör dra för den demokratiska utvecklingen i Sverige. Mötet finns på SvT-Forum och här.
USA är så mycket mer än vad som sker i Washington. Livet är annat än politik. Om detta skriver Staffan Heimerson nyanserat.
Presidenten har begränsad makt i inrikespolitiska frågor. Dock betydande i utrikespolitiska. Om Trump vidhåller det han sa i valkampanjen – vilket är långt ifrån säkert – när det gäller säkerhetspolitik och frihandel kan det få mycket allvarliga konsekvenser för Sverige. Om detta skrev jag dagen efter valet.
Varför blev Trump president när Clinton vann?
Det står nu klart att Hillary Clinton fick ca 2 miljoner fler röster än Donald Trump. Det amerikanska valsystemet gjorde att Trump ändå vann. ”The Electoral College” har varit starkt ifrågasatt, bl a av Donald Trump. Han har dock ändrat sig.
I debatten i USA försvarar de flesta systemet. För att förstå varför Electoral College finns måste man gå tillbaka till 1787, då den amerikanska konstitutionen kom till. På den tiden fanns inte nationella valkampanjer. Delstaterna kom med sina ”favorite sons” och The Electoral College diskuterade och kompromissade fram presidenten. USA:s grundlagar ändrar man inte så lätt. Det har bara skett 27 gånger sedan 1787.
De som idag försvarar systemet pekar dels på att USA är en förbundsstat där staterna väljer president, dels på att systemet gör att hela USA blir involverat i kampanjen. Om man bara gick efter flest röster skulle kandidaterna tvingas strunta i småstater inne i landet. Systemet med Electoral College lär leva kvar.
Börsrekord efter valet av Donald Trump
De stora infrastruktursatsningarna kommer troligen att glida lätt genom kongressen. Det blir dessutom stora skattesänkningar, främst för företagen. Däremot finns inga planer på hur detta ska finansieras genom besparingar. I stället fortsätter USA att låna och underskotten växer. Det kommer på kort sikt att stimulera ekonomin – och på längre sikt kunna leda till katastrof.
Under valkampanjen kallade Trump klimatpolitiken för ”lögn och påhitt”. Nu har han retirerat och kommer sannolikt inte att formellt säga upp klimatavtalen. Däremot blir det fritt fram för kolbrytning, fracking och pipelines. Det kommer att pressa energipriserna och göra USA oberoende av oljeimport. På sikt drabbar det planeten. På kort sikt lyfter det den amerikanska ekonomin.
Samtidigt är jag övertygad om att den amerikanska räntan börjar gå upp inom kort. Janet Yellen, chefen för den amerikanska riksbanken FED blev i valrörelsen utsatt för stark kritik av Trump och också för ett antisemitiskt angrepp från hans kampanj. Dock går hennes mandat inte ut förrän i februari 2018. Under den tiden kommer sannolikt räntorna att öka.
Kombinationen av ekonomisk tillväxt, ökade företagsvinster och höjda räntor kommer att skicka dollarn i höjden.
Donald Trump kommer inte att sitta bakom skrivbordet
När det stod klart att Donald Trump skulle bli republikanernas kandidat ringde Trumps närmaste rådgivare och svärson Jared Kushner till Ohio-guvernören John Kasich och erbjöd honom att bli vice-presidentkandidat. Kushner sa: ”Du kommer att bli den mäktigaste vice-presidenten i USA:s historia. Du kommer att få hand om både politiken och administrationen.” Kasich frågade vad Trump själv skulle göra och fick svaret: ”Make America great.”
Detta speglar hur det med all sannolikhet kommer att bli. Trump kommer inte att sitta bakom skrivbordet i ”The Oval Office”, utan stå på scenen. Andra får sköta politiken.
Det gör det också viktigare än någonsin vilka som utses till centrala poster. Och Trump har knappast valt efter kompetens. Nobelpristagaren Paul Krugman skrev nyligen om Trumps utnämningar att han “selected a white supremacist as a strategist, a racist AG (attorney general) and a crazy Islamophobe for national security”. Därefter har han utsett en person från Teapartyrörelsen utan någon som helst internationell erfarenhet till FN-ambassadör och miljardären Wilbur Ross (kallad ”konkurskungen” på Wall Street) känd för sitt motstånd mot frihandelsuppgörelser till handelsminister.
Det bådar inte gott.
Kan Trump ändra sig i alla frågor?
Hur kan han tvärvända så?
Förklaringen kan illustreras med en fråga han fick för någon vecka sedan; ångrar han saker han sagt i valrörelsen. Trump svarade: ”Nej, jag vann ju!”
Innebörden är att Trump såg valrörelsen som en försäljningskampanj. Han sa det som passade dem han just då talade till. Om det var sant eller inte struntade han i. Liksom om det präglades av förakt mot kvinnor, funktionshindrade, minoriteter etc. Trump blev vald som person, inte på ett program. Så uppfattar förmodligen också hans väljare det.
Det finns i USA ett starkt motstånd mot ”Washington”. Barack Obamas kampanj 2008 hade ”Change” som huvudord. Det hade också Donald Trump – om än med helt andra ideologiska förtecken. Trumps väljare är nöjda med att ha sänt någon till Washington som de traditionella politikerna avskyr. Trump fick mycket riktigt bara 4,1 procent i Washington DC.
Donald Trumps många åsiktsbyten går just nu oftast till det bättre, men han kan lika lätt svänga tillbaka. Framtiden är totalt osäker.
Svenska högskolor behöver internationaliseras
Under sex år, fram till i somras, var jag styrelseordförande i STINT, Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning. STINT är både en forskningsfinansiär och en opinionsbildande pådrivare.
Svenska universitet måste bli mer internationaliserade. Det är nödvändigt för Sveriges framtid att hålla kontakt med spetsforskning i världen och konfronteras med ny kunskap, andra kultursammanhang. Internationellt uppkopplade lärosäten bidrar till inflöde av idéer, kunskaper och nätverk, vilket stärker Sveriges konkurrenskraft.
Tyvärr tyder mycket på att utvecklingen går åt fel håll. Det är bl a svårt att få studenter att ge sig ut i världen. I jämförelse med många andra länder har svenska universitetsledningar liten egen internationell erfarenhet. Erfarenhet från andra länder har låg meritvärdering.
Svenska universitet är ofta inåtvända. I USA får den som doktorerat inte söka tjänst på samma universitet. I Sverige innebär kollegial styrning ofta att man ser med misstänksamhet mot dem som kommer utifrån. Maccarini-affären på Karolinska institutet används idag som ett skäl för att inte anställa utländska toppforskare.
Under de senaste åren har nya toppuniversitet växt fram i länder över hela världen tack vare god finansiering och globalt fokus. Internationellt ledande universitet satsar på att attrahera de bästa studenterna, forskarna och lärarna för att öka sin kvalité och konkurrenskraft.
En av de saker STINT arbetat med under de senaste åren är att utarbeta ett internationaliseringsindex så att man kan se hur de olika svenska högskolorna klarar internationaliseringen. Det beskriver utvecklingen ur sex nyckelaspekter inom internationalisering av forskning, utbildning samt personal och ledning.
http://www.stint.se/se/nyheter/var/newsID/541
Enligt internationaliseringsindexet är Handelshögskolan i Stockholm mest internationell i Sverige, följd av andra profilerade lärosäten som KTH, Karolinska institutet, Sveriges lantbruksuniversitet och Chalmers. De yngre och mindre lärosätena är inte så internationaliserade, även om det finns undantag som visar att det med rätt satsningar går att förändra.Tyvärr finns knappast internationaliseringstanken med i regeringens nyss presenterade forskningsproposition. Forskningsministern har dock aviserat att en särskild utredning ska tillsättas om universitetens internationalisering. Det är viktigt att det inte blir något som slängs in i efterhand, utan verkligen kommer att påverka utvecklingen.
Den inåtvända nationalistiska stämning som sprids både i USA och Europa får effekt också på utbildningens internationalisering. Det bådar illa för vår framtid.
Raoul Wallenberg lever vidare
http://www.nytimes.com/2016/11/01/world/europe/71-years-after-he-vanished-raoul-wallenberg-is-declared-dead.htmlI en bemärkelse lever dock Raoul Wallenberg vidare. Han framstår som en av de främsta symbolerna för humanism och arbetet mot förtryck. Hans insatser för att rädda judar i Budapest undan Förintelsen spelar fortfarande roll som föredöme.
www.rwa.se
Lär av USA: Polisen måste vara lokal!
New York är fortfarande en av världens tryggaste storstäder. Ny brottsstatistik publiceras varje vecka. Här är den senaste:
http://www.nyc.gov/html/nypd/downloads/pdf/crime_statistics/cs-en-us-city.pdf
Grunden för framgångarna i New York är att man lägger tyngdpunkten på att förebygga och förhindra brott samt att de lokala polischeferna hålls ansvariga om brottsligheten ökar. Ett exempel på hur det fungerar är en polischef som fick ner brottsligheten i sitt distrikt med 40 procent genom att punktbevaka 30 yrkeskriminella.
http://nypost.com/2016/07/18/this-one-cop-brought-crime-down-40-percent-in-his-precinct
En central del av framgångarna handlar om att polisen är lokalt förankrad. De som arbetar inom polisen bygger upp personkännedom och bidrar till förtroende genom sin närvaro.I Sverige var polisen kommunal fram till mitten av 1960-talet. Med den nya polisreformen har vi tagit ytterligare ett steg mot centralisering. Stora delar av Sverige är nu helt utan polis. Och det offentliga våldsmonopolet bryts upp genom att 75 kommuner nu anlitar ordningsvakter för patrullering.
Det är dags att vi i Sverige får en kommunal polis för de kommuner som så vill. Tillsammans med Magnus Lindgren från tankesmedjan Tryggare Sverige skrev jag om detta i Dagens Nyheter:
http://www.dn.se/debatt/kommunala-poliser-kan-ateruppratta-fortroendet/
Obamas och Trumps krogval
Jag har tidigare skrivit om vad det betytt för NewYork-krogar att Michelle och Barack Obama besökt dem. De valde konsekvent bort de dyra och lite stela för mer vardagliga och utmärkta ställen som Blue Hill, Estela, Babbo, Cosme och Maialino.
När Donald Trump första gången efter valet gick ut med familjen gick han på sitt vanliga ställe Club 21. En mycket traditionell krog. Och han åt som vanligt en genomstekt hamburgare med pommes frites. Till det drack han iste; Trump är helnykterist.
Vad det är för sorts krog kanske illustreras av att Trump, när han kom in, möttes av en tio minuters stående applåd från de andra gästerna.
www.21club.com
Guide Michelin ger svenska Aska två stjärnor
Guide Michelins New York-version kom nyligen. Följande restauranger fick tre sjärnor, föga förvånande: Chef’s Table At Brooklyn Fare, Eleven Madison Park, Jean-Georges, Le Bernardin, Masa, Per Se. Själv tycker jag det var konstigt att inte Gabriel Kreuther kom med bland de bästa.
Sensationen var dock att Fredrik Berselius återöppnade Aska fick två stjärnor. (Vilket redan svenska Aquavit hade.) Aska öppnade i somras i ny lokal på 47 South 5th Street i Brooklyn efter att ha varit stängd i två år.
http://askanyc.com
Aska bygger helt på ekologiska råvaror och fasta menyer som tar flera timmar att äta sig igenom. Många smårätter med intressanta smaker.
http://ny.eater.com/2016/11/16/13654240/brooklyn-aska-review-four-stars
Svenskt i New York
Den som löpande vill uppdatera sig på svenska aktiviteter i New York kan följa det svenska generalkonsulatet på Facebook, Instagram och Twitter. Sök på http://www.swedennewyork.com
Svenska Acne Studios har redan tidigare butiker i SoHo och West Village. Nu öppnar man också på Upper East Side:
http://www.elle.se/acne-studios-oppnar-flaggskepsbutik-pa-madison-avenue-i-new-york/
Den 15 december presenterar svenska generalkonsulatet för fjärde året i rad musikfestivalen Sweden Makes Music på Baby’s All Right i Williamsburg. swedennewyork.com/makesmusic
Författarsamtal 12 december med Fredrik Backman som skrivit ”En man som heter Ove”.
http://www.scandinaviahouse.org/events/a-man-called-ove-book-talk/
Trumpetspelaren Oskar Stenmark spelar jazz inspirerad av svensk folkmusik på Cornelia Street Café den 20 december.
http://www.oskarstenmark.com/live/