Nyhetsbrev 18 JULI 2014

Nätverken för politiska samtal och politisk påverkan tunnas ut


De gamla folkrörelserna rör sig inte riktigt längre. Nykterhetsrörelsen, frikyrkorörelsen och den traditionella arbetarrörelsen är långt svagare än för några årtionden sedan. Därmed har en inskolning i demokrati försvunnit.

I sin roman Klasskämpen från 1964 skriver Svante Foerster:

– Vilket är de vackraste ord du vet? Frågade hon späd i min famn.
Och jag svarade med samma uppriktighet:
– Votering är begärd och skall verkställas.

Det är en lysande illustration till det gamla folkrörelseidealet; de som inskolats i det formella beslutfattandet.

Men det kom för många att uppfattas som traggligt och omständligt. I en av sina första romaner, Övriga frågor, skriver Torgny Lindgren träffande om livet i en småländsk arbetarkommun: Man släpar sig fram genom dagordning efter dagordning, gräver oförtrutet i samtal, diskussioner, protokoll, promemorior. Den politiska vardagen. Avsikten är att hålla samhället i lagom rörelse så att det kan bestå.

Människor tycks i mindre utsträckning anse att de politiska partierna är ett bra sätt att tillbringa sin fritid på. De politiska partierna har på 20 år förlorat 360.000 medlemmar. Också ungdomsförbunden har minskat. Samtidigt är det genom partierna de 70.000 kommunala förtroendevalda utses.

Det går inte att moralisera över människors preferenser. Och många gör stora ideella insatser. Åtskilliga sitter i styrelser i allt från dagiskooperativ till båtklubbar.

Uppgiften blir att se om alla den energi som finns kan kanaliseras in i politiken. Men också att politiken inte blir ett slutet och elitistiskt rum.

Arbetsplatserna har historiskt varit ett viktigt forum för människors åsiktsbildning och tankeutbyte. Ofta var det på arbetsplatsen man kunde träffa på en förtroendevald. Men nu går det i Stockholm 1.331 invånare per förtroendevald.

Med lösare anställningsförhållanden kommer också arbetsplatsens sociala roll att minska.

Medierna håller på att förvandlas. Allt fler avstår helt från nyhetsmedier. Allt fler håller sig helt till internet, med den risk som finns att man därigenom bara träffar på återsken av den egna uppfattningen, aldrig ifrågasatt.

Över 300 journalisttjänster har försvunnit på några månader. TV4 har lagt ner lokalredaktionerna och många lokaltidningar tar bort redaktioner på mindre orter. Därigenom försvåras både kritik och kunskap om vad som händer i kommunalpolitiken.

Maktkoncentrationen ökar


Dessutom är utlandsfödda, unga och människor med funktionshinder starkt underrepresenterade i politiska församlingar. 15 procent av de röstberättigade är födda utanför Sverige, men bara 8 procent av politikerna. Siffrorna är likartade för ungdomsrepresentationen.

Under senare år har kvinnor blivit mer jämlikt representerade i landstings- och kommunfullmäktige, men kvinnor är underrepresenterade på ledande kommunala poster.

Det krympande rekryteringsunderlaget inom partierna har lett till att färre personer har fler poster och sitter längre. På 50 år har antalet politiska förtroendeuppdrag sjunkit från 24 per tusen invånare till färre än tio. Vi riskerar att få en elitdemokrati.

Krävs nya idéer


Det går att analysera och beskriva vad som hänt i det svenska samhället, och hur delar av vår traditionella modell inte längre fungerar.

Min primära uppgift är att penetrera frågor kring politisk representation, delaktighet och inflytande mellan valen samt ungas inflytande. Delvis handlar det om hur former som medborgarinitiativ och lokala folkomröstningar skulle kunna utvecklas. Men i praktiken om mycket annat.

Det ska bli stimulerande att delta i en diskussion om hur demokratin i Sverige ska kunna fördjupas.