Nyhetsbrev 28 AUGUSTI 2009

När vänder det?

Krisbekämpningen föder en ny kris?


Sverige spelar ner kulturen. Det är internationellt oklokt


Det svenska kulturhuset i Paris


Ett av Obamas bästa tal


IKEA, Sverigebilden och exporten


Dyngdiket går ner i Östersjön


Ge inte upp i Baltikum!


Amerikaner är vänliga, inte våldsamma


Almedalen – unikt svenskt


Mediegiganter från en annan tid


3 x svenskt i New York


Utställning om svensken som gav The Bronx dess namn


Krogarna klarar krisen


Enkel zucciniförrätt

När vänder det?


När analytiker och politiker säger att ”det har vänt” i ekonomin menar de egentligen att den inte försämras lika snabbt som förut. Stora kriser värker ut långsamt. I oktober 1990 började problemen för den svenska valutan och räntorna steg. Fastighetsbranschen kollapsade 1991, bankerna 1992 och Sverige gav upp kronförsvaret i november 1992. I slutet av 1993 började tecken på en vändning synas, men arbetslösheten gick i topp 1994. Först tio år efter krisens start var man tillbaka i den gamla arbetslöshetsnivån. Det kan alltså ta tid.

Avgörande för hur snabb återhämtningen blir är de amerikanska konsumenternas förmåga och vilja att börja konsumera igen. Och det är något man kan resonera kring – men inte veta. Förmågan har självfallet med ränteläge, lånemöjligheter och arbetslöshetstal att göra. Men viljan handlar om psykologi. Har de amerikanska konsumenterna blivit så skrämda att de nu vill börja spara och bygga upp buffertar? Många tror det. Jag tror det inte.

Det finns i det amerikanska samhället en stark individuell framtidstro. Många tror helt enkelt att det kommer att ordna sig och gå bra för dem. Det ökar benägenheten att konsumera lite mer än man egentligen har råd med. Den optimism som finns i samhället gör, tror jag, att när den riktiga vändningen kommer blir det en rätt snabb uppgång.

Krisbekämpningen föder en ny kris?


I hela västvärlden – med USA i spetsen – försöker man motverka den ekonomiska nedgången med massiva ekonomiska stimulanser. De budgetunderskott som byggs upp måste på något sätt hanteras. Risken finns att all likvidet som skjuts ut i systemet leder till att inflationen återkommer. Räntorna kommer säkert att stiga och länderna måste sannolikt höja sina skatter – åtgärder som drar in efterfrågan och bromsar en uppgång.

Sverige försökte sig i mitten av 1970-talet på en överbryggningspolitik i syfte att hoppa över en internationell konjunkturnedgång. Det tog en ände med förskräckelse; det fanns ingen fast mark på andra sidan. Själv var jag då ung politiker och lärde mig något: Det finns oftast politisk kraft nog att stimulera, men mer sällan att strama åt i tid.

Hittills är Sveriges budgetunderskott 4-5 procent av BNP – vilket ska jämföras med toppnoteringen 11 procent under 90-talskrisen och USA:s 13 procent. Det amerikanska underskottet väntas under en tioårsperiod växa till niotusenmiljarder dollar – en ogripbar summa.
http://www.nytimes.com/2009/08/26/business/economy/26deficit.html?_r=2&hpw

Ska länderna ta sig ur underskotten kräver det höjda räntor, höjda skatter och offentliga besparingar – i en situation där människor just tycker sig kunna pusta ut. Min tro är att det inte kommer att fungera fullt ut och att vi därför om några år får se en betydande inflation, främst i USA. Och därmed en allt svagare USA-dollar.

Svenska Dagbladets Lars-Georg Bergkvist skrev nyligen om den hotande inflationsbomben.
http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/artikel_3319333.svd

Sverige spelar ner kulturen. Det är internationellt oklokt


Bland de effektivaste sätten att sprida kunskap om Sverige är satsningar inom kultur och utbildning – områden där människor möts. En rad undersökningar visar att Sveriges anseende som kulturnation är lågt. Och vi kan naturligtvis inte uppfinna ett antikt kulturarv, men vi skulle kunna trycka på vad vi har.

Sveriges ställning på kulturområdet betyder mycket även för andra näringar, såsom exportindustrin. Vi är nu en del i ett Europa där många länder definierar sig genom sin kultur. Det är nästan omöjligt att tänka sig en italiensk eller fransk politiker som inte är väl orienterad i klassisk kultur och i samtida europeiskt kulturliv. Bilden av Sverige präglas för många EU-länder av bilden av vår kultur. En utmärkt artikel om den internationella betydelsen av den svenska kulturen har skrivits av Göteborgs-Postens kulturredaktör Gabrtiel Byström:
http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=421&a=502280

Mot den bakgrunden var det märkligt att UD satte upp Sveriges två främste officiella kulturförmedlare utomlands – generalkonsulatet i New York och kulturhuset i Paris på sin besparingslista.
Om detta skrev jag i somras utförligare i Svenska Dagbladet:
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_3087385.svd

Handelsminister Ewa Björling var alldeles för klok för att lägga ner kulturhuset i Paris. Men UD stänger generalkonsulatet i New York den sista januari.

Det svenska kulturhuset i Paris


Nedläggningshotet av Svenska institutet i Paris ledde till en proteströrelse som visar vilken förankring verksamheten har i svenskt kulturliv och i vetenskapssamhället. Mer än 7000 människor skrev in sig på en Facebookgrupp som startats av några forskare från Stockholms universitet. Företrädare för samtliga akademier i Sverige gjorde ett upprop:
http://www2.unt.se/artikelprint/1,5070,MC=2-AV_ID=934963-SC_ID=28,00.html

Till och med New York Times uppmärksammade hotet mot Svenska institutet i Paris och hyllade verksamheten och dess betydelse också för det svenska ordförandeskapet:
http://globespotters.blogs.nytimes.com/2009/07/24/ikea-and-far-beyond-where-paris-meets-sweden/

Men till sist ordnade det sig ju med kulturhuset i Paris.

Ett av Obamas bästa tal


Barack Obama talade nyligen på den mest klassiska av de svarta organisationerna i USA: NAACP. En organisation som från början förhöll sig avvaktande till Obama, eftersom han inte kom från de traditionella afro-amerikanska rörelserna.

Obama är en av vår tids största retoriker – och det här talet tillhör hans bästa. I mycket handlade det om utbildning: ”It’s because there is no stronger weapon against inequality and no better path to opportunity than an education that can unlock a child’s God-given potential. — No one has written your destiny for you. Your destiny is in your hands — you cannot forget that. That’s what we have to teach all of our children. No excuses. No excuses.”

Det är ett tal i en annan retorisk tradition än den svenska och mycket läsvärt:
http://tinyurl.com/mtpf95

IKEA, Sverigebilden och exporten


Jag skrev på försommaren i amerikanska Public Diplomacy Magazine om hur bilden av ett land och dess företag samverkar. Sanningen är ju att IKEA betyder mer för bilden av Sverige än alla offentliga myndigheter tillsammans, samtidigt som IKEA – liksom många andra företag – för sin export är starkt beroende av att bilden av Sverige är positiv i andra länder. Sverigebilden och den bild av sitt företag som såväl IKEA som många andra företag försöker sprida ser ofta likartad ut.
http://publicdiplomacymagazine.com/case-study/the-symbiosis-of-sweden-ikea/

Dyngdiket går ner i Östersjön


Jenny Jewert skrev i somras i Dagens Nyheter om gödsellagunen i Kaliningrad och hur ett orenat avloppsdike rinner ner i Östersjön från staden – som är nästan lika stor som Göteborg. Man behöver inte bo på Fårö för att tycka det är obehagligt.

EU-medlemmen Polen tvingas bygga reningsverk med hög standard, men i Ryssland går det långsamt:
http://www.dn.se/opinion/kolumner/andra-sidan-havet-1.913889

Förut var Petersburg den största enskilda föroreningskällan i Östersjön. Sedan två stora reningsverk nu installerats är situationen långt bättre. Jag var i början av 90-talet, som ordförande i Nordiska investeringsbanken (NIB), med och fattade beslut om finansieringen av reningsverken. När projektet hade föredragits i styrelsen frågade jag vilken rening Petersburg hade. Svaret blev ”enklare mekanisk rening”. Jag frågade vad det betydde rent konkret och fick på rungande finlandssvenska svaret:

– Ett nät där större hundkadaver fastnar.

I år minskar för första gången på decennier utsläppen i Östersjön.

Ge inte upp i Baltikum!


Telia Sonera lägger bud på ledande teleoperatörer i Estland och Litauen och flaggar för vidare investeringar. Det är i princip mycket bra. De svenska bankerna ligger illa till i Baltikum – men det beror på deras egna felbedömningar.

De baltiska staterna är Sveriges nära grannländer och borde nästan vara våra hemmamarknader. Om företagen nu i kristid lämnar Baltikum sänker det förtroendet för lång tid framåt. Dessutom finns en fantastisk ledarpotential i de baltiska staterna: Människor som varit med om kommunismen, kaoset efter frigörelsen, den snabba tillväxten och den brustna framgångsbubblan

Om detta skrev jag tidigare en artikel i Dagens industri tillsammans med Exportrådets baltikumchef Mantas Zalatorius och Novare Human Capitals VD Fredrik Hillelson.
http://tinyurl.com/nnt76j

Amerikaner är vänliga, inte våldsamma


Mats Kellermans stundvis kongeniala serie Rocky – som bl a går i Dagens Nyheter – hade i somras en liten USA-repris (som jag inte hittat länk till).

Rocky och hans kompis sitter på en basebolläktare i USA och följande dialog utspinner sig:
– Är det samma regler som i brännboll eller? Jag fattar inte ett skvatt av det här!
– Men det mest bizarra med sport i USA är att alla supporters sitter huller om buller så här! Om du skulle sätta dig bland liverpoolfansen och jubla när Arsenal gör mål skulle det bara bli ett skelett kvar av dig!
– Och i Europa skulle det inte funka så bra med bara en polis utanför arenan!
– Och i Europa skulle det inte funka så bra att sälja basebollträn i souvenirshopen!

Kellerman fångar i all enkelhet något typiskt för USA: Att människor oftast är vänliga, att det finns ett sorts grundläggande civilt beteende.
http://www.rocky-digital.com/

Almedalen – unikt svenskt


När jag beskriver vad politikerveckan i Almedalen är för utländska journalister och opinionsbildare har de svårt att fatta. Något liknande finns inte någon annan stans. Det är en politisk mässa med största möjliga öppenhet.

Man kan sitta vid frukostbordet bredvid stats- eller finansministern eller oppositionsledaren. Man ser ambassadörer och förtagsledare på gatan. Möjligheten till informella kontakter – utöver de över tusen seminarierna – är enorma.

Om detta har jag skrivit i engelskspråkiga The Local:
http://www.thelocal.se/20510/20090707

Mediegiganter från en annan tid


Två giganter inom USA-medierna har nyligen dött: Walter Cronkite och Don Hewitt. Eftersom det är i USA behöll de sitt inflytande långt efter att de i 80-årsåldern slutat i rutan. Båda var Sverigekunniga och vi hade f ö båda hemma när jag var generalkonsul i New York.

Båda var aktörer i en värld med få TV-kanaler. Don Hewitt skapade det första berättande samhällsprogrammet, 60 Minutes och Walter Cronkite var under många årtionden ankare i CBS nyhetssändningar.
Han slutade alltid sändningarna med samma ord: ”And that’s the way it is.”. Så skulle ingen kunna säga nu i mediemångfaldens tid.
http://www.reuters.com/article/domesticNews/idUSTRE57I4AK20090819
http://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2009/07/17/AR2009071703350.html?sub=AR

3 x svenskt i New York


Roy Andersson: Modern Museum of Art (MoMA) i New York visar den 10-18 september Roy Anderssons filmer i en unik presentation av en svensk regissör. För några år sedan visade Brooklyn Academy of Music (BAM) hans reklamfilmer. Den här gången framträder Roy Andersson i helfigur.
http://www.moma.org/visit/calendar/films/990

Kristina från Duvemåla presenteras ”in concert” på Carnegie Hall 23-24 september. Helena Sjöholm är Kristina.
http://www.kristinathemusical.com/

Svenska indiegruppern MeTalkPretty har en gratisspelning på Blender Theatre (vid Grammercy) den 31 augusti.
http://www.myspace.com/metalkpretty

Utställning om svensken som gav The Bronx dess namn


I augusti öppnades en permanent utställning i Sävsjö över en okänd svensk med stor betydelse – Jonas Brunck från Komstad. Han utvandrade i början av 1600-talet till Amerika, gifte sig med en holländska och skapade ett jordbruk i den holländska kolonin Nya Amsterdam. Hans gård kallades The Bronck’s och floden utanför heter på de första kartorna Bruncks River.

Så småningom blev namnet omvandlat till The Bronx – den bestämda artikeln beror just på att The Bronx är namnet på en gård i motsats till Manhattan och Queens.

Tack vare en gåva från Sävsjöbon Bo Svensson finns nu en utställning och en liten skrift om Jonas Brunck.
http://www.savsjo.se/download/18.6547303a118108d74dc80006599/Jonas+Brunck.pdf

Krogarna klarar krisen


Åtskilliga butiker gapar tomma i New York. Krisen slår hårt i denna stad där Wall Street betyder å mycket. Lika drastiskt har det inte varit för krogarna, även om flera kända restauranger stängt. Av New Yorks 6.600 restauranger har nästan 400 slagit igen sedan början av året. Det är något fler än samma period 2008. Å andra sidan har ett hundratal nya krogar öppnat.

Enkel zucciniförrätt


Delar gärna med mig av en enkel och fräsch kall förrätt – som går att förbereda några timmar innan den ska serveras.

Ta en gul och en grön zuccini. Skiva dem på längden med osthyvel och lägg i en skål med en dryg tesked grovs salt, lite grovmalen peppar och lite olivolja. Rör om ordentlig och platta till i skålen. Ställ i kylskåp ca två timmar.

Rosta lätt skalade mandlar eller pinjenötter i en torr stekpanna. Hyvla parmesanost.

Strax innan serveringen: Lägg zuccinin i ett durkslag för att rinna av. Ta upp och lägg på tallrikar. Strö mandel och parmesan över.