Dollarn på väg mot 10 kr?
Långt kvar på ekonomiska utförslöpan, men kanske lite hopp
Sverige som förebild i bankkrisen
Obama och webben
Vita huset: Den som sitter närmast bestämmer
USA: Mycket kultur, men ingen kulturpolitik
Antisemitism i spåren av krig och kris
Mister vi läsförmågan?
Minnet av George W Bush
Fem svenska gallerier på främsta konstshowen
Eartha Kit
Mode på gatan
Krogtips i Barcelona
Nytillskott i New Yorks krogvärld
Dollarn på väg mot 10 kr?
På ett halvår har kronan försvagats nästan 50 procent mot dollarn. Dollarn börjar krypa upp mot 9 kr – och den svenska riksbanken leker med tanken att försvaga kronan ytterligare.
Ingen gissade för ett år sedan att kronan skulle åka rutschbana. Fundamenta talar för en långt starkare krona – svensk ekonomi och svenska banker är i bättre skick än omvärldens.
Det som nu händer är dock att småvalutorna drabbas av rädslan för inlåsning och risk. De som håller mycket pengar vill ha dem likvida och dollarn är fortfarande den enda världsvalutan.
Det tycks som få – vid sidan om svenska turister – bekymrar sig för den svaga kronan. Det beror på den svenska historien. Sverige gick ur Koreakrisen 1950 med en svag kronkurs som gynnade svensk exportindustri. Under 1970- och 80-talen löste Sverige problemen med höga kostnader och låg produktivitet genom att devalvera. Nu tror många att samma regler gäller idag – svensk exportindustri gynnas.
Det är inte så säkert. Den svaga kronan innebär i ett land där så många varor är importerade att svenskarna får sänka sin standard. Vilket i sin tur pressar ner konsumtionen och fördröjer en vändning. Svenska exportvaror har ett stort importinnehåll, och det är bara en del av det lägre exportpris. som den svaga kronan skapar, som kan tas ut. Allra viktigast är att produktivitetsökningar tenderar att utebli när kronan dopas.
Riksbanken skisserar olika scenarior för hur den kan använda penningpolitiken när räntan blivit noll och alltså inte kan sänkas ytterligare. Ett sätt vore att sätta en kurs för kronan – t ex 12 kr mot dollarn – och lova köpa till den. Syftet skulle vara att öka inflationsförväntningarna och få människor att handla nu, eftersom det blir dyrare i morgon.
Det skulle vara ett högt spel. Dels därför att vi i praktiken inför en bunden växelkurs igen – och denna gång inte som en restriktion på finanspolitiken, utan motsatsen. Dels därför att önskemål om inflation alltför lätt kan bli uppfyllda.
Långt kvar på ekonomiska utförslöpan, men kanske lite hopp
De ekonomiska siffrorna i USA är fortfarande nattsvarta och börserna går ner, stimulanspaketen till trots. En rad automatiska faktorer verkar åt fel håll: De stora hedgefonderna – liksom försäkringsbolagen – har ofta regler om att de bara får ha en viss procent i olika tillgångar. När fastighetsvärdena sjunker kan de alltså tvingas sälja aktier för att hålla proportionerna i portföljen.
När hushållen tvingas ta ut pengar från sitt fondsparande tvingas också fonderna sälja, oavsett aktiekurserna.
Tjugo procent av amerikanska hushåll har negativt kapital i sin bostad, d v s att lånen är större än det aktuella fastighetsverket. Även om de kan betala finns det risk att bankerna börjar förhandla om större amorteringar. Det skapar en stor rädslaoch återhållsamhet hos hushållen.
Finns det då inga tecken på vändning i USA? Kanske: Siffrorna för både konsumtion och priser har ökat något. Fler begär att få låna till husköp. Lagren inom flera sektorer (dock inte i bilindustrin) börjar tömmas.
Botten är nog inte nådd, men Barack Obama har säkert rätt när han för några dagar sedan sa ”America will recover”. USA är världens största ekonomi och har historiskt visat stor styrka.
Och mer allmänt – 2009 kan bli det ekonomiskt nästbästa året i världshistorien – d v s att den samlade bruttonationalprodukten blir högre än någonsin, skriver Björn Davegårdh i Privata affärer:
http://www.privataaffarer.se/aktier/200902/2009-basta-aret-i-varldshi/index.xml
Sverige som förebild i bankkrisen
”Den svenska modellen” betyder numera snarare ett sätt att lösa bankkrisen – det som prövades 1992 – än kompromissen mellan frihet och jämlikhet. Gång på gång framhävs i amerikanska medier den krislösning som skedde under Bildt-regeringen. T ex i Washington Post:
http://tinyurl.com/cpoxpm
Om detta har jag skrvit en krönika i nättidningen The Local
http://www.thelocal.se/17666/20090218/
De svenska idéerna 1992 hämtades från USA, främst från hur man i Texas löste sparbankskrisen på 80-talet. Dock var de största problembankerna i Sverige statliga: Nordbanken och Gota. Då satt staten på båda sidor förhandlingsbordet. Lika lätt blir det inte när det är amerikanska advokater som ska komma överens.
Obama och webben
Tidigare har jag ju berättat om hur det bara dröjde några minuter efter det Barack Obama svurit eden tills Vita husets nya webbplats kom upp. Den har nu utvecklats med interaktivitet och flera undergrupper samt stor öppenhet:
http://whitehouse.gov
Nu har man också skapat en speciell webbplats för den stora återhämtningsplanen:
http://recovery.gov
Den visar hur stimulanspaketet fördelas och öppnar för människors berättelser:
”Share your Recovery Story”
Vita huset: Den som sitter närmast bestämmer
Barack Obama har befolkat Vita huset med fler politiskt utsedda än någon annan president. Det innebär en maktförskjutning som har att göra med hans sätt att (åtminstone hittills) utöva presidentämbetet. Obama är den president som tydligast fortsatt valkampanjen efter att ha svurits in. Han reser till olika delar av USA och förklarar sin politik. På så sätt ökas trycket mot kongressen. Därför vill han ha en kampanjinriktad stab omkring sig.
Vita huset får makt på bekostnad av de stora och ofta tröga departementen. Själva närheten till presidenten ger inflytandet. Samma sak i Sverige: Partiorganisationerna blir ofta irriterade på unga sakkunnig som anses ha för mycket inflytande på partiledare. Men i praktiken handlar det om vem som finns i närheten när en ny fråga dyker upp och Rapport ska ha en kommentar inom 20 minuter.
USA: Mycket kultur, men ingen kulturpolitik
USA har ingen kulturminister, inget kulturdepartement, inget kulturutskott i kongressen och knappast någon kulturpolitik. Däremot har USA mycket kultur.
Några av världens främsta museer, operahus och symfoniorkestrar finns i USA. Kulturlivet är vitalt och djupt. Många museer är gratis och de flesta är gratis för barn. Den som går på ett amerikanskt konstmuseum – var som helst i landet – ser grupper med barn som sitter runt de viktigaste verken och får dem förklarade.
Traditionell kultur finansieras främst med donationer och ibland genom sponsoring. Ca 10-15 procent av kostnaderna för kulturinstitutioner kommer från staten, delstater och kommuner.
Det statliga kulturorganet National Endowment for the Arts stöder institutioner över hela USA. NEA har ungefär 100 miljoner dollar att fördela i hela USA. Det är ungefär häften av vad Kulturrådet i Sverige har att fördela till det svenska kulturlivet. I sitt första förslag till stimulanspaket lade Obama-administrationen in 50 miljoner dollar till NEA. Det ströks dock i kongressen.
Det säger sig självt att ett kulturliv som är så beroende av enskildas vilja att bidra kommer att lida under de dåliga tiderna. Samtidigt har man kunnat samla i ladorna under de goda åren. Det är en god prognos att det kommer att vara svårt att få biljetter till Metropolitan Opera också i år.
Antisemitism i spåren av krig och kris
Att bli upprörd och förtvivlad över fosforbomber och urskillningslös krigföring i Gaza borde inte vara samma sak som att vända sig mot judar som folkgrupp eller israeler som nationalitet eller att förmena judar en stat. Lika lite som Hamas terror borde leda till att någon förmenar palestinierna en egen stat.
Men alltför ofta glider israelkritik över i antisemitism. Och ekonomisk depression tycks också innebära ökad antisemitism. Det är inte första gången. En bra artikel i ämnet fanns nyligen i The Times:
http://tinyurl.com/dcrl3w
Sverige är långt ifrån förskonat från antisemitism. Svenska kommittén mot Antisemitism har bloggen
http://skma.wordpress.com/
Bäst är annars Jonathan Lemans
http://jonathanleman.blogspot.com/
och
http://www.extremister.se/
Mister vi läsförmågan?
Leder alt bloggande, twittrande, facebookande och informationsinhämtandet i snabba ryck via nätet till att vi mister läsförmågan? Det är en populär inställning; nästan varje dag dyker det upp någon dyster artikel på temat. Dagens Nyheters debattredaktör Mats Bergstrand skrev t ex för en tid sedan att ”vi kan inte längre läsa”:
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=2828&a=867078
Man ska komma ihåg att klagan över att människor inte längre klarar att hantera informationsflödet och inte längre begrundar vad de läser knappast är ny: Litteraturhistorieprofessorn Lars Furuland har skrivit om hur det under 1800-talet skedde en förskjutning från intensiv till extensiv läsning. Skalden Per Daniel Amadeus Atterbom mindes med saknad den eftertänksamma bokläsningen i sin barndom till skillnad från 1840-talets ”själsutmärglande mångläseri”.
Kvaliteten kan man diskutera men det trycks och säljs också fler böcker än någonsin förut i Sverige.
Minnet av George W Bush%
Jag har haft tillfälle att få medverka i ett av mina favoritprogram, John Chrispinssons Historiska klubben om hur historien kommer att bedöma president George W Bush. Det är lätt att konstatera att en president som lämnar efter sig en utrikespolitik och en ekonomi i ruiner döms hårt.
Det går ändå att peka på några positiva insatser, bl a engagemanget för Afrika och mot aids.
http://tinyurl.com/begt2k
Fem svenska gallerier på främsta konstshowen
I början av mars går en av världens främsta konstutställningar av stapeln på Pir 92 och 94 på New Yorks västsida: The Armory Show, 5-8 mars.
Fem svenska gallerier deltar:
Wetterling Andréhn-Schiptjenko, Galleri Magnus Karlsson, Charlotte Lund, Milliken
http://www.thearmoryshow.com
Eartha Kit
Eartha Kitt fick vi tillfälle att se 2007 på Carlyles Bar. Hon var nästan 80 år, med alla trick i behåll. Nu är hon borta:
http://www.nytimes.com/2008/12/26/arts/26kitt.html?scp=1&sq=earha%20kitt&st=cse
Mode på gatan
Den stora modemässan i Milano har just avslutats. Numera har rader av platser modeevent. Så också Stockholm, en modevecka som växter år för år.
Under Stockholms modevecka tog Svenska institutet en av världens mest kända och besökta modebloggare – The Satorialist, som egentligen heter Scott Schuman- till Stockholm. Hans grepp är On the Street – han går omkring på gatorna i New York, och ibland i Milano, Paris etc och tar bilder på vanliga människor med medvetna klädval och lägger ut på siten. Dessutom främst manliga kläder, vilket är ovanligt. Schuman har fått ett enormt inflytande och ca en miljon människor besöker hans site varje vecka.
The Satorialist gick omkring med sin kamera både på Stockholms gator och på modeveckan på Berns och dess sidoaktiviteter. På ett billigt och enkelt sätt fick svenskt mode en miljonpublik.
http://thesartorialist.blogspot.com/
http://tinyurl.com/dyn968
Krogtips i Barcelona
Någon Barcelonaexpert är jag inte. Men vi tillbringade nyligen en långhelg i vårluften i Barcelona – en stad värd att ägna tid. Bl a för maten. Det finns 16 krogar med Michelinstjärnor i Barcelona. Och utanför staden ligger El Bulli, som anses vara världens bästa restaurang. Dock fullbokad till en bit in på 2010.
Genom tur och förberedelser hamnade vi på ett antal trevliga restauranger – utan stjärnor. Här kommer några idéer – som omväxling till New York-tipsen.
Först och främst tapas-krogen Taller de Tapas på det lilla torget Pl del P1. Likaså fanatastisk stämning och goda tapas på fisk- och skaldjursstället Cal Pep på Placa des Olles. Alldeles vid några av Gaudihusen ligger vingården Torres La Vinoteca. Bra mat och naturligtvis stort urval viner. Bra lunch kan man äta på nya och luftga Cuines de Santa Caterina i anslutning till saluhallen på Avinguda Francesc Cambó. Trevlig bar/cafe: Cafè Schilling, Ferran 23.
Nytillskott i New Yorks krogvärld
Mitt under finanskrisen har en ny restaurang öppnats på 10 E 60th Str – mittemot anrika Metropolitan Club och bredvid Harmonie Club (som skapades därför att Metropolitan Club inte accepterade judar). Rouge Tomate, som är stor, ljus och elegant, satsar på det hälsosamma. ”Spa Cuisine” skrev en tidning. Mycket grönsaker, rena råvaror, josdrinkar i baren, GI-anpassad mat.
Inte billig, men inte heller dyraste kategorin.