Obamas tal
Obama, nätet och fortsättningen
Skitår?
Underskott och en kommande inflation
Hur länge fortsätter kronan vara svag?
Vag frihandelsprofil för Obama
Ska vi bojkotta Israel?
9/11-förnekare FN-rapportör
New York Times har problem
New York i skrämmande svensk film
Eva Hild i New York
Ylva Ogland: Brooklyn-Vasastaden
Sjungande New York-bar
Vintermiddag
Obamas tal
Uppståndelsen kring Barack Obamas installationstal har varit oerhörd runt hela världen. När George W Bush tillträdde för åtta år sedan var det en rätt stukad president, som blivit vald tack vare valsystemet och Högsta domstolen. Obama har en helt annan legitimitet och en unik talekonst. Hans tal var en uppfordran till amerikanerna: Ärlighet och hårt arbete. Enighet och förändring. Talet finns här:
http://tinyurl.com/7q23xz
Men vad betyder ett installationstal ? om än aldrig så välformulerat? En hel del, tror jag. Den som tycker det är intressant att se vilka ord som olika presidenter valt för att beskriva vad de vill göra kan gå till en rolig uppställning:
http://tinyurl.com/7nm77m
Jag intervjuades av P1-morgon om betydelsen av installationstal och senare på dagen deltog jag i ett seminarium som Rådhusgruppen anordnade. Länkarna till detta finns här:
http://tinyurl.com/n29pp
http://www.globalutmaning.se
När John F Kennedy talade markerade han att en ny generation tagit över: ?The torch has been passed to a new generation of Americans – born in this century, tempered by war, disciplined by a hard and bitter peace,? Kennedys politiska framgångar blev begränsade under hans korta presidenttid, men han satte en ny prägel på politiken. Ronald Reagan (?government is not the solution to our problem?) kom på samma sätt att vända blad i amerikansk politik. Det är vad Obama också vill göra ? han vill få en ny stil, brygga över de politiska klyftorna och komma bort från kulturkriget kring tro och aborter.
Historien kommer dock att döma efter vad han lyckas uppnå.
Obama, nätet och fortsättningen
Barack Obamas valseger bars fram av en folkrörelse som inte skulle ha varit möjlig utan internet. Han lyckades kombinera den traditionella valkampanjen med dörrknackning och telefonsamtal med att på nätet organisera valarbetare och samla in pengar. Obama-kampanjen har nu mailadreesser och mobilnummer till flera miljoner anhängare.
Det har från början stått klart att Obama-kampanjen ska leva vidare in i presidentskapet. Nu börjar det också klarna hur det ska ske. För det första kommer Obamas folk att ta över det demokratiska partiet och man kommer att slussa in de nya anhängarna så att de bildar en ny majoritet inom det ganska elitistiska demokratiska partiet. Obama och hans medarbetare kopmmer att använda nätet till en fortsatt dialog med ?The Movement?, också för att undvika besvikelser när förväntningar inte uppfylls. Dessutom ska anhängarna inspireras till att tala om för de demokratiska politikerna i kongressen att de ska följa Obamas politik, inte sin egen.
Den som vill få en försmak av hur det hela kommer att vara uppbyggt kan gå till:
http://change.gov/content/home
Samma minut Obama svurit eden bytt Vita huset hemsida till en ny som inbjuder medborgarna till insyn och kommunikation:
http://www.whitehouse.gov
Skitår?
?Ett skitår.? Det var den svenske arbetsmarknadsministerns prognos för 2009. Bankekonomer och företagsledare uttrycker sig kanske lite mer finstilt ? men innebörden är densamma. Och ju fler som uttrycker sig så, ju högre är sannolikheten att de får rätt.
Troligen ser vi ingen stor vändning under 2009, men det skulle förvåna mig om vi inte får se tecken på ett ekonomiskt skifte. Om det kommer 2010 har vi ändå haft den längsta recessionen sedan 1930-talet.
Så småningom kommer de kraftiga kapitalinjektionerna och garantierna till bankerna att börja ge effekt. USA är på gott och ont ett ganska historielöst samhälle med en stark inbyggd optimism. Min förmodan är att framtidstron återvänder snabbast i USA.
Underskott och en kommande inflation
Det mycket kraftiga svenska budgetunderskottet vänds nu i allt större underskott. Den stora offentliga sektorn gör svensk statsbudget extremt konjunkturkänslig. Kombinationen av sänkta skatteintäkter och ökade bidrag i dåliga tider får budgetunderskottet att öka. Det är inte nödvändigtvis något fel. Tanken är ju att staten ska stimulera ekonomin i dåliga tider genom underskott.
Det finns dock två problem. Det ena är att om krisen blir lång kan möjligheterna att stimulera genom ytterligare upplåning minska. Det är bakgrunden till att regeringen inte går på de starkaste stimulansanhängarnas linje.
Det andra är att regeringar är mycket bättre på att stimulera än att strama åt. Egentligen bör en åtstramning börja vid första tecken på en vändning ? d v s då människor fortfarande upplever en kris. Det är nästan omöjliga beslut för politiker att få igenom.
Den oerhörda likviditetsförstärkning som nu sker i de finansiella systemen kan mycket väl inom två år leda till ett nytt inflationsproblem.
Johan Maynard Keynes, den store ekonomen som nu ständigt åberopas, fick en gång frågan om det verklien skulle fungera i det långa loppet med åtstramningar i goda tider.
Keynes svarade:
– I det långa loppet är vi alla döda.
I själva verket är Keynes död sedan 60 år. Och vi står där med det långa loppet.
Hur länge fortsätter kronan vara svag?
Den svenska kronan tycks ligga stadigt förankrad över 8 kr mot dollarn. Det är teoretiskt svårbegripligt om man vill förklara valutakurser med den underliggande ekonomiska styrkan hos länder: Sverige har en, trots allt, stabil ekonomi; underskotten i USA är närmast obegripligt stora, räntan är högre i Sverige. Men valutakurserna förklaras av tillgång och efterfrågan på marknaden. Och efterfrågan på svenska kronor är låg, främst därför att vi har en så pass liten valuta att det kan befaras att likviditeten är låg. Den som måste placera ett antal miljarder är angelägen att inte bi instängd i en valuta. Därför är det bara dollarn och euron som har tillräcklig likviditet.
Normalt rör sig valutakurser i tiondelar. Jag förmodar att när vi så småningom, i slutet av året, ser tecken på en ekonomisk vändning kommer USA-dollarn att sjunka i värde. Vilket kommer att sätta ytterligare skjuts på den amerikanska ekonomin.
Vag frihandelsprofil för Obama
Barack Obamas signaler om frihandeln är splittrade. Å ena sidan har han utsett ett ekonomiskt team av kända frihandlare och hans närmaste man Rahm Emanuel är känd som anhängare till frihandel. Ron Kirk, tidigare borgmästare i Dallas, är USA:s handelsrepresentant (och sitter därmed i regeringen). Han är en klar företrädare för frihandeln och bl a mot att riva upp frihandelsavtalet NAFTA. Arbetsmarknadsministern Hilda Solis är den främsta frihandelsmotståndaren i regeringen.
Om jag skulle gissa kommer USA under Obama inte att arbeta för att riva upp några frihandelsavtal, men inte heller vara pådrivande för att få mer frihandel. Samtidigt ser vi ? både i USA och andra länder ? en dold protektionism i de stödåtgärder olika länder sätter in för sina banker och nyckelindustrier. Världsekonomin och de fattiga länderna är att beklaga.
Ska vi bojkotta Israel?
I rader av demonstrationer och på en rad ledarsidor med Aftonbladet i spetsen har det krävts att Sverige eller EU ska bojkotta Israel. Bert Karlsson hojtar om att slänga ut Israel ur Melodifestivalen. (Israel sänder en judisk och en palestinsk sångerska till festivalen. De sjunger tillsammans om fred.)
Bojkottskrav mot just den judiska staten ställs mot en historisk bakgrund. Nazisterna ? både i Tyskland och Sverige manade under 1930-talet till bojkott av judiska affärer. Den s k arabbojkotten, med huvudkontor i Damaskus, har aldrig förmått skilja mellan bojkott mot Israel och mot enskilda judar eller företag ägda av judar.
Jag var en gång mycket aktiv i bojkottsrörelsen mot apartheidregimen i Sydafrika. Det som gjorde den bojkotten framgångsrik var dels att den stöddes av de dominerande folkliga rörelserna i Sydafrika, dels Sydafrikas karaktär av apartheid med en befolkningsmajoritet som var förtryckt av raslagar. I själva Israel har alla medborgare i princip lika rättigheter.
Handelsminister Ewa Björling, som intensivt arbetar för att öka den svenska handeln med Mellanöstern, inklusive Palestina, har skrivit mycket bra om bojkottskraven på sin blogg:
http://frihandelsministern.wordpress.com/2009/01/12/sanktioner-mot-israel
9/11-förnekare FN-rapportör
FN:s säkerhetsråd har kraftfullt fördömt en rad inslag i Israels krigsföring i Gaza ? dock utan att förneka Israel rätten att med vapenmakt försöka få stopp på raketbeskjutningen av israeliska städer. Det är en balanserad ståndpunkt.
Samtidigt har FN:s råd för de mänskliga rättigheterna, ett råd där några av världens värsta förtryckare har plats, gjort helt obalanserade uttalanden. Rådets rapportör om Israel och Palestina är Richard Falk . Falk har tidigare jämfört Israel med Nazityskland och antytt att terrorattackerna 9/11 var ett insider-jobb från Bush-administrationen.
Att just Falk blivit rapportör om Israel/Palestina är ytterligare ett tecken på att mycket gått snett i denna konflikt.
http://tinyurl.com/7pwr4p
New York Times har problem
Jag har flera gånger skrivit att New York Times är en av världens bästa tidningar. Det är den fortfarande, men det går att se en tydlig försämring. Tidningen är tunnare, har mer byråproducerat material, går mindre på djupet.
Orsaken är naturligtvis ekonomisk. Tidningen har mer än en miljard dollar i skulder. Upplaga och annonsintäkter faller brant ? något som gäller nästan alla amerikanska tidningar. Nätet och den ekonomiska krisen slår hårt mot tryckta dagstidningar.
Jag tror också att Jason Blair-affären 2003 spelade en stor roll för att punktera tidningens trovärdighet och sänka den interna moralen. Jason Blair var en ung journalist som höjdes till skyarna av redaktionsledningen, men som visade sig ha hittat på händelser och intervjuer. Han satt hemma i Brooklyn och rökte på och mailade in sina påhittade manus.
Michael Hirschorn i The Atlantic spår till och med att New York Times tryckta upplaga kommer att läggas ner och att tidningen blir en digital samlingsplats för främst frilansande journalister.
http://www.theatlantic.com/doc/200901/new-york-times
Politikerhot och livvaktsskydd
Expressens ?glamourkoll? Bea Birkeland skrev nyligen att hon såg statsminister Fredrik Reinfeldt julhandla på NK ?omringad av tre biffiga bodyguards. Det gäller att manifestera sin makt på alla möjliga vis.?
Det var alldeles osedvanligt korkat skrivet. Sverige är skamligt unikt bland demokratier i att två ledande politiker mördats de senaste 25 åren. Att ständigt ha livvakt är en plåga för dem som tvingas till det.
New York i skrämmande svensk film
Vi såg just filmen Mammut av Lukas Moodysson. En film med fantastiska New York-interiörer och -exteriörer. Och som utspelar sig i New York, Bankok och på Filippinerna. Det är en ruggig och skrämmande film om barns utsatthet, en film om klyftan mellan den rika och den fattiga världen.
http://www.sf.se/filmer/film?filmid=16002583
Eva Hild i New York
Eva Hild som gör skulpturala former I keramik är I USA representerat av Nancy Margolis Gallery i Chelsea (523 W 25th Street). Hon ställs nu på nytt ut där under januari och februari.
http://tinyurl.com/9d6wfd
Ylva Ogland: Brooklyn-Vasastaden
Ylva Ogland var ? tillsammans med maken Rodrigo Mallea Lira ? tidigare chef för Tensta Konsthall. För några år sedan flyttade paret till New York och öppnade galleriet Fruit and Flower Deli på Lower East Side. Om detr skrev jag tidigare i nyhetsbrevet:
http://tinyurl.com/8y7hvo
Ylva Oglands konst är utlämnande, handlar om henne själv och vill lösa upp gränsen mellan konsten och det privata, mellan livet och konsten. Hennes konst finns just nu i Stockholm i en installation på Brändström i gallerihuset på Hudiksvallsgatan 8:
http://www.brandstromstockholm.com/archive.asp?s=1&stl=&archiveId=38
Sjungande New York-bar
Marie’s Crisis Bar på 59 Grove Str (Alldeles vid Seventh Ave) är inte alldeles lätt att hitta .Det är en liten sunkig pianobar dit Broadway wannabees ? och ibland alldeles riktiga Broadwayskådisar ? kommer och sjunger med. Fin stämning efter kl 22. En annorlunda New York-upplevelse
Vintermiddag
Jag lagade nyligen en vintermiddag med soppa och gryta, passande för kalla dagar. Dessutom går den att förbereda någon dag i förväg. Recept finns på:
https://www.wastberg.se/viewrecipe.php?rid=253