Krisen börjar och slutar i USA
Det blir nog mer, inte mindre, globalisering
Varför stärks dollarn?
Lärdom fanns att hämta
Nästa kris – kontokortsföretagen
Presidentkandidaterna och frihandeln
Behöver vi en internationell transaktionsskatt?
Obamas gräsrotskampanj
Valfusk och oreda
Svenska psykförsvaret nedlagt
Vindkraft blir en gång skrot
Så funkar USA – ny bok
Svensk design i SoHo
Svensk poesiuppläsning i New York
Moraltestet
Kommande nyhetsbrev
Krisen börjar och slutar i USA
Pessimisterna pekar på Japan. Den japanska ekonomiska krisen kom 1991. Ännu 17 år senare stod det japanska börsindexet på bara en tredjedel av vad det gjorde före krisen. Och senaste veckorna har det sjunkit ytterligare. Det ”japanska scenariot” innebär att det skulle ta decennier för världsekonomin att återhämtar sig.
Det vore en tragedi, allra mest för de fattigaste. Finanskrisen till trots – flera människor har under de senaste tio åren lämnat fattigdom än någonsin tidigare i mänsklighetens historia.
Jag har svårt att tro att utvecklingen blir så negativ. Viktigast är att stater över hela världen på olika sätt försöker få hjulen att rulla på nytt – främst genom stöd och garantier till bankerna.
Dagens kris har sin kärna i USA. Amerikas konsumenter har levt på lån och situationen har – som i flera år påpekats i detta nyhetsbrev – varit i längden ohållbar. Det är inte önskvärt att USA snabbt ska återvända till sin tidigare konsumtionsnivå, utan sparandet måste öka.
Bristen på likviditet i det finansiella systemet kommer att lätta, men den realekonomiska krisen kommer med full kraft. Konsumtionen har redan tvärbromsat i USA och saktat in i Europa. Eftersom de stora asiatiska ekonomierna levt på att leverera varor och tjänster till USA och Europa kommer också de att stagnera. Främst Kina borde i det här läget öka sin inhemska konsumtion, men inte mycket tyder på att så kommer att ske.
Systemet i USA stimulerar dock till snabb återhämtning. Viktigt är att det inte finns en generell borgen. Den som överbelånat sitt hus mister huset, men blir inte kvar med skulder. Bristen på skyddsnät – som är socialt och ekonomiskt negativt – tvingar människor att snabbt ta nya jobb, med lägre lön eller på en annan ort.
Den ekonomiska krisen började i USA. Förmodligen startar också återhämtningen där.
Det blir nog mer, inte mindre, globalisering
”Vad heter dominoeffekt på isländska”, frågade The Economist i en rubrik för några veckor sedan . Och den isländska krisen är ett exempel hur allt hänger ihop i dagens ekonomi. Det finns inga lugna vikar, inga självständiga ekonomier som blir oberörda.
Om detta skriver en av världens främsta analytiker när det gäller globaliseringen, Thomas Friedman, i New York Times: ”Meanwhile, the police department of Northumbria, England, had invested some of its extra cash in Iceland, and, now that those accounts are frozen, it may have to reduce street patrols this weekend. And therein lies the central truth of globalization today: We’re all connected and nobody is in charge.”
När krisen upplösts kommer det sannolikt visa sig att ekonomierna knutits ännu starkare samman:
http://www.nytimes.com/2008/10/19/opinion/19friedman.html?hp
Varför stärks dollarn?
I mitt förra nyhetsbrev ställde jag mig skeptisk till att dollarn skulle fortsätta stärkas mot kronan. Sedan dess har vi fått finanskris i USA – och dollarn har stärkts ytterligare!
Valutakurser förutspås bäst i efterhand, men det som hänt är två saker. Dels sjunker kronan i värde eftersom vi inte är med i euro-området och marknaden nu flyr de små valutorna, dels finns det ingen skyddad hamn, d v s dollarn är fortfarande den dominerande reservvalutan.
Jag tror dock fortfarande att detta är en tillfällig rörelse. USA:s betalningsunderskott har vuxit ytterligare genom finanskrisen och det verkar inte osannolikt att såväl Kina som de rika arabstaterna vill börja lätta på sina dollarinnehav när den akuta krisen lagt sig.
Lärdom fanns att hämta
Minne är helt ute. Sverige klarar sig bra i finanskrisen – det blir nog värre för vår öppna och exportberoende ekonomi nu när den internationella efterfrågan störtdyker. Men också svenska finansinstitutioner överbelånade och köpte in obegripliga finansiella instrument. Drygt tio år efter den svenska bank- och fastighetskrisen 1990-93 redigerade Nils-Eric Sandberg en bok – ”Vad vi kan lära av kraschen” . Sandberg går själv igenom bakgrunden och ger rekommendationer. Alltför få läste uppenbart boken. Men chans finns än:
http://www.sns.se/zino.aspx?articleID=1101
Nästa kris – kontokortsföretagen
Amerikanerna har fler kontokort och större kontokortskulder än människor i andra länder. Som andel av BNP är kontokortsskulderna mer än dubbelt så stora som i Europa.
När den ekonomiska krisen kommit har åtskilliga betalat sina lån eller sin hyra med kontokort. Nu slår kontokortföretagen till bromsen och sätter spärrar på uttagen – vilket gör att många i kassakön får uppleva att de överskridit sin kreditgräns.
Kontokortsföretagen har ju heller inte någon säkerhet för sina lån. Att de ligger illa till är ingen svår spådom.
Presidentkandidaterna och frihandeln
När svenska partiledare skulle svara på vilken amerikansk presidentkandidat de sympatiserade med passade statsministern, just därför att han är statsminister (tidigare har han uttalat sig positivt för Obama) och alla andra sa ”Obama”. Flera dock med reservationen att de föredrog McCains inställning till frihandel.
Är Barak Obama motståndare till frihandel? Nej, han säger själv att han är frihandelsanhängare. Men visst finns det en skillnad till McCain som tufft stått upp för frihandel också när det blåst. Han vill slutföra Doharundan och få kongressen att godkänna vilande frihandelsavtal med en rad länder.
Amerikanska politiker är ofta frihandelsskeptiker i valkampanjer. Det gällde Bill Clinton 1992 och Georges Bush 2000. Båda blev frihandelspresidenter.
I Obamas program finns två ståndpunkter som berör frihandel. Dels vill han föra in sociala klausuler (anställdas rättigheter och miljö) i frihandelsavtalen, bl a det nordamerikanska frihandelsavtalet. Dels vill han ha skattelättnader för företag som ökar proportionen produktion i USA och behåller sina huvudkontor i USA. Slutsatsen är att Obama inte är frihandelsmotståndare, men inte den oreserverade frihandelsanhängare som (Sverige och) McCain är.
Behöver vi en internationell transaktionsskatt?
Jag hör vänsterledaren Lars Ohly säga i TV att det behövs en ”Tobinskatt” för att lösa de internationella finansproblemen. Idén kommer från ekonomipristagaren James Tobin som föreslog en skatt på 0.05 procent på varje valutatransaktion i syfte att minska lönsamheten i valutaspekulation.
Tobins idé kidnappades av antiglobaliseringsrörelsen och fick en annan innebörd än vad han själv ville. Jag introducerade en gång James Tobin på en middag hemma hos oss i New York och sa:
– Professor Tobin, Karl Marx once said ”I am not a marxist”, are you a supporter of an international Tobin tax?
– No, svarade han.
Obamas gräsrotskampanj
Både i primärvalskampanjen och i presidentkampanjen har Obamas organisation visat på stor förmåga att få nya väljare att registrera sig. Via nätet och genom hembesök har man fått hundratusentals väljare som tidigare inte röstat att registrera sig och komma upp med röstlängden. Vilket dock inte är samma sak som att rösta. Ett bra reportage om ansträngningarna finns på radikala Huffington Post:
Obama har lyckats bygga upp en gräsrotskampanj av ovanligt kraftfullt slag. Han har antytt att han avser att som (eventuell) president fortsätta luta sig mot det som han i sina tal kallar ”our movement” och använda den för att hålla uppe trycket mot kongressen.
Valfusk och oreda
I ett tiotal amerikanska delstater pågår polisutredningar om valfusk. Främst är det en organisationen Acorn, som i årtionden arbetat för att fler ska rösta, som anklagas för att registrera minderåriga, döda eller husdjur. Anklagelser om valfusk närmast rituella i amerikanska valrörelser.
De speglar att USA har dålig koll på sina vallängder och på hur många och vilka som bor i landet. Det finns inget folkbokföringsregister. Indiana är den enda delstat där väljare behöver legitimera sig med ett ID, och den bestämmelsen har demokraterna opponerat sig mot. Ofta räcker det med ett brev med namn och adress från t ex elbolaget. ID-kravet anses missgynna de minst privilegierade i samhället.
Efter valen blir det därför rader av omräkningar, kontroller och överklaganden. Så blir det säker nu också.
Vallängden används också för att kalla folk till obligatorisk jurytjänstgöring i domstolar.
För några år sedan testade en man i Kalifornien systemet genom att registrerade sin hund i vallängden. Han blev upptäckt och kallades till domstol, där han hävdade att hunden aldrig röstat och när hunden hade blivit kallad till jurytjänstgöring hade han skrivit till domstolen i hundens namn och sagt att det inte gick ”because I have to short an attention span and has to go to the toilet to often”.
Svenska psykförsvaret nedlagt
Det svenska civila psykologiska försvaret lades ner förra veckan. Hotbilden för en situation då vi skulle behöva det föll sannolikt inte inom budgeten. Psykförsvaret – ursprungligen Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar – växte fram ur en reaktion mot andra världskrigets svenska självcensur, mot Statens informationsstyrelse som sände ut ”grå lappar” med varning att inte publicera för statsnyttan olämpliga nyheter. Det moderna psykförsvarets uppgift var att också i krig, om Sverige blev anfallet, hävda tryckfriheten.
Jag fick det ärofyllda uppdraget att hålla högtidstalet på Psykförsvarets ”tapto”. Den som vill läsa talet – som innehåller en hel del historia och några reflektioner om nödvändigheten att i andra länder stärka bilden av Sverige som stark demokrati, kan göra det på:
http://www.psycdef.se/global/PDF/wastberg.pdf
Vindkraft blir en gång skrot
Just nu byggs vindkraftverk över hela Sverige. Vindkraft är bra eftersom det inte leder till några utsläpp. Samtidigt kan vindkraften vara störande för miljön. Dessutom krävs det inte att den som bygger vindkraftverket har en plan eller ekonomisk avsättning för att återställa platsen eller ta hand om skrotet när vindsnurran tjänat ut. Vi riskerar ett framtida skrotproblem.
Små vindkraftverk kräver inte bygglov och regeringen tänker nu undanta vindkraftsutbyggnad från bygglov. Byggloven är till för att väga olika intressen mot varandra. Att ge ett av intressena övertag är fel väg att gå.
Så funkar USA – ny bok
Ola Larsmo frågade i Dagens Nyheter nyligen ”hur meningsfullt det är att tala om USA som ett land, i bestämd form. Betraktat på närmare håll faller jättelandet gärna sönder i bitar av helt olika verkligheter.” Det ligger mycket i det. Var och en kan ha sitt eget USA.
Ett bra sätt att bekämpa sina förutfattade meningar om USA är att läsa Svenska Dagbladets flitiga USA-korrespondent Karin Henrikssons nya bok ”USA – Så funkar det”. Utmärkt om amerikansk vardag, sjukvård, övervikt, matlagning och mycket annat.
http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9177387945
Svensk design i SoHo
Fram till den 6 november visas ritningar och interiörer av svenska Greta Magnusson Grossman – mest känd för sina lampor. Magnusson, som dog 1999, bodde större delen av sitt liv i Los Angeles, däre hon spelade stor roll i 1950- och 60-talens designrörelse.
Vår gode vän, den svenskkunnige Brett Littman, blev förra året chef för The Drawing Center och han har själv utformat denna utställning. The Drawing Center ligger i SoHo, 35 Wooster Street.
http://www.drawingcenter.org/exh_current.cfm
Moraltestet
Två läsare har faktiskt bett mig lägga upp en moraltest jag var med om i Sveriges radio. Det går ut på att man får resonera kring en del moraliskt komplicerade frågor och svaren betygssätts sedan av en filosofidocent:
Svensk poesiuppläsning i New York
Den här veckan läser två svenska poeter – Johannes Göransson och Fredrik Nyberg – översatta dikter på olika ställen i Brooklyn och på Manhattan. Göransson, som bor i Indiana, är också översättare av svensk skönlitteratur.
http://www.uglyducklingpresse.org/events.html
Kommande nyhetsbrev
De två kommande nyhetsbreven sänds från Washington DC och New York. De kommer främst att handla om presidentvalet och dess konsekvenser.