Nyhetsbrev 24 SEPTEMBER 2008

Ekonomiska krisen – ännu inte slut
Räcker räddningsaktionen?
En lång recession?
Jämförelsen med Sverige haltar
Minns svenska banker?
Satsa aldrig pengar i något du inte begriper
Vet Anders Borg något som vi andra inte vet?
Obama som muslim
Elektorsrösterna avgör
Vad betyder ökat valdeltagande?
Politiska tidningar – i Sverige och USA
Antisemitismen skrämmande stor
Östergötlands blomma i Vitryssland
Svenska på fem Kina-universitet
Storverk om Ingmar Bergman
Det sunda New Yor

Ekonomiska krisen – ännu inte slut


Av naturliga skäl handlar ett nyhetsbrev om Sverige och USA just denna gång mest om finanskrisen. Den som har följt detta nyhetsbrev vet att jag i flera år pekat på att USA:s lånebelastning är ohållbar. Främst vad gäller det stora bytesbalansunderskottet. Men också budgetunderskotten och hushållens skulder – mer än dubbelt så stora som andel av BNP som i Europa. Den som vill djuploda i statistiken kan gå till den amerikanska riksbankens, Federal Reserve, statistik:
http://www.federalreserve.gov/releases/Z1/Current/default.htm

De amerikanska konsumenterna har drivit världsekonomin, men gjort det på lån – utan säkerhet eller med bostaden som säkerhet. Det ohållbara i detta borde ha varit uppenbart länge. Claes Hemberg på svenska nätmäklaren Avanza sa nyligen om den amerikanska finanskollapsen: ”Krisen handlar om några amerikanska bolånehajar”. Det är ett önsketänkande. Bostadslånen blev utlösande – men smällen kunde ha kommit någon annan stans i systemet. Det märkliga är att chefer för institutioner och olika analytiker så länge ägnat sig åt önsketänkande. Computer Swedens chefredaktör Johan Hallsenius skriver bra om förnekelsens mekanismer.
http://computersweden.idg.se/2.2683/1.180688

Räcker räddningsaktionen?


Den räddningsaktion (”cash for trash”) som nu planeras lättar trycket på finansmarknaden, men innebär att budgetunderskott och statsskuld i USA mer än fördubblas. Därmed får USA svårare att lösa sina två största strukturproblem: infrastrukturens förfall och den illa fungerande hälsovården. Någonstans måste det hela betalas och det kan i längden bara ske genom ökad tillväxt. Men det är svårt att se var den skulle komma ifrån om USA tvingas till kortsiktigt högre skatter och konsumtionen drastiskt minskar. Den amerikanska regeringen försöker nu rädda det finansiella systemet. Men USA:s grundläggande balansproblem har inte blivit mindre av att statsskulden mer än fördubblats på några veckor och att efterfrågefallet i omvärlden minskar USA:s exportmöjligheter. De senaste månadernas glädjehopp för dollarn berodde främst på att utsikterna för Europa blivit så mycket sämre, men gör det svårare för USA att minska bytesbalansunderskottet. En avgörande fråga för hur det kommer att gå är hur omfattande derivaten (optioner, terminer, futurer, warranter och swappar) är, d v s olika sätt att försäkra sig mot eller ta risker genom utfästelser att vid en framtida tidpunkt köpa eller sälja. Derivathandeln spelade en stor roll i 90-talskrisen.

En lång recession?


Världen går bara under en gång. Och varken Cern- acceleratorns start eller kraschen på Wall Street leder till att hela jorden sugs in i ett svart hål. Problemen det närmaste halvåret blir mycket stora, men jag delar inte uppfattningen att USA nu kommer in i en lång period av ”credit crunch” med långvarig stagnation – den japanska situationen. Tre faktorer talar emot detta: – Regering och Fed är inriktade på att få det finansiella systemet att fungera igen och förse marknaden med likviditet. – I USA – i motsats till Sverige – har de flesta bostadslån ingen personlig borgen, de står enbart mot fastigheten. Låntagaren som inte kan betala lämnar nyckeln till banken och är därmed fri från förpliktelser – och bostaden. Det innebär dock att individerna inte har kvar skulder om huset är mindre värt än lånet. Därmed kan de flytta, skaffa nytt jobb och börja på nytt. – Det finns en kultur av framtidstro och vilja till förändring i USA som – tillsammans med bristfälliga sociala nätverk – leder till snabb anpassning.

Jämförelsen med Sverige haltar


Sverige kom ur sin finanskris i början av 1990-talet på tre sätt: Bankakuten bildades och därefter Securum, ett finansinstitut som tog över bankernas dåliga lån – och en del bra. Det liknar vad USA nu prövar – men idén hämtades från hur USA löst sin sparbankskris några år tidigare. Bo Lundgren och Urban Bäckström har varit i USA nyligen och berättat om 1992 i Sverige. Den svenska krislösningen hamnade häromdagen på New York Times förstasida: http://tinyurl.com/3zkabb Den andra faktorn var kronans fall. I och med att den fasta växelkursen släpptes skedde i praktiken en devalvering som underlättade export och lättade bankernas räntebörda. (En motsvarighet för USA vore en dollarkurs på under 5 kr. Det är dock ingenting som styrs av regeringen och Federal Reserve.) Till detta lades Anne Wibbles Nathalieplan 1993 med en kraftig budgetsanering. Alla dessa faktorer finns inte i USA, en devalvering som motsvarar den i Sverige är inte sannolik. Och skulle USA få ett konsumtions- och sysselsättningsras av det slag som hände i Sverige i mitten av 1990-talet skulle vi få en världsomspännande ekonomisk depression.

Minns svenska banker?


I Sverige träder många fram och säger att våra finansinstitutioner är i bättre skick än de amerikanska. Jag skulle tro att åtskilliga banker har exponeringar som vi inte sett än, men minnet är en viktig faktor. Hans Dahlborg fick ta över den sönderslagna Nordbanken och lyckades omforma den till en stabil nordisk bank, Nordea. Han är fortfarande styrelseordförande i Nordea och det skulle förvåna om inte hans minnen från krisen för drygt femton år sedan har bidragit till att hålla Nordea sunt. SE-banken var i november 1992 en hårsmån från att tvingas överlämna sig till staten. Jacob Wallenberg var med i förhandlingarna med regeringen och satt redan då i ledningen för den bank han numera är vice ordförande i.

Det institutionella minnet spelar roll.

Satsa aldrig pengar i något du inte begriper


Warren Buffet, en av världens rikaste personer har sagt att han aldrig satsar pengar i en företagsidé han inte begriper. Det är ett råd som fler borde följt. Jag har varit i tillfälle att fråga svenska finansinstitutioner om instrument de velat sälja. De har faktiskt inte varit kapabla att förklara vad de vill sälja. Jag talade med en stor bank om ett instrument de ville sälja. De hade faktiskt ingen aning, inte en suck, förstod inte hur obligationen var konstruerad, hur de påstådda garantierna kom in eller vad de omfattade, hur stor belåning det fanns i obligationen. Det som hänt är att svenska förvaltare köpt strukturerade produkter av säkra svenska förmedlare. De i sin tur har köpt av välrenommerade amerikanska finansinstitutioner och av mäklare de känner till och som levererat bra produkter förr. Vad produkterna egentligen innehåller (och som ofta uttrycks i en matematisk formel) begriper egentligen ingen. Därför tror jag på en och annan överraskning väntar också i Sverige.

Vet Anders Borg något som vi andra inte vet?


Det har väckt viss sensation att finansdepartementet – och därmed regeringen – räknar med att räntan kommer att sjunka med 1,75 procent, till 3 procent, till slutet av nästa år. Det innebär en extremt snabb räntesänkning. Detta alldeles särskilt som man brukar säga att centralbanker tar hissen upp och trappan ner. Borgs prognos innebär en minskning med mer än en kvarts procent per kvartal. Så vad är det som Anders Borg vet, som vi andra inte känner till? Sannolikt ingenting – utom att han vet att regeringen kommer att agera för att förhindra en kraftig ekonomisk nedgång, medan andra prognosmakare inte kan veta vad regeringen har i bakfickan. Finansdepartement gör bedömningar och en del av dem måste justeras så att helheten ser logiskt möjlig ut. Dessutom har inte riksbanken till uppgift att se till den totala aktiviteten i ekonomin, utan enbart till prisstabiliteten. Om man tror att inflationen i grunden är ute ur systemet, försvinner alla motiv för en hög ränta om den utifrån kommande livsmedels- och en energiinflationen försvinner. Skulle regeringen ha rätt innebär det sannolikt en försvagning av den svenska kronan. En viktig faktor för valutakurserna är att de korta pengarna söker sig till de högsta räntorna och sannolikheten för låga räntor i USA och Storbritannien är inte så stora.

Obama som muslim


Det är jämt i presidentvalet. Med tanke på att USA har en av den mest impopulära administrationer någonsin och just nu genomgår en ekonomisk kris borde utmanaren Barack Obama leda stort. I stället ligger han någon procent över John McCain i de flesta undersökningar. Kanske känns han som ett osäkert kort i den ekonomiska turbulensen. Lite oroande är att en undersökning nyligen visade att 13 procent av de registrerade väljarna trodde att Obama är muslim och att nästan hälften var osäkra på hans tro. I skumraskpropagandan figurerar mycket islamofobi som vänds mot Obama. Religion spelar roll i amerikansk politik. Det mest berömda fallet är hatkampanjen mot demokraten Al Smith 1928. Smith var den förste katolik som kandiderade och hans katolicism utmålades som ett sätt att låta påven ta över Amerika. Det är inget amerikaner är stolta över idag.

Elektorsrösterna avgör


USA har indirekta val till president. Varje delstat väljer elektorer till elektorskollegiet. Delstaterna har olika vallagar och alla delstater har majoritetsval, d v s att den som vinner delstaten med en röst får alla delegater. Skälet till systemet är att USA när författningen skrevs av geografiska skäl inte hade nationella valkampanjer. Olika delstater utsåg olika kandidater, ”favorite sons”, som sedan successivt röstades bort fram till dess man nått en kandidat med majoritet bakom sig. Ska man följa den amerikanska valkampanjen räcker det inte med opinionsundersökningarna. De redovisas löpande på
http://www.realclearpolitics.com/epolls/2008/latestpolls/index.html

Man måste också följa prognoserna för elektorsrösterna. Själv brukar jag titta på den försiktiga
http://www.realclearpolitics.com/epolls/maps/obama_vs_mccain/

Samt på Dick Morris prognoser som tar ut svängarna lite mer, men Morris är en säker bedömare:
http://w3.newsmax.com/a/morrismap/?promo_code=6ACE-1

Vad betyder ökat valdeltagande?


Valdeltagandet i USA har ökat i de senaste presidentvalen. George W Bush fick i förra valet fler röster än någon tidigare amerikansk president fått och valdeltagandet var 60,7 procent. I flera undersökningar säger ungefär 70 procent av de amerikanska väljarna att de kommer att gå till valurnorna. Skulle valdeltagandet öka ytterligare skulle det sannolikt gynna Barack Obama, eftersom en kraftig ökning förutsätter att fler unga och fler afroamerikaner går och röstar. Att hoppas på ungdomsväljarna brukar vara ett säkert sätt att förlora val, men i en artikel i Washington Post i somras försökte E J Dionne leda i bevis att unga verkligen kommer att rösta

http://www.realclearpolitics.com/articles/2008/07/the_arrival_of_the_engaged_gen.html

Politiska tidningar – i Sverige och USA


I det liberala nyhetsmagasinet NU:s 25-årsnummer skriver jag om politiska tidningar i Sverige och USA. Vi har ju med Neo, Arena, Axess och andra börjat få en grupp politiska kvalitetstidningar i Sverige. Motsvarigheterna i form av t ex The Nation, The New Republic, The Weekly Standard har förvånansvärt små upplagor men är inflytelserika. Fokus till trots saknar man en Newsweek eller Time i Sverige.
http://www.wastberg.se/viewtext.php?tid=244

Antisemitismen skrämmande stor


Det brukar sägas att förekomsten av antisemitism är en mätare på demokratin i ett land. I så fall ser det illa ut. Det ansedda internationella undersökningsföretaget Pew Research Center har studerat antisemitism och islamofobi i en världsomfattande studie. Resultaten är oroande. Båda företeelserna är i växande i Europa. Och i Kina hade 55 procent negativa uppfattningar om judar. I en ”moderat” arabstat som Jordanien hade 96 procent antisemitiska uppfattningar. Så länge inte skolmyndigheterna i arabstaterna rensar ut antisemitiska läromedel och tar ställning mot antisemitismen (här handlar det inte om inställningen till staten Israels politik) är en varaktig fred i Mellanöstern naturligtvis omöjlig.

http://pewglobal.org/reports/display.php?ReportID=262

Religionshistorikern Christer Hedin vid Stockholms universitet kommenterar antisemitismen i Europa med att ”det är obegripligt eftersom judar är så pass integrerade i samhället idag och inte har det minsta speciell ställning bland folk”. Det var en mer än lovligt naiv kommentar. Judar var helt integrerade i det tyska samhället under början av 1900-talet och hade ingen speciell ställning. Antisemitismen har aldrig hämtat sin kraft från den reella situationen för judarna.

Östergötlands blomma i Vitryssland


Den 28 september är det val i Vitryssland, den enda kvarvarande diktaturen i Europa. Hur fria valen blir återstår att se. Bland partierna finns det liberala PSP Partiet för frihet och framsteg. Liksom folkpartiet i Sverige går man fram med blåklinten som partisymbol. Bakgrunden till blåklinten är den svenska rösträttsrörelsen som startades på 1880-talet i Östergötland och höll s k rösträttsriksdagar. Eftersom Östergötland var startpunkten blev landskapets blomma, blåklinten, rösträttsrörelsens symbol. Rösträttsrörelsen fortsatte tills den kvinnlig rösträtten infördes 1921. Liberalerna var de drivande i rösträttsrörelsen och använde därför blåklinten – som nu också hamnat i Vitryssland.

Svenska på fem Kina-universitet


På ett år har antalet universitet i Kina som undervisar i svenska ökat från två till fem. Nu finns svenskundervisning på University of Foreign Languages och Communication University i Beijing, Hong Kong University samt på Fudan University och International Studies University i Shanghai. Det ingår i Svenska institutets program för svenskundervisning. Närmare 20.000 studenter läser svenska på närmare 200 universitet i 41 länder.

http://www.si.se/templates/CommonPage____69.aspx

I Kina innebär det att fler studenter nu får kontakt med svensk demokrati, men också förbereds för arbeten i svenska företag och kontakt med svensk kultur.

Storverk om Ingmar Bergman


Det lilla Bokförlaget Max Ström med förläggarna Marika Stolpe och Jeppe Wikström har gjort en kulturinsats genom att ge ut ett praktverk om Ingmar Bergman, Regi Bergman. Ingen ska avskräckas av tyngden, 6,5 kg. Boken har ett unikt bildmaterial, 1.111 bilder, många aldrig visade förut. 180 personer har varit inblandade i detta jätteprojekt som kommer på svenska, tyska, engelska och beställts av bokhandlare i över 60 länder. Erland Josephsons inledning – Spelöppning – om vännen Ingmar Bergman är nog det bästa det bästa som skrivits om Bergman.

http://www.maxstrom.se/

Samtidigt med boken öppnar Nobelmuseet på Stortorget i Stockholm en utställning med film bilder och dokument kring Bergman.
http://www.nobelmuseum.se/zino.aspx?articleID=11148

Det sunda New York


I denna allvarstyngda utgåva av nyhetsbrevet blir det inga krogtips från New York. Den som ändå vill ha det kan läsa en artikel jag skrivit i livsstilsmagasinet Bona Vita. Den handlar om New Yorks utveckling från ”three-martini-luncheons” till vegetariska restauranger, med tips både för den som gillar det första och det andra.

http://www.wastberg.se/viewtext.php?tid=24