Nyhetsbrev 22 FEBRUARI 2007

Lågränta och ekonomins framtid
Kaleidoskopiska komperativa fördelar
Herbert Söderström och USA-hatet
Invandring skapar välstånd
Amerikansk medborgartest
Fildelning har offer
Amerikanska medienyheter
Sverige i den virtuella världen
Sjudande konstliv i Stockholm
Aleksandra Mir, svensk konstnär i Chelsea
New Yorks äldsta barer
Matpromenader i Stockholm, Malmö ­ och New York

Lågränta och ekonomins framtid


När Riksbanken i förra veckan presenterade sin första ränteprognos hamnadeden överraskande lågt. Effekterna låter inte vänta på sig- Svagare krona, eftersom man får mindre betalt för att hålla kronor- Lägre långränta- Högre priser på bostäder

Frågan är om inte Riksbankens låginflationsprognos i sig kan ökainflationen, i varje fall om man räknar in bostadspriserna. Den redan högalånebenägenheten hos svenskarna lär knappast minska.

Just nu är det bara blå himmel över den svenska ekonomin. I Norge varnar Riksbanken för en fastighetsbubbla. I Sverige fortsätter de lånebaseradepriserna uppåt. Riksbanken hamnade på för hög ränta 2004 och 2005. Nuriskerar man att hamna på för låg.

Kaleidoskopiska komperativa fördelar


När jag var med på det första sammanträdet med regeringens globaliseringsrådlärde jag mig ett nytt begrepp. Det var Klas Eklund, SEB-ekonom och enlysande presentatör, som använde det: Kaleidoskopiska komperativa fördelar.

Man talade tidigare om länders komparativa fördelar i termer av geografisktläge, råvaror och utbildning. Det betyder numera allt mindre. Nu har vi sett”the great unbundling” där produktionsprocesser upplösts i små beståndsdelaroch de olika delarna kan produceras eller utföras på olika ställen ivärlden. Läkarundersökningen görs i Sverige, databehandlingen i Indien,analysen i USA och behandlingen på nytt i Sverige. Allt under ett dygn.

Det innebär att vi också kan tala om ”kaleidoskopiska komparativa fördelar”.Innebörden av det uttrycket är att verkligheten/produktionen/kunskapenbestår av små delar som hela tiden skakas om och bildar nya formationer. Dågäller det att snabbt kunna omgruppera sina egna komperativa fördelar.Nästan allt är förändringsbart och ett lands styrka ligger i att varahögutbildat, rörligt, flexibelt.http://www.regeringen.se/sb/d/1467/a/73784

Herbert Söderström och USA-hatet


Journalisten Herbert Söderström dog för fem år sedan. Han brukade kallasaggressiv skjutjärnsjournalist, vilket är en förenkling. Herbert varrationell, gick inte på modetrender och allmänt accepterade sanningar ochgav sig inte förrän han rett ut en fråga.

Nu berättar Aftonbladets kolumnist Staffan Heimerson om när han i slutet av1960-talet arbetade på MalmöTV där också Herbert fanns. När HerbertSöderström tycket att det vänstertuggande diktaturhyllandet gick för långtfrågade han: ”Låt oss säga att du på grund av dina åsikter eller handlingarblir omöjlig i Sverige. Du måste gå i landsflykt. Vilket land väljer du attsätta dig i säkerhet i? Sovjet? Eller Amerika? Välj nu!” Point made, skriver Heimersson: ”Söderström hade hyfsat debatten, dragit påden en intellektuell och moralisk stödstrumpa. Svaret var lätt då. Det ärlika lätt i dag. Ty vad ser vi nu hända, när en människa hamnar i ensituation med fara för sin frihet eller har sitt liv hotat? Vart söker desig?” Brecht, Solzjenitsin,och under senaste året Ayaan Hirsi Ali och OrhanPamuk. USA är det land där människor kan verka i frihet.

Trots all berättigad kritik mot Bushregeringen tror jag de flesta i Sverigeväljer på samma sätt idag.http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,1002728,00.html

Invandring skapar välstånd


New Yorks borgmästare Michael Bloomberg kräver nu att USA lättar på sinavisumregler. Det måste vara lätt att komma och jobba och tjäna pengar i NewYork, annars föredrar de duktigaste städer i andra länder. Det gällerspeciellt finansmarknaden.

Bloombergs utspel speglar en växande insikt: Om länder inte förmår dra tillsig en andel av de mest talangfulla på olika områden sackar de efter iutvecklingen.

I USA skärptes möjligheterna att få visum kraftigt efter 9/11. Fortfarandeär det krångligt, främst för människor från de muslimska länderna. Dock harmöjligheterna att få studentvisum förbättrats.

En del amerikanska politiker har gjort immigrationen till profilfråga. Detär tämligen missriktat. USA:s ekonomi bärs till stor del av att man släpptin uppåt en miljon människor per år. Det amerikanska systemet gör att deoftast är i jobb efter några dagar och bidrar till den allmänna ekonomiskatillväxten och efterfrågan.

Amerikansk medborgartest


USA välkomnar invandrare att bli medborgare, ”riktiga amerikaner”. USA harunder åtskilliga år tagit emot ungefär en miljon invandrare per år och efternågra år kan de bli medborgare.

Men för att bli medborgare krävs dels ett språktest, dels ska man kunnasvara på ett antal frågor som t ex berätta vad Abraham Lincoln uträttade,nämna namnet på några indianstammar, beskriva innebörden i demokrati.

Det är inte alldeles lätta frågor, men handhas normalt med klokhet avexaminatorerna. Existensen av frågebatteriet leder dock till att mångapluggar. Jag har sett åtskilliga svenskar som tänker bli amerikanskamedborgare svettas över kunskapshäftena.

När sedan medborgarskapet är klart svärs man in som amerikansk medborgare påett offentligt möte, ofta av guvernören eller borgmästaren.

Jag gillar nog det systemet bättre än meddelandet på posten ilivsmedelsbutiken.

Fildelning har offer


Tower Record, företaget som uppfann jätteaffärerna för musik, slår igen. 200butiker i USA har lagts ner. Några tusen anställda mister jobben.Huvudskälet är nedladdningen av musik via internet. Fildelning är ett brott,men en brottslighet som är tämligen accepterad. Miljontals människorfildelar varje dag.

Ibland sägs det att fildelning är ett brott utan offer. Nedläggningen avTower Records visar att det inte är sant. Den som tror att äganderätten ärviktig för ett fritt samhälle borde inte utan vidare acceptera fildelning.

Sedan är det en annan sak att både bransch och lagstiftare måste hittasmartare sätt för musikproducenter att tjäna pengar.

Rättelser ­ sällan i SverigeSvenska medier tycker inte om att rätta. Min egen chefredaktörserfarenhet äratt journalister ofta kände sig förolämpade om något de skrivit rättades ­även om det helt uppenbart var fel. En del tror också att mediernastrovärdighet försämras om de rättar fel. Jag tror att det i själva verket ärtvärtom: Om läsarna ser rättelser förstår de hur mycket som är sant imedierna. Om svensk press bisarra sätt att hantera rättelser skriverSydsvenskans journalist Andreas Ekström:
http://www.journalisten.se/kronika.aspx?article_id=12549

Många amerikanska tidningar ­ t ex New York Times ­ rättar allt. Därigenomökar också pressen på journalisterna att kolla fakta. Om detta skrev jag förnågot år sedan:
http://www.dagensmedia.se/mallar/dagensmedia_mall.asp?version=41534

En ljuspunkt är tidningen Metro som börjat ha ”Dagens rättelse”.

Amerikanska medienyheter


Den som tycker det är kul med vad som är på gång i amerikanska medier börkasta sig över
http://www.mediabistro.com/tvnewser/
Det gör i varje fall amerikanskt mediefolk.

Den närmaste motsvarigheten i Sverige är SvD-journalistenMartin Jönssons insiktsfulla blogg:
http://www.svd.se/dynamiskt/blogg/did_12676000.asp

Sverige i den virtuella världen


Second Life är en s k virtuell värld, ett ställe där människor kan uppträdasom sig själva eller anonymt ­ i digital form. Se på digitalakonstutställningar, dricka digital öl, umgås etc. Just Second Life harnumera över 3 miljoner användare. Svenska institutet har beslutat att öppnaett informationskontor i Second Life i form av en 3D-kopia av Gert Wingårdhsambassadbygge i Washington. Det är ett experiment för att nå en utländskmålgrupp som normalt är svår att nå och intressera dem för Sverige. Dettabeslut har lett till uppåt tusen medieklipp från ca 40 länder! Samt massorav kommentarer i bloggosfären.

Carl Bildt kommenterar initiativet på sin blogg med att säga att ”det kannoteras att det genererat mer positiv PR för Sverige i internationella mediaän vad jag noterat på mycket länge”.
http://carlbildt.wordpress.com/2007/02/01/

Sjudande konstliv i Stockholm


Stockholms konstliv är mer intensivt och inspirerande än på länge. Treprivata konsthallar har alla intressanta och nyskapande utställningar.Magasin 3 visar den schweiziska konstnären Pipilotti Rists förstasoloutställning i Skandinavien. Bonniers konsthall har italienska MonicaBonvicinis monumentala och osäkerhetsskapande verk. Färgfabriken genomförett experiment med kombinationen av vällända Miriam Bäckström och den okändaKira Carpelan. Samtidigt flyttar flera av de bästa stockholmsgallerierna inpå Hudiksvallsgatan 8 där Brändström & Stene redan ligger. ”StockholmsChelsea” har Svenska Dagbladet, med en lätt överdrift, kallat platsen.
http://www.magasin3.se
http://www.bonnierskonsthall.se
http://www.fargfabriken.se
http://www.brandstromstene.se/

Aleksandra Mir, svensk konstnär i Chelsea


Aleksandra Mir är en svensk konstnär från Partille som kanske är mest känd iNew York och Italien än i Sverige. Hon tillhör den kosmopolitiska svenskagenerationen: Född i Polen, uppväxt på Västkusten och bor omväxlande i NewYork och Palermo.

För några år sedan visades hennes stora arrangerade foton The Big Umbrellapå MoMA:s experimentmuseum PS1 i Queens. Nu ställs hennes foton ocharrangemang ut på ett av New Yorks prestigegallerier: Mary Boone Gallery iChelsea, 541 West 24th i New York. Den 8 mars öppnas utställningen.
http://www.maryboonegallery.com/artist_info/mir_info.html

New Yorks äldsta barer


När jag började resa till New York tog mina kontakter ut mig påTwo-Martini-Lunches. Den tiden är över, inte enbart beroende på att jagblivit äldre, utan främst för att amerikaner nästan bara drickermineralvatten i affärssammanhang ­ och annars med. Men visst spelar barer,nu som alltid, en viktig roll i New York. Jag har tidigare skrivit omtrevliga barer. Här är en lista på de allra äldsta:

Bridge Cafe (grundad 1794) vid gamla Fulton Fish Market.Ear Inn (1817) som har blivit maroccanskt färgad idag.Chumley’s (1830). En gammal lönnkrog från förbudstiden.McSorley’s (1854)PJ Hanley’s (1874), också en gammal lönnkrog.Min favorit är annars nyligen hårdrestaurerade PJ Clarke’s (1884)
http://www.pjclarkes.com

Matpromenader i Stockholm, Malmö ­ och New York


Stockholm ­ och flera andra svenska städer ­ är numera fyllda av roligamatbutiker med sortiment från annat än svensk husmanskost. Indiska,malajsiska, thailändska o s v. Den som vill ha hjälp att hitta kan få hjälpav ett projekt som Lisa Förare Winbladhhttp://www.matkaravan.nu/karavanforare/lisa.html startade för några årsedan. I Stockholm och Malmö kan man ta Matkaravan på en guidad promenad isaluhallar och butiker. I Stockholm leds matkaravanen av stockholmsprofilenoch matnörden Dag Hermelin.
http://www.matkaravan.nu/

Som så ofta finns förebilder i New York, där man kan ta matpromenader iolika stadsdelar:
http://www.nyculinarytours.com/
http://www.enthusiasticgourmet.com/