Kronan kommer att stärkas mot dollarn
Svenskarna tycks inte gilla USA
Sverige kan komma att behöva ett starkare försvar
Skolresor från forna Sovjet
Chans för kulturens frihet
Skvallerkultur i Sverige
New York tuffare med hälsan
Bra att kommuner reser till New York
Släpp ledamöterna loss
Att bo billigt i New York
Ont om svensk-krogar i New York
Kronan kommer att stärkas mot dollarn
Riksbankens räntehöjning för några dagar sedan åtföljdes av yttranden om att fler räntehöjningar kommer. Samtidigt finns det i riksbankens argumentation en del som tyder på att banken anser att behovet av kommande räntehöjningar inte är så stort som tidigare. Obligationsräntorna är relativt låga, den långa räntan ökar inte och konjunkturen i USA tycks mattas av. Bostadsmarknaden, som riksbanken flera gånger hänvisat till, håller på att dämpas.
Slutsatsen borde vara att serien av räntehöjningar snart bryts. Samtidigt är räntorna fortfarande historiskt låga, vilket skulle försvåra räntesänkningar när den svenska konjunkturen bryts.
Eftersom de amerikanska konsumenterna – och deras benägenhet att låna till konsumtion – driver världsekonomin är vad som händer i USA viktigt. Det kommer gott om signaler om att konjunkturen viker och att fastighetspriserna faller i USA. Men den amerikanska ekonomin har visat sig uthållig och att landet nu passerat 300 miljoner invånare är ett gott tecken på långsiktig styrka. Det tycks också som ränteökningstrenden är på väg att brytas i USA. Jag har tidigare skrivit om viss stormvarning när det gäller USA:s ekonomi. Men det tycks vara som med den svenska höststormen – många varningar men lite blåst.
Den svenska kronan är den åttonde mest omsatta valutan i världen. Det är rimligt att tro att kronan fortsätter att stärkas mot dollarn. Avvecklingen av förmögenhetsskatten leder sannolikt till ett återflöde av pengar, vilket stärker kronan.
Svenskarna tycks inte gilla USA
Svenskarna är Nordens mest USA-skeptiska folk. Nordiska rådet har stället frågan om det är något land som man tycker det är speciellt viktigt att samarbeta med.
Bara tio procent av svenskarna prickar för USA mot 44 procent av danskarna och 36 procent av norrmännen. EU-länderna, Kina, Baltikum och Ryssland ligger för svenskarna högre.
Resultatet kan naturligtvis delvis förklaras med Danmarks och Norges historiska erfarenheter; att de under andra världskriget blev räddade från ockupationen av USA. En sannolik förklaring är också Irakkriget. Svenskar brukar i högre grad än andra ha politiska förtecken i sina uppfattningar.
Samtidigt domineras Sverige av amerikansk populärkultur. Allt från hamburgerrestauranger till film och musik. USA är ett av de populäraste resmålen. USA har inte förmått knyta det folkliga intresset för vad som kommer från USA till en uppfattning om landet.
Ännu mer bekymmersamt var att svenskarna var det folk som var minst intresserade av internationellt samarbete över huvudtaget, oavsett med vilket land. Sverige är extremt beroende av omvärlden. Blir vi mer och mer inåtriktade och självgoda ligger vi illa till.
Nordiska rådets undersökning finns här:
http://www.norden.org/pub/ovrigt/ovrigt/sk/ANP2006767.pdf
Sverige kan komma att behöva ett starkare försvar
Det svenska försvaret är numera bara en skugga av vad det varit. Visserligen finns nu Sverige i ett långt tätare samarbete än förr med andra demokratier och den utrikespolitiska samordningen med EU ger också ett visst skydd. Ändå är det bekymmersamt eftersom framtiden alltid är oviss.
1905 tillhör Europas lyckligaste år: Fred, öppna gränser, ekonomisk tillväxt. Tio år senare befann sig Europa i historiens grymmaste krig. 1925 fattades det stora svenska nedrustningsbeslutet. Bara åtta år senare tog Hitler makten i Tyskland och den svenska nedrustningen visade det sig vara ett misstag. 1981 trodde vi att världen var cementerad i maktbalans. Tio år senare hade Sovjetimperiet fallit och det var krig i Jugoslavien. Tyvärr kan det komma en dag då vi på nytt skulle ha behov av ett försvar.
Jan Wickbom och Ulf Wickbom skrev nyligen en intressant artikel, möjligen väl positiv till det forna dåligt utrustade breddförsvaret, om att Sverige också i vår tid skulle behöva ett starkt försvar. http://www.svd.se/dynamiskt/brannpunkt/did_13926329.asp
Skolresor från forna Sovjet
Svenska institutet ligger i hörnet av Skeppsbron och Slottsbacken i Stockholm. Alldeles utanför radar turistbussarna, även nu i slutet av oktober, upp sig för de obligatoriska besöken i Slottet och Storkyrkan.
Det som gör mig riktigt glad är att så många bussar kommer med elever på skolresor och att de har sitt ursprung i orter som Tallin, Neva, St Petersburg, Jekatrinburg och Novgorod. För tjugo år sedan hade det varit närmast omöjligt att tänka sig att 15-åringar från dessa orter skulle få möjlighet att åka på skolresa till väst. Världen har blivit bättre.
Chans för kulturens frihet
Nya kulturministern Lena Adelsohn Liljeroth kommer in med stora ambitioner, främst en nödvändig satsning på unga. Hon har också en positiv inställning till att kulturen ska kunna samarbeta med företag. Det vore bra om så kunde ske. I USA är det just oberoendet från en stor kulturfinansiär som skapar vitalitet och oberoende. Amerikanska muséer och kulturinstitutioner får visst stöd från stat och kommun, men har oftast stöd från stiftelser, företag och privatpersoner.
De flesta av de mest kontroversiella konstyttringarna har stötts av privata finansiärer. I Stockholm är Magasin 3 och Bonniers Konsthall bevis på att vital kultur kan vara helt privatfinansierad.
Men vägen är lång. När Pharmacia 2000 i regeringsrätten fick nej till att dra av sponsoring av Operan (eftersom arior inte ansågs sälja tillräckligt med läkemedel) var det ett avgörande slag mot företagens möjligheter att finansiera kultur. Här behövs en lagändring.
De stora svenska museerna Nationalmuseum, Nordiska museet, Göteborgs konstmuseum – byggdes i hög grad upp av rika donatorer. Titta bara på de graverade plattorna vid entréerna! Men årtionden av högskattesamhälle har förändrat attityderna och finansieringen av kulturen hart blivit en helt offentlig uppgift.
Lena Adelsohn Liljeroth har en tuff uppgift framför sig.
Skvallerkultur i Sverige
Två svenska ministrar tvingades efter några dagar avgå efter ett intensivt mediadrev. Främst kvällstidningarna publicerade varje dag nya fakta. Eftersom jag jobbat på kvällstidning fick jag rätt ofta frågan hur alla uppgifterna kom fram.
Svaret är att en hel del beror på den svenska offentlighetsprincipen och journalisternas grävande. Inkomster, förmögenhet och en hel del annat kring privatekonomin är offentliga handlingar. Likaså t ex uppgifter om betalning av TV-avgift. Men mycket beror på att folk ringer till redaktionerna. Dagispersonal ringer och berättar om att den person det stormar om minsann hämtade sina barn sist av alla på dagis. Personer på myndigheter ringer och skvallrar om tvister. En som suttit i snabbköpskassan och blivit avsnäst berättar. Det mesta är inte möjligt att publicera, men är ett intressant fenomen.
Till det kommer att de barnflickor som anonymt trätt fram fått tiotusentals kronor (skattefritt hos mottagaren enligt överenskommelse mellan medierna och skattemyndigheterna). Plånboksjournalistiken är vanlig i Storbritannien och USA; i Sverige har vi hittills sluppit den. Att ”tipspengarna” blir större och större är oroande. Det kan leda till att uppgiftslämnarna också styrs av annat än att berätta en dold sanning.
New York tuffare med hälsan
Den senaste av av hälsofaror är transfetter, d v s härdade fetter som har ett direkt samband med risk för hjärtinfarkter. Åtskilliga företag börjar plocka bort transfetter ur sina produkter men det finns inget krav på att en producent måste skriva ut transfetter i innehållsdeklarationen.
I New York bad den politiskt ansvarige för hälsovården för ett år sedan stadens restauranger att upphöra med transfetter i maten. Då hade ungefär hälften slutat. Men nu efter ett år är det fortfarande häften som har kvar transfetter. Nu har staden ålagt samtliga restauranger att ta bort transfetter inom 18 månader.
Det finns en föreställning om att det mesta är fritt i USA och oreglerat i Sverige. Men när det gäller hälsa är ofta USA tuffare
t ex med avgasregler
för bilar och rökförbud.
Bra att kommuner reser till New York
I förra nyhetsbrevet skrev jag att Sveriges kommuner och landstings styrelse skulle till New York på studiebesök. Vilket jag tyckte var bra. Det finns mycket för svenska kommunpolitiker att lära om t ex brottslighet, handikappanpassning , renhållning, hur man bekämpar klotter. En annan aktuell fråga är att det går att ha fungerande enhetstaxa och att busschaufförerna slipper hantera kontanter.
Nu påpekar Sveriges kommuner och landsting att det inte är deras styrelse, utan styrelsen i deras dotterbolag Förenade kommunföretagen som reser dit. Det är säkert lärorikt också för dem.
Släpp ledamöterna loss
Nye talmannen Per Westerberg säger att han ska bli lite tolerantare mot riksdagsledamöterna. Det ska vara möjligt att diskret kunna ha en tidning i knäet eller äta en chokladbit.
Westerberg har suttit i riksdagen sedan 1979. Då hade jag hunnit sitta i riksdagen i tre år och två gånger fått reprimand av talmannen. Ena gången när jag stått utan kavaj längst bak vid ett draperi och lyssnat på en debatt. Det var bristen på kavaj som var olämplig. Andra gången när jag tog emot en påse gelehallon av dåvarande kommunistledaren Lars Werner som var långt trevligare än sin politik.
Att bo billigt i New York
Många, främst ungdomar, kommer till New York för att under ett år studera, praktisera eller jobba i New York. Hur ska det få någonstans att bo?
New York är dyrt, alldeles speciellt på Manhattan. Därför delar många rum eller lägenhet. De här råden brukar jag ge:
Gå in på Svenska kyrkans web-plats och sök upp deras forum för lägenheter. Många svenskar söker den vägen och det kan kännas tryggt med en svensk kontakt.
Det kan man också få på International Swede som är en digital mötesplats för svenskar i New York. Om man registrerar sig där kan man få ut ett mail med förfrågan om bostad.
Craigs’s list har massor av andrahanduthyrningar för kortare eller längre tid, liksom om room-mates. Annonserna är färskvara och det är bäst att vara på plats. Kan också vara klokt att inte gå ensam eller ta med dollardepositsionen när man tittar.
Ett sätt, för den som inte har för stora anspråk, kan vara att boka ett rum för knappt 50 USD på Vanderbilt YMCA på 224 East 47th St medan man letar.
http://www.swedishchurch.net
http://www.internationalswede.com
http://newyork.craigslist.org/sub/
Ont om svensk-krogar i New York
Ulrika Bengtsson drev i många år den svenska krogen Ulrika´s i New York. I våras gav hon upp. Nu är Ulrika tillbaka som restaurangchef på Lily´s (restaurangen i Roger Smith Hotel, 501 Lexington Ave). Hon har sällskap av svenske kocken Patrik Landberg. Lily,s har en internationell meny, men med tydliga svenska inslag.
Elderflower (Fläder) Margharita som drink.
För fem år sedan fanns fem svenska restauranger i New York. Nu är det sämre. Exklusiva Aquavit (numera på 65 E 55th St) har ett skandinaviskt-asiatiskt kök). Mest svensk är nog trendiga Good world bar & grill (3 orchard street).