Varför dollarn borde bli svagare
Den osynliga skatten
Graderad rösträtt . kanske på väg bort
Så klart kulturministern ska ha svensk design
EU och folkmord
Att dra alla judar eller araber över en kam
Riksdagsdebatterna har blivit vitala
Hasselblad . innovationsföretag i Sverige och USA
Trevlig USA-blogg
Svensken älskar New York
Svensk konst i Chelsea
En hög jubilar
Svenska myter: Rent och snyggt?
Vilken teatersäsong!
Oaxen . bland världens bästa restauranger
Varför dollarn borde bli svagare
Med den amerikanska dollarn är det som med humlan. Enligt areodynamikens lagar borde den inte kunna flyga, ändå gör den det. Trots underskott i bytesbalans och budget fortsätter dollarn att vara relativt stark. Analytiker över hela världen har gång på gång varnat för ett kommande dollarras. Nu senast sa vice riksbankschefen Kristina Persson att det .inte går att utesluta att en mer abrupt anpassning av obalanserna sker som skulle ge stora negativa effekter på världsekonomin..
Att dollarn ändå går bra beror dels på att den amerikanska räntan fortfarande är på väg uppåt; man får bättre betalt för sina pengar i USA än på många andra ställen. Dels på att det inte finns mycket val för den som vill placera pengar. Inte minst Kina och Japan, med sina jättelika dollarinnehav, har föredragit att behålla dem i amerikanska papper.
Nu finns dock två nya hot mot dollarn. För det första att Europa, främst Tyskland, återhämtar sig. Det gör euron till en säkrare valuta. Det behövs bara procentuella förskjutningar i de asiatiska valutareserverna för att det ska slå mot dollarn.
För det andra att de höga oljepriserna ökar valutareserverna i Mellanösterns oljeländer. Dessa är långt mer benägna än Kina och Japan att sprida sina risker. Bl a menar placerarna att det finns politiska risker; att arabiska pengar blir frysta i USA i samband med en konflikt i Mellanöstern. Därför går mera till euro och schweizerfranc . och är kanske också en delförklaring till det höga guldpriset.
Den osynliga skatten
Finansminister Pär Nuder sa nyligen att om några år kommer de flesta svenskar slippa deklarera. Alla uppgifter kan hämtas in direkt.
Det underlättar naturligtvis för många . samtidigt gör det på ett olyckligt sätt skatterna ännu osynligare.
Källskatten infördes 1947 vilket innebär att den anställde får ut en nettolön. Till detta kommer att den svenska momsen inte särredovisas i affärerna, utan är inbakad i priset. Det gör att man . i motsats till t ex i USA sällan tänker på hur mycket som går i skatt. Jag förmodar att om varjke svensk fick bruttolön och själv fick betala in skatten skulle skattedebatten se annorlunda ut.
Graderad rösträtt . kanske på väg bort
Rösträttsdifferentieringen, den graderade rösträtten, på aktier innebär att vissa aktier har tio röster, andra bara en . trots samma kapitalinsats. Systemet är i huvudsak en rest från Kreugertiden och brukar numera motiveras dels med att det gör det möjligt för medelstora företag att få kapital, utan att grundaren släpper sitt inflytande, dels med att det skulle vara ett sätt att behålla företag svenska.
Mot detta står att systemet ofta används för att ägargrupper som ligger generationer efter grundarna ska kunna behålla makten i företag. Den graderade rösträtten har, enligt min mening, använts för att förhindra förändringar och kanske lett till att företag lagts ner. Jag satt en gång med i den enda statliga utredning som specifikt utrett röstvärdesskillnaderna, 1984 års statliga röstvärdeskommitté, och var där ensam reservant för att systemet skulle avskaffas för nyemitterade aktier. (Att ta bort det på gamla vore retroaktiv lagstiftning.)
Numera känns det inte så ensamt. Stora ägare på börsen har börjat vända sig mot systemet. Senast försökte Andra AP-fondens hindra att Husqvarna fick graderad rösträtt när aktierna avskiljdes från Electrolux. Det misslyckades, men uppslutningen bakom Andra AP-fonden visade att åtskilliga stora ägare tycker det är fel att samma kapitalinsats ska kunna ge olika inflytande. Det är ett bättre sätt att få bort den graderade rösträtten än lagstiftning.
Så klart kulturministern ska ha svensk design
Kulturminister Leif Pagrotsky fick .skandalrubriker. och kritik för att han (eller snarast regeringskansliets förvaltningsavdelning) låtit möblera kulturministerns tjänsterum för 144.000 kr.
Helt bortsett från att 144.000 kr inte låter jättedyrt för ett stort kontorsrum, så är det en ovanligt snål kriktik. Det borde vara självklart att kulturministern . med en ström av utländska besökare genom rummet . ska ha det bästa av senaste svensk design att visa upp. Något Josef Frank och åtskilliga 70-talister som Anna Kraitz. Det sänder ett väl så gott budskap som alla tal.
Så här ser inredningen f ö ut:
http://www.regeringskansliet.se/content/1/c6/06/26/68/e9c925b5.pdf
EU och folkmord
När de baltiska staterna släpptes in i EU spelade det en viktig roll att de genomlyst och gjort upp med sitt förflutna, främst under den tyska ockupationen. Ett exempel är den lettiska internationella historikerkommissionen där bl a Per Ahlmark ingår.
I Turkiet mördades uppemot 1,5 miljoner människor, främst armenier, men också bl a assyrier, 1915. Omvärldens lama protester noterades bl a senare av de tyska nazisterna. I Turkiet har dock ingen uppgörelse med det förflutna skett. Nyligen hemkallades de turkiska ambassadörerna i Frankrike och Kanada därför att ledande politiker använt ordet .folkmord. om massakrerna., något som för övrigt den svenska riksdagen och gjort efter motioner från ledamöter från samtliga partier.
Turkiet har tagit stora steg i rätt riktning när det gäller mänskliga rättigheter, men landets minoriteter har anledning att förvänta sig mer.
I Sverige finns tiotusentals människor som har släktingar som mördades, inte minst i den assyriska folkgruppen.
Att dra alla judar eller araber över en kam
Att få fällande domar för antisemitism tycks i Sverige vara svårare än på många andra håll. Jag tillhör dem som menar att fördomar bäst bekämpas i diskussion och praktik. Men att vi har en lag om hets mot folkgrupp har ändå sina skäl.
Radio Islams grundare Ahmed Rami har visserligen suttit inne, men denna svenska webbsida fortsätter år efter år att spy ut hat. Justitiekanslern beslöt nyligen att inte väcka åtal mot moskén i Stockholm för att dess bokhandel säljer kassetter, där det sägs att judar är bröder till apor och grisar och där man uppmanar till mord på judar. Skälet till JK:s beslut är konflikten i Mellanöstern där .stridsrop och smädelser. ingår som alldagliga inslag.
Innebörden av JK:s uttalande är att alla judar . oavsett om de någonsin varit i Israel, sympatiserar med Israel eller inte . får finna sig i att smädas och hotas p g a konflikten i Mellanöstern. Det är en orimlighet av samma slag som att beskylla alla .araber. för Hamas illdåd.
Om detta har Margit Silberstein, politisk journalist i Dagens industri, skrivit en mycket bra krönika: http://www.journalisten.se/kronika.aspx?Article_Id=11077
Riksdagsdebatterna har blivit vitala
Eftersom jag håller på att rehabiliteras efter en stor hjärtoperation för två månader sedan och har haft begränsad ork har det blivit en del tid framför TV:n. Och jag har på allvar upptäckt SvT24, som långa stunder fungerar som utmärkta C-SPAN i USA . d v s ett program som oredigerat återger partimöten, vetenskapliga seminarier och debatter i europaparlamentet och riksdagen.
Inte minst har jag sett ett antal vanliga riksdagsdebatter, den typ av debatter som hålls när utskottsbetänkanden ska klubbas igenom. Det är nu länge sedan jag var riksdagsledamot och visserligen har jag hört en och annan partiledardebatt, men inte mycket annat.
Det är slående hur mycket bättre, rappare och ledigare riksdagsdebatterna blivit på drygt 20 år. Att ledamöter tillåts duellera från var sin talarstol betyder mycket. Likaså att språk och tilltal blivit snabbare, enklare och mindre formellt. Och att Björn von Sydow är unik som talman genom att med minspel och ibland lätta kommentarer skapa närvaro i debatterna.
Hasselblad . innovationsföretag i Sverige och USA
Hasselbladskameran fick sitt stora genombrott när de första människorna på månen fotograferade jorden med den. Men långt innan dess var Hasselblad etablerad som kamerornas Rolls Royce. Och en stor exportframgång, en av de produkter som i USA präglade bilden av Sverige.
Sören Gunnarsson, som i tio år varit redaktör för Hasselblad Forum och arbetat med Hasselblad center har nu kommit med boken: Victor Hasselblad, mannen bakom kameran.
Victor Hasselblad skulle i år ha fyllt 100 år och hans liv är ett bevis på att kraft och målmedvetenhet kan skapa ett världsföretag. Boken är på svenska, men kommer sannolikt på engelska i slutet av året. Den går att beställa på t ex.
http://www.papphammar.se
Trevlig USA-blogg
Själv bloggar jag inte. Det kräver en daglig närvaro på nätet; det räcker med nyhetsbrevet. Men det finns allt fler bloggar. Själv följer jag bloggvärlden främst genom http://blogsearch.google.com där man kan skriva in nyckelord och se vad som nyligen skrivits.
En trevlig USA-blogg har Lennart Frantzell i Silicon Valley, som blandar forskningsrapporter från amerikanska tankesmedjor, it-nytt, amerikansk politik och en del boknotiser. http://www.usablogg.org
Svensken älskar New York
Svenskarna tycks älska New York. Det är det populäraste resmålet för svenskar. Därefter kommer Bangkok, London och Barcelona.
När tidningen City för några dagar sedan bad experter på musik, konst och mode svara på vilken stad som var bäst svarade alla . New York.
http://tinyurl.com/jg24h
Svensk konst i Chelsea
Karin Mamma Andersson är en av Sveriges främsta, mest omskrivna och högst betalda, konstnärer. Hennes konst kan ofta verka blont svensk, med björkar och landskap i en lite sagoaktigt skimmer. Men man ska inte låta lura sig; bilderna har ett surrealistiskt, overkligt drag som ger dem många dimensioner.
Nu ställs Karin Mamma Andersson ut på ett av New Yorks verkliga prestigegallerier: David Zwirner på 525 West 19th Str. Utställningen pågår till 17 juni.
http://www.davidzwirner.com
En hög jubilar
Empire State Building är efter 11 september åter New Yorks högsta byggnad. Tornet skiftar i färg efter helgdagar: Grönt/rött vid jul, grönt på St Patric.s Day, rött/blått/vitt på Independence Day etc. Nu fyller skyskrapan 75 år.
Empire State Building har ändå aldrig helt lyckats fånga vare sig new yorkarnas eller affärslivets hjärta. Det går fortfarande lätt att få lokal i huset och det har aldrig varit helt uthyrt.
http://www.nytimes.com/2006/04/23/nyregion/thecity/23essa.html?_r=1&ore f=slogin
Svenska myter: Rent och snyggt?
Vi brukar i Sverige berömma oss för att det är rent och städat på gatorna och utmed vägarna. Frågan är om det är sant eller en väl cementerad myt.
Naturvårdsverket har nyligen konstaterat att Sverige blivit alltmer skräpigt. För en stockholmare är det uppenbart hur skräpigt det är. Värst kring översvämmade papperskorgar i parkerna och kring sopsorteringsstationerna.
Jag träffade för en tid sedan en engelska som kommit med arlandapendeln till Centralen. Hon hade inte varit i Stockholm på 20 år. Vad var ditt intryck, frågade jag:
– Att det blivit så skräpigt, svarade hon.
You have only one chans to make a first impression.
Vilken teatersäsong!
Stockholm tillhör, i förhållande till folkmängden, världens teatertätaste städer. Och våren har varit fantastisk. Främst är det Stockholms stadsteater som nu gör sitt publikmässigt bästa år sedan 1960. En midsommarnattsdröm . försatt till en värmländsk Folkets park och den pessimistiska nygestaltningen av Jösses flickor är de riktigt stora succéerna. Jag var under några år styrelseordförande i Stockholms stadsteater och lärde mig vilken ekonomisk tyngd Stora scenen har. Därför är teatern att gratulera till att den är slutsåld kväll efter kväll.
Också Dramaten har framgångar med bl a Noréns Endagsvarelser och Sultanens hemlighet. Sultanen drar helt nya grupper till teatern.
På småteatrarna har Teater Galeasen med Fassbinder och Teater Giljotin med Norén fått stor uppmärksamhet.
För den som är rätt ofta i New York är det tydligt hur mycket bättre svensk teater är än amerikansk. USA är lysande på musikteater, stora musicals, men den traditionella talteatern framstår ofta som studentteater. Jag tror att ett viktigt skäl är att amerikanska teatrar inte har fast anställda ensembler och inte är repertoarteatrar. Man drar ihop ett antal skådespelare som ganska snabbt får repetera in pjäsen. Det leder till enskilda prestationer, men ofta dåligt samspel. I Sverige kan skådespelarna under lång tid repetera, ofta samtidigt som de spelar andra pjäser. Djupet och samspelet blir långt bättre.
http://www.stadsteatern.stockholm.se http://www.dramaten.se
Oaxen . bland världens bästa restauranger
Brittiska branschtidningen Restaurants har utsett de 50 bästa restaurangerna i världen genom en tjugomannajury från lika många regioner i världen. Dessa tjugo har var och en haft en panel.
Bäst i världen bedömdes El Bulli, nära spanska Costa Brava vara. Förra årets vinnare, brittiska The Fat Duck, kom på andra plats. Bästa amerikanska krog var French Laundary i Napa, Californien och bästa i New York var Per Se och Jean Georges.
Den enda svenska restaurang som kom med bland de 50 bästa var Oaxen Skärgårdskrog. På plats 70 kom Fredsgatan 12.
Oaxen förtjänar det. Vi var där nyligen och åt fantastiskt gott.
http://www.theworlds50best.com http://www.oaxenkrog.se