Nyhetsbrev 19 DECEMBER 2005

Hur bra går Sverige?
Fastighetsmarknad på lån
Fastighetsblogg i New York
Det irländska ekonomiska undret
Den osynliga skatten
Amerikanska tidningar rättar fel
Bluffartiklar sprider sig
Turkiet, yttrandefriheten och folkmordet
Ingen DAB-radio: Det får inte förstöra radion
Berwaldhallen, P2 och DAB
Who stole Christmas?
Svenskar i Kongo ­ på gott och ont
Största kryddsortimentet
Svenskt på Joe’s Pub

Hur bra går Sverige?


Kurvorna för svensk ekonomi pekar åt rätt håll: Tillväxten ökar, inflationenär låg, människor har mer att konsumera för. Nu tycks t o m de offentligafinanserna komma att gå ihop. I detta läge borde den ekonomiska politikenstramas åt för att Sverige ska kunna samla i ladorna för kommande år. Att såinte sker beror på att sysselsättningen fortfarande är låg. Sannolikt kommerde siffrorna också att förbättras något. Men de tre av sex ledamöter iriksbankens direktion som nyligen röstade för att höja räntan tycks inte troatt staten kommer att vilja dämpa ekonomin. Därmed är det bäddat förräntehöjning.

Sverige kommer även efter en räntehöjning ha lägre ränta än EMU och USA.Det talar för en fortsatt försvagning av kronan. Vi får en närmast dopadekonomi: Låga räntor, expansiv finanspolitik, svag krona. Med risk för attjag upprepar mig: Det brukar sluta med förskräckelse.

Konsumenterna har mycket pengar och julhandeln kommer säkert att slå nyarekord. Tack vare stark dollar, stor tillgång på krediter och sjunkanderåvarupriser blir nog våren på börsen god.

Avgörande för hur lång tid det tar innan det vänder är hurfastighetsmarknaden i Sverige (och USA) kommer att kunna hålla uppekonsumtionen.

Fastighetsmarknad på lån


Konsumtionen skapar produktion; konsumenter måste ha pengar att köpa varoroch tjänster. Världens största ekonomi, USA, konsumerar på lån. Asiatiskaframgångsekonomier lånar USA pengar så att amerikanska konsumenter kan tastörre och större lån på sina fastigheter.

Mönstret går igen i Sverige.

Fastighetsmäklarbranschen har ökat sin omsättning med 750 miljoner kr per årsenaste åren. De stora mäklarna visar nu upp sina nya vackra kontor i storatidningsannonser. Det är dags att huka sig.

Fastighetsblogg i New York


Den roligaste bloggen och siten kring fastighetsmarknaden i New York just nuär Curbed.

Den skvallrar och berättar om ”your neighborhood”, ger tips och länkar till uthyrning och försäljning.
http://www.curbed.com

Det irländska ekonomiska undret


Organisationen Svenskt Näringsliv ordnade nyligen en pressresa till Irland.Och den fick avsedd effekt: En rad journalister skrev om det irländskaekonomiska undret. Inget fel i det. Ett land som gått från 28 procentsarbetslöshet till fyra procent är värt att studera.

För några månader sedan var jag på Irland för att se i vad mån deras arbetemed att marknadsföra det egna landet haft betydelse för förändringen. Svaretvar att marknadsföringen inte var så samordnad och genomtänkt som man kundeförmoda. Irländarna har dock systematiskt utnyttjat sina fördelar när detgäller att attrahera investeringar: Ung befolkning, engelska språket, eurosom valuta, låga skatter.

Dessutom har den snabba industrialiseringen lett till att människor lämnatjordbruk och olönsamma småföretag till förmån för mer högproduktivasysselsättningar; samma sak som skedde i Sverige för 40-50 år sedan.

En intressant detalj är att Irland har skattefrihet för konstnärer ochförfattare. För statskassan betyder det mycket lite, och stridernaturligtvis mot alla tankar på likformighet i skattesystemet. De irländskabeslutsfattare jag talade med menade dock att skattefriheten spelat en storroll för att attrahera kreativa människor till Irland och bryta upp detslutna och av religionen präglade samhällsklimatet.

Den osynliga skatten


Regeringen har just tillsatt en utredning för att se om man kan slopa denallmänna deklarationsplikten. Motiven är goda: Mindre besvär för mångaenskilda, allmän förenkling, mindre kostnader.

Ändå är det fel väg att gå. Det skulle vara ytterligare göra skatterna ännumer osynliga. Källskatten infördes 1947. Innan dess fick individen ombesörjasina skatteinbetalningar. Att vi införde källskatt har gjort att få tänkerpå hur stora skatterna egentligen är. 1947 var skatteandelen av BNP ca 15procent, idag är den drygt 50 procent.

På samma sätt gjordes momsen osynlig genom att bakas in i priset.

Amerikanska tidningar rättar fel


Jag har tidigare skrivit om hur New York Times, och andra amerikanskakvalitetstidningar, ser på rättelser. Man rättar i princip allt: stavfel,fel i årtal, betydelselösa misstag.

I en artikel för några månader sedan berättade New York Times politiskachefredaktör Gail Collins om tidningens principer. Allt ska rättas. Och detmåste stå under rubriken ”corrections”, det räcker inte att smyga inrättelsen i nästa artikel av samme skribent. Artikeln heter ”It All Goes on the Permanent Record”:
http://www.urielw.com/refs/051002.htm

New York Times har som princip att rättelser ska in snabbt och i samma delav tidningen som den felaktiga uppgiften var publicerad. På så sätt ökarchanserna att ursprungliga läsare ser rättelsen.

Numera försöker man också att på nätet knyta rättelsen till artikeln,eftersom allting ligger kvar i hårddiskarna: ” We don’t want a collegestudent of 2050 to come up with the wrong year for James Madison’s deathbecause of our error.”

Rättelsepolitiken har två motiv. Det ena är att om man rättar allting trorläsarna att allt annat i tidningen är korrekt. Det andra är att det sätterpress på journalisterna. New York Times har flera gånger råkat ut förmedarbetare som fabulerat, och de har fått avsked. Men också journalistersom har många småfel vet att de sitter löst till.

I Sverige ser tidningarna det på ett annat sätt: Man rättar mycket lite ochtror att rättelser minskar tidningens trovärdighet.

Bluffartiklar sprider sig


Expressen, en tidning som jag ju haft stark anknytning till, har i allthögre grad börjat hämta sina amerikanska nyheter från s k SupermarketTabloids. Nyligen hade tidningen en artikel om att Bill Clinton är svårtdeprimerad och att hans vänner fruktar att han ska ta sitt liv.

Källan var den amerikanska tidningen Globe, som brukar ha rubriker av typ ”Elvis lever” och ”Jag fick barn med en utomjording”. Tidningen hittar helt skamlöst på sina nyheter. Någon gång har den naturligtvis en sann nyhet, men inga anständiga amerikanska medier brukar lita på eller ta upp vad den skriver.

Turkiet, yttrandefriheten och folkmordet


Rättegången i Turkiet mot Orhan Pamuk har skjutits upp av lagtekniska skäl.Pamuk är anklagad för att ha smädat fosterlandet genom att öppet ta uppfolkmordet på 100.000-tals armenier, assyrier och andra minoriteter iTurkiet för 90 år sedan.

Mycket tyder på att regeringen i Ankara är ytterst besvärade över åtalet.Det borde den vara. EU-medlemskapet hänger på att Turkiet visar attyttrandefriheten är verklig.

Sverige har ett speciellt ansvar att påpeka detta i och med att så mångasvenskar har sin bakgrund som flyktingar från området. Både kurder ochassyrier tillhör de stora svenska invandrargrupperna. Rättegången mot Pamukblir en testfråga, men Turkiet måste också göra upp med sitt förflutna vadgäller massakrerna 1915.

Ingen DAB-radio: Det får inte förstöra radion


Regeringen har sagt nej till fortsatt satsning på den digitalaradiosändningen, DAB-radion. Jag var med, som styrelseordföranden iSveriges radio, i slutet av 90-talet och tog beslut om fortsattaDAB-satsningar. Optimismen var stor, och DAB skulle göra det möjligt attvidga radioutbudet. Sveriges radios experter trodde att DAB-radioapparaterskulle bli årets julklapp 1997.

Så blev det inte och man borde satt stopp innan alltför många hundramiljoner satsats. En del är bortkastat ­ det som gäller självasändningstekniken. Annat är nödvändiga investeringar, nämligen att helaproduktionen nu är digitaliserad. Därmed kan radio distribueras på en radnya sätt.

Två kommentarer är dock oroande.

Den ena är tanken att distribuera radio via det digitala marknätet för TV.Det finns risker med att knyta ihop radio och TV. Radion kommer att komma påmellanhand i det samarbetet och kommer inte att kunna utveckla sinsjälvständiga egenart.

Den andra är radioledningens antydningar om att man tänker försöka tränga inDAB-tankarna om olika specialkanaler i de fyra FM-kanalerna. Det kommerofelbart att leda till att en rad av de mest högkvalitativa programmenförsvinner till web-sändning. Då missar Sveriges radio det grundläggandepublic service-målet: Att göra kvalitetsprogram.

Också de privata radiokanalerna cille ha DAB-radion. Om inte den privataradiobranschen ska dö i Sverige borde man nu ge tillstånd till starkaresändare och minst ett rikstäckande enskilt radioalternativ.

Berwaldhallen, P2 och DAB


I en del uttalanden från den besvikna radioledningen talar man om att läggaut den klassiska musiken på nätet i stället för att sända den i radio överFM-bandet. Det vore dumt. Konserterna från Berwaldhallen är själva symbolen för PublicService-uppdraget: att spela klassisk musik för en jättepublik.

Vi var för några dagar sedan på en konsert där en av världens mestkarismatiska dirigenter Valeri Gergiev, dirigerade Sveriges radiossymfoniorkester i Sjostakovitjs Fjärde symfoni. Konserten inledde den storaRysslandssatsning som Sverige genomför 2006 och som Svenska institutet harfått huvudansvaret för.

Konserten sänds i P2 den 22 december och den 7 januari. Den kommer att nåöver 600.000 svenskar. Det är mer än för de flesta P3-program och det ärfler människor som fyller alla konsertlokaler i landet under 2-3 månader.

Dessutom sänds konserten över det EBU-nätet och når 2,3 miljoner lyssnaretill över hela Europa. En fantastisk Sverige-PR!
www.berwaldhallen.se

Who stole Christmas?


Olika amerikanska kommuner har förbjudit skolor att ha krubbor, lärarna attönska god jul och religiösa antydningar kring jul. De flesta julkort talarom Holiday eller Holiday Season, inte om Christmas. Detta är också en del avdet USA där den kristna fundamentalismen stärkts på senare år.

Skälen till julförbuden är naturligtvis att amerikaner tillhör många olikareligioner och att staten ska vara neutral.

Republikanerna utnyttjar dock liberala överdrifter och ger stor publicitetår dem. Republikanen Dennis Hastert har krävt namnändring från The CapitolHoliday Tree till The Capitol Christmas Tree. Den konservativa TV-kanalenFox News hade under en knapp vecka 58 inslag om ”kriget mot julen.”

Åtskilliga demokrater börjar bli oroliga för att republikanerna skaffar sigmonopol på religionen. Bill Press har nyligen skrivit en bok i frågan: Howthe Republicans Stole Christmas. The Republican Party’s Declared Monopoly onReligion and What Democrats Can Do to Take it Back.

Bill Press är en skarp Bushkritiker med egen radioshow och aktiv blog:
http://www.billpress.com

Svenskar i Kongo ­ på gott och ont


Just nu visas på Etnografiska museet utställningen Kongospår. Den belgiskakolonisationen av Kongo är den värsta skamfläcken under kolonialismen. Merokänt är att så många nordbor fanns i Kongo under den belgiskakolonisationen, 1 500 personer. Många var missionärer och kritiker avkolonialmakten. Andra deltog som exploatörer.

Utställningen följer den skandinaviska närvaron i Kongo från Kung Leopoldstid till FN-soldaterna och hur kongoleser (bl a riksdagsledamoten NyamkoSabuni) spelar en roll i dagens Sverige.

Vad som inte finns med i utställningen är att det så sent som på 90-taletfanns svenska legosoldater kring kleoptokraten och diktatorn Mobuto, bl ahans helikopterförare.
http://www.etnografiska.se/smvk/jsp/polopoly.jsp?d=122&a=5946

Största kryddsortimentet


Största sortimentet kryddor i New York finns säkert någonstans i Queens. Men jag tror inte något ställe på Manhattan slår Kalustyan¹s, som har funnits i drygt 60 år. Man har 900 kryddor av olika slag, plus oljor, the, bönor, ris, mandlar och färdiglagat. 123 Lexington Avenue.
www.kalustyans.com

Svenskt på Joe’s Pub


Joe¹s Pub, 425 Lafayette Street, har blivit ett ställe där det inte såsällan svenska band uppträder. För någon vecka sedan var det The SwedishHiphop Showcase med Timbuktu som huvudnummer. Den 28 december blir det jazz:Svensk-tjeckiske-amerikanske Rudy Linka spelar med sin trio.
http://www.joespub.com
http://www.rudylinka.com/