Nyhetsbrev 23 NOVEMBER 2005

Upplopp: Paris och USA
Dollarn och kronan
USA:s underskott
Har vi högkonjunktur eller lågkonjunktur?
Passar våldtäkter bättre i Sverige?
SNS-konferens om Nation Branding
Goda resultat vann borgmästarvalet I New York
Calatrava ,Turning torso och Malmös förnyelse
Rocky ­ från Odenplan till New York
Det multikulturella New York
Olika slags julkonserter i New York
Clinton Street, restauranggata
Paristips
Svenskar i världen ­ en hemsida
En Smak av Sverige, nominerad till kokbokspris

Upplopp: Paris och USA


Jag råkade vara i Paris under slutet av upploppen i förorterna. Inne i citysyntes ingenting, men desto mer på TV. Upploppsmakarna brände ju sin egenhembygd och sina grannars bilar och affärer. Trots heta önskningar imedierna fick inte upploppen spridning till Sverige eller andra länder.Inrikesminister Nicolas Sarkozy, som har presidentambitioner, stärktekraftigt sin ställning med besluten att utvisa deltagare i upploppen sominte har franskt medborgarskap och genom sitt oförsonliga språk. Effektenkommer nog inte att klinga ohörd i andra europeiska länder.

I South Central Los Angeles utspelade sig 1992 ett av de värsta upploppen iUSA:s historia. 54 människor dödades och 800 byggnader plundrades ochbrändes. En hel stadsdel krossades för många år framåt. Det senasteupploppet i New York var Crown Heights 1991. Sedan dess har det varitrelativt lugnt i USA. Om man ska peka på en orsak är det att man i USA fåttner arbetslösheten. Clinton satte bortre parenteser i bidragssystemen ochfick slut på möjligheten att leva ett liv på låga bidrag, men utan tvingandenödvändighet att ta ett jobb. Bara New York klarade att under 90-talet attta emot drygt 1,2 miljoner invandrare, som oftast snabbt lyckades skaffanågot sorts jobb.

Dollarn och kronan


Att dollarn stärks mot kronan och euron har en mycket tydlig orsak: När denamerikanska räntan ökar blir det mer lönsamt att placera i dollar.Dollarförstärkningen är lite tråkig för svenska konsumenter, som får dyrareimportprodukter och utlandsresor. Men bra för exportindustrin, eftersomexport i dollar betalar sig bättre. Hittills har den svaga kronan inte letttill inflation.

Att kronan försvagats mot Euron är däremot svårare att förklara. Jag skulletro att det dels beror på att den europeiska centralbanken förväntas höjaräntan tidigare än svenska Riksbanken, dels på att kronan är en så passliten valuta, att många undviker att ta positioner i den. Kombinationen avbytesbalansöverskott och svag krona kan tyda på att svenskar väljer att föraut pengar till investeringar i andra länder.

USA:s underskott


USA:s underskott mot omvärlden ökar snabbt. Amerikanerna har ett negativtsparande och den amerikanska ekonomin bygger på lån. Normalt skaunderskottet i bytesbalansen leda till att dollarn blir mindre värd. Tackvare den (relativt) höga amerikanska räntan och att de asiatiska länderna ärberedda att använda sina stora överskott till att köpa dollarpapperfortsätter dollarn att vara stark.

USA:s konsumenter håller uppe världsekonomin. Den dag amerikanerna drar nerpå sin konsumtion kommer hela världsekonomin att gnissla. Kanske är vi påväg mot den ekonomiska avgrunden. Om detta har Dagens Nyheters ekonomiskeanalytiker Johan Schück skrivit en bra och pessimistisk artikel.

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=678&a=490247&previousRende rType=1

Till detta kommer att effekten av USA:s underskott samt överskotten i Kinaoch andra asiatiska länder samt i oljestater är att dessa länder äger meroch mer i USA. Vad blir konsekvensen av att USA:s ekonomi i så hög grad blirberoende av hur ett antal diktaturer väljer att investera?

Har vi högkonjunktur eller lågkonjunktur?


Svaret är inte självklart. Å ena sidan är de ekonomiska stimulanserna isvensk ekonomi mycket starka: svag krona, underskott i statsbudgeten och dekommunala budgeterna, kreditexpansion, låg ränta, stigande fastighetspriseroch god börs. Tillväxten är hög och konsumtionen ökar, alltså har vi ensjudande högkonjunktur.

Å andra sidan är arbetslösheten hög, d v s resursutnyttjandet i ekonominlågt, vilket är ett typiskt tecken på lågkonjunktur.

Keynes konjunkturteori, som kom till när den offentliga andelen av ekonominvar knappt 20 procent, byggde på att ekonomiska stimulanser minskararbetslösheten. Stämmer teorin fortfarande bör vi nu få se en snabbtsjunkande arbetslöshet. Sker inte det är dagens arbetslöshet ett problem somhar andra orsaker än brist på efterfrågan. Det vet vi om några månader.

Passar våldtäkter bättre i Sverige?


Nyligen skrev jag en liten artikel i dagstidningen City om hur några platser i Stockholm förstörs av drogmissbruk och brottslighet: http://www.city.se/ArticlePages/200511/07/20051107223400_067/20051107223400 _067.dbp.asp

Omedelbart kommer repliker från dels Stockholms socialborgarråd, dels ordföranden i RFHL (Riksförbundet för hjälp åt läkemedelsmissbrukare) som båda säger att ”nolltolerans som i New York inte är något för Stockholm”. Jag hade inte nämnt nolltolerans, utan talat om effektivt polisarbete. Nolltolerans (att bekämpa småbrott, nedskräpning, buller) är snarast en följd av att man i New York fått ner brottsligheten så att polisen fått mer tid till smärre störningar.

Medierna uppmärksammar just nu våldtäkter. Drygt 2400 våldtäkter harhittills anmälts i år. Hela förra året var siffran 2400. Detta kan jämförasmed New York, som har ungefär lika många invånare som Sverige. Där ärsiffrorna 1461 hittills i år och 1742 för hela förra året. De ligger alltsååtskilligt lägre.

Så har det dock inte alltid varit. 1990 var antalet anmälda våldtäkter i NewYork 3126. Sedan dess har antalet sjunkit med 44 procent (F ö den brottstypsom minskat minst; mord och rån har minskat med 75 procent.) Och antaletfortsätter att minska. Innebörden är att många tusen kvinnor sluppit blivåldtagna i New York tack vare att man lade om politiken.

För mig är det obegripligt att ledande beslutsfattare viftar borterfarenheterna från New York och säger att ²det passar inte här². Vad är detsom passar här? Våldtäkter och brottslighet?

New Yorkpolisen publicerar löpande statistik över brottsutvecklingen:
http://www.nyc.gov/html/nypd/pdf/chfdept/cscity.pdf

SNS-konferens om Nation Branding


Nation Branding handlar om stater som varumärken, hur namnet på en nationomedelbart kan väcka känslor och associationer. För ett land är det avoerhörd vikt att ha ett starkt varumärke: Det underlättar för export ochinvesteringar. Ett kraftfullt och positivt nationellt varumärke utgör därfören viktig konkurrensfördel.

Världen främste expert på Nation Branding, Simon Anholt, kommer tillSverige den 6 december då han och jag ska tala på en konferens som SNSordnar i Stockholm.
http://www.sns.se/zino.aspx?articleID=867

Goda resultat vann borgmästarvalet I New York


New Yorks sittande republikanske borgmästare Michael Bloomberg vann enstorseger över sin demokratiske motståndare Fernando Ferrer. Bloomberg fick58 procent i en stad där ca 80 procent av väljarna brukar röstademokratiskt. De flesta av våra normalt demokratiska vänner i New Yorkröstade på Bloomberg.

Orsaken är enligt alla undersökningar enkel: Bloomberg anses ha gjort ettbra jobb. Han är pragmatisk och praktisk. Brottsligheten fortsätter attminska och Bloomberg är den förste borgmästare som lyckats få någon kontrollöver skolorna.

Häften av de svarta väjarna röstade på Bloomberg, liksom en tredjedel av demed latinamerikansk bakgrund, trots att Ferrar som i valet spelade på sinpuertoricanska bakgrund. Detta händer i det första val i New Yorks historiadär ”non-Hispanic whites” är i minoritet i väljarkåren.

Calatrava,Turning torso och Malmös förnyelse


Santiago Calatrava är en av världens främsta skulptörer och arkitekter. Hansprojekt visar hur nära varandra skulpturen och arkitekturen ligger förhonom. Han vann tävlingen om den nya järnvägs- och tunnelbanestationen ikratern på World Trade Center i Nerw York. Hans främsta färdiga bygge ärTurning Torso i Malmö, som särskilt hyllas i tidningen New Yorker.

Nu ägnas Calatrava en egen utställning på Metropolitan Museum i New York,Sculpture Into Architecture , där Turning Torso i Malmö har en viktig roll..
http://www.metmuseum.org/special/se_event.asp?OccurrenceId={4793218B-1806-4EA5-AA76-1998B13CF2D1}

Turning Torso, som jag hade tillfälle att komma upp till 54:e våningen isent i våras, är ett Sveriges märkligaste bostadshus och bidrar starkt tillden förnyelse som Malmö går igenom efter byggandet av Öresundsbron.
http://www.turningtorso.com/

Malmö har förändrats och moderniserats. De tomma tomterna har byggts igen.Malmö högskola, Västra hamnen, med Bo01-området och Monica Gogasglaspaviljong är bland det intressantaste i Sverige.

Rocky ­ från Odenplan till New York


Martin Kellermans Rocky är bland de mest originella svenska serierna. Närjag var i New York kunde jag bidra till att förmedla Rocky till USA; jag vetingen svensk serie som passar så bra i amerikansk miljö. Nu kommer ”Rocky:The One And Only” på ett av USA:s främsta serieförlag, Fantagraphics ­ ochen serietecknare får för första gången huvudrollen på en fest på det svenskageneralkonsulatet. Martin Kellerman is the Jane Austen of 21st centurytwenty-something urban European slackers, skriver förlaget.
http://www.fantagraphics.com/upcoming/releases.html

Det multikulturella New York

Människor från alla håll och med i stort sett alla religioner finns i NewYork. Och New York är den stad i världen där flest judar bor; fler än i TelAviv eller Jerusalem. Det präglar inte staden, men det finns många judar påledande positioner ­ även om var femte jude i staden lever underfattigdomsstrecket. Kring detta har jag skrivit en artikel:
http://www.judiskkronika.se

Olika slags julkonserter i New York


Den som vill gå på julkonsert i New York ska inte missa Radio City MusicHall. I denna klassiska art-deco-salong uppförs det mest autentisktamerikanska i Radio City Christmas Spectacular med Rocketts.
http://www.radiocity.com

George Balanchine’s klassiska uppsättning av Nötknäpparen, The Nutcracker, går som vanligt på New York City Ballet vid Lincoln Center.
http://www.nycballet.com/nycballet/html/tickets_nutabt.html

Men den som söker en helt annan typ av julkonsert kan söka sig till TheBowery Ballroom på Delancey Street den 20 december då det svenska punkbandetThe (International) Noise Conspiracy spelar.
www.boweryballroom.com

Clinton Street, restauranggata


Den lilla Clinton Street på östra delen av LES (Lower East Side) i New Yorkhar blivit en av New Yorks restaurangtätaste gator. För bara några år sedanvar den en obehaglig gatstump med knarkhandel och prostitution. Fortfarandeär den lite nedsliten, men de två kvarteren mellan East Houston ochRivington Street har nu mer än 20 matställen. Det började med 71 ClintonFresh Food för fem år sedan. Nu är WD-50 en av de bästa och mest nytänkanderestaurangerna i New York. Lilla Sakebaren Chibitini är rolig. (F ö döptefter den holländska ägarinnas hund. Hon har också Kitchen Club i SoHo.) NewYork Magazine hyllade nyligen den nye italienaren Falai.

Paristips


Några dagar i en stad man inte besökt på flera år är en farlig utgångspunktför tips. Men tack vare goda vänner och tack vare Annika Levin som är chefför Svenska institutets avdelning i Paris, Centre Culturel Suédois, och somhar järnkoll kom vi att undvika missar.

Centre Pompidou har hängt om sin fantastiska samling samtida konst och gjortdet på ett innovativt, tematiskt sätt. Det tar en hel våning och är värtåtskilliga timmar. Ett ganska nytt, privat, galleri, är La Maison Rouge påBoulevard de la Bastille, med foto, video och installationer.

En klassisk, rustik, men förbisedd, restaurang är Le Square Trousseau på RueAntoine Vollon nära Bastille. På den dyrare delen av skalan finns AlainSenderens, på Place de la Madeleine och Joel Robuchons experimentrestaurangL¹Atelier på Rue Montalember. Där sitter man runt en slingrande bardisk.

På vänstra stranden finns två restauranger vi gillar på Rue de Cherche Midi.Den traditionellt italienska Chez Cherche Midi och den utmärkta Josephine,vars gåslever i olika former man inte bör missa.

Och sedan spelar Sahara Hotnight, Kristoffer Åström och Laakso på La Fleched’Or den 6 december och på Centre Culturel Suédois den 7 december.

Svenskar i världen ­ en hemsida


Många av nyhetsbrevets läsare bor eller funderar på att flytta utomlands.Föreningen Sverige i världen har genomgått en vitalisering och deras hemsidainnehåller numera massor av information ­ nyttig också för den som villhålla sig hemma.
http://www.sviv.se/

En smak av Sverige, nominerad till kokbokspris


Boken En smak av Sverige som skrivits av Inger Claesson Wästberg och mig,med recept av David Johansson och foto av Catarina Lundgren Åström harblivit utvald till världsfinalen i tävlingen The Gourmand World CookbookAwards i Kuala Lumpur i maj nästa år. Det ¹är världens förnämstakokbokstävling, grundad 1995 av Edouard Cointreau. Förra året hölls den iGrythyttan.

Det är Catarina Lundgren Åströms fotografier som nominerats i klassen ”Bestcookbook photography in the world”. Det går att köpa boken i svensk bokhandel eller på
http://www.smakavsverige.se