Arbetslöshet och konjunktur
USA:s ekonomi och orkanerna
Varför USA inte klarar katastrofer
Synen på äldre: Sverige och USA
Ingen kraft i svensk pratradio
Rysk skolresa
Nyhetsbrev från Svenska institutet
Miljömärkta tidningar
Idéstyrda tidningar och andra
Svenskt silver i New York
Om att vara chef
Greta Garbo i Sverige
New Yorks konstscener samt bar och krog
Svensk Dorothy Parker i New York
En smak av Sverige på Bokmässan
Blogg från nya Zeeland
Arbetslöshet och konjunktur
Befinner sig Sverige i en högkonjunktur? Det finns mycket som talar för det.Det ser bra ut för företagens orderingång. Tillväxten är hög.Tillgångspriserna (främst fastighetsmarknaden) ökar.
Samtidigt är det något som inte stämmer: Resursutnyttjandet är lågt genomatt så många står utanför arbetsmarknaden. Det är tecken på lågkonjunktur.
Den traditionella metoden är då att spä på efterfrågan det gör såvälregeringen som den borgerliga alliansen, dock i olika omfattning. Jag trorknappast det kommer att fungera. Främst därför att ekonomin ser så heltannorlunda ut än för t ex 25 år sedan: Produktion flyttar sig lätt dit detgår att tjäna pengar. Många svenska företag drar sig för att anställda. Omefterfrågan ökar leder det till stor del till produktion i andra länder.
Jag var nyligen på Irland, som har lägre arbetslöshet än i Sverige. På1980-talet hade de rekordsiffror för arbetslösheten över 20 procent. Manbeslöt, i rätt stor partipolitisk enighet att Irland skulle vara deteuropeiska land där skatterna för företag skulle vara lägst och därkreativitet i princip var skattebefriat. (Bl a har konstnärer och författareingen skatt.) Sedan satsade man stort på att tala om detta i omvärlden.Resultat: Lägst arbetslöshet i Europa och höga utlandsinvesteringar.
USA:s ekonomi och orkanerna
Skadas USA:s ekonomi av orkankatastroferna? Svar, troligen inte.Förstörelsen leder till massor av byggjobb och annat som kommer efter.Sannolikt minskar arbetslösheten i områdena.
Vissa branscher, t ex försäkringsbolagen, kan få det tillfälligt besvärligt.Sannolikt väntar Fed, amerikanska riksbanken, med nästa räntehöjning och detgynnar hela världsekonomin.
Risken är att USA ökar sin upplåning ännu mera för att finansiera stödettill de drabbade områdena. Eftersom USA redan har ett rekordartat underskotti de offentliga finanserna (3,8 procent mot Sveriges 0,7) kan det skapaekonomiska problem. Bush-administrationen har redan slagit rekord i att ökastatsutgifterna, inte bara genom de två krigen utan också genom dyra socialaprogram.
Varför USA inte klarar katastrofer
För västvärldens många antiamerikaner bjöd USA:s många misslyckanden underorkankatastrofen på en stor tid. Men få stater klarar katastrofer av detslag som 11 september och New Orleans inneburit. Vi behöver bara tänka påsvårigheten att bemästra den relativt måttliga påfrestning på svenskadministration som tsunamin medförde.
I själva verket är problemen något tämligen typisk för amerikanskorganisation. Mitt i all vitalitet och alla individuella initiativ har USAen av världens mest intrikata byråkratier och en toppstyrdorganisationsmodell, präglad av revir och rädsla.
Dessutom har USA, liksom Sverige, försummat att öva olikakatastrofscenarios. Man kan aldrig öva det otänkbara, men att öva det värstatänkbara ger ledtrådar som gör det lättare i en kris. Utan att överdrivainsatsen, som var ganska okomplicerad, tyckte jag mig ha stor nytta av enrad övningar inom det psykologiska försvaret när jag hade ansvaret för detsvenska agerandet i New York för fyra år sedan. Om inte annat för att kunnabedöma hur staden New York agerade.Ingen hade övat på eller kunnat föreställa sig något liknande det som händeden 11 september, men hur krissituationer ska hanteras har oftagrundläggande likheter.
Om detta har jag skrivit:
http://www.svd.se/dynamiskt/brannpunkt/did_10489822.asp
Synen på äldre: Sverige och USA
1913 infördes allmän folkpension från 67 års ålder. Då var medellivslängden56 år. Idag ligger den kring 80 och den reella pensionsåldern då folk isnitt lämnar arbetslivet ligger strax under 60 år.
De flesta europeiska länder räknar med befolkningsminskning de närmaste 50åren. Det innebär rimligen en kris för pensionssystemen; allt färre skaförsörja allt fler. I USA räknar man med en kraftig ökning av befolkningen,och främst bland dem i arbetsför ålder. Skälet är till stor del den storainvandringen och att invandrarna snabbt integreras på arbetsmarknaden.
Till det kommer att ungefär 14 procent av amerikanerna arbetar efter 65 år,medan i Europa siffran ligger på några få procent, de flesta småföretagareeller jordbrukare. I USA ökar dessutom andelen som jobbar vidare.
Den amerikanska inställningen illustreras av att det är förbjudet att frågaen arbetssökande hur gammal han eller hon är. Påtagligt många byteryrkesbana och arbetar med nya saker, ofta lite kortare dagar, efter 65. Manträffar ofta äldre som extralärare i skolor, konsulter eller rådgivare påbyggvaruhus.
Om man tror att ett lands rikedom i grunden bestäms av hur många som arbetarär skillnaderna mellan Europa och USA tänkvärda.
Ingen kraft i svensk pratradio
Kjell Albin Abrahamsson fick inte i Ring P! säga att han var republikan. Hanfälldes av Granskningsnämnden för radio och TV.
Det illustrerar mycket bra varför den mest framgångsrika amerikanskaradioformen, talk radio, aldrig slagit rot i Sverige. Talk radio har alltiden mycket profilerad programvärld (i och för sig ofta konservativ) som stårför sin åsikt, skäller ut dem som ringer och skapar en spänning i etern.
I Sverige innebär ²opartiskhet och saklighet² att programledarna tvingastill mjäkighet. Täppas Fogelberg har lärt sig låta oändligt trött på röstennär han tvingas lyssna på de värsta fördomarna. Men ofta sägerprogramledarna till någon som uttrycker gräsligheter:- Har du tänkt på att många tycker på rakt motsatt sätt?
Vilken blir den första privata radiokanal som tar upp tuff talk radio?
Rysk skolresa
Jag har min arbetsplats, Svenska institutet, i hörnet av Skeppsbron ochSlottsbacken. Det gör att jag varje dag passerar raden av turistbussar. Denhär våren och hösten har jag sett bussar med tonåringar på skolresa frånEstland, Lettland och Ryssland.
Ryska 14-åringar på skolresa till Sverige! För 16 år sedan stod Berlinmurenoch Sovjetunionen förbjöd normalt sina medborgare att lämna landet. Världenhar trots allt blivit bättre.
Nyhetsbrev från Svenska institutet
Svenska institutet har ett nyhetsbrev som utkommer några gånger per år.Tyngdpunkten ligger på hur svensk kultur presenteras utomlands, men istigande grad om Nation Brandning Sverige som varumärke.
Nyhetsbrevet går att få genom
http://www.si.se/templates/NewsLetter.aspx?id=117
Miljömärkta tidningar
Svenska Dagbladet, Aftonbladet och en rad andra tidningar har lyckats medatt bli svanmärkta. Papper utan klormärkning, så lite kemikalier iproduktionen som möjligt etc.
Under min korta chefredaktörstid på Expressen för drygt tio år sedan hadejag ambitionen att Expressen skulle bli Sveriges första svanmärkta tidning.Men vi hade med en sak i programmet: Att ta bort engångsartiklar frånpersonalrestaurang och kafeteria. Det var ett misstag, ägarrepresentanternala in veto. Bonniers ägde på den tiden Duni, den största producenten avengångsartiklar
Idéstyrda tidningar och andra
Den liberala pressen var en del av den unika reformperioden i mitten av1800-talet: Skråväsendet avskaffades och kvinnlig arvsrätt, tvåkammarsystem,aktiebolagslag, patenträtt, järnvägsbyggande, allmän folkskola, frihandel,metersystemet infördes. Och den liberala pressen kom till. Som idépress blevde liberala tidningarna inflytelserika. De spelade en roll i rösträttsrörelsen och i folkriksdagarna.
Boken ”Stridsfrågor och stilbildare. Liberal press i 100 års samhällsdebatt.” (Red Olof Kleberg och utgiven av Uppsala Publishing House)har kommit i samband med Vänsterpressföreningens 100-årsjubileum. Vänsterför att den bildades av vänstersinnade journalister för demokrati ochfrihandel.
Hans Bergström skildrar i boken vägen från idépress till dagens merkommersiella företag och frågar sig om vi inte kan få tillbaka en idéburenpress. Kanske. Men åsikter har blivit marknad, där det tillspetsade säljerbäst. Partierna har allt mindre band med tidningarna och tidningarna medpartierna.
Om detta har jag skrivit utförligare i Frisinnad Tidskrift. Artikeln finnsunder Talat & skrivet på
https://www.wastberg.se
Svenskt silver i New York
Bard Garduate Center for Studies in the Decorative Arts, Design, and Culturehar i år fått förmånen att vara den enda icke-kommersiella utställaren(”centerpiece”) på en av världens främsta antikmässor: The HaughtonInternational Art + Design Fair, 1900-2005 på Seventh Regiment Armory i NewYork. Förra året var det MoMA och för några år sedan fick vi in SmålandsMuseum och Orrefors.
Bard har bett Inger Claesson Wästberg att vara curator för åretsutställning: Contemporary Swedish Silver: New Approaches to an EnduringTradition of Craft and Design. 35 svenska aktuella silverkonstnärer blirrepresenterade. Bodil Karlsson gör designen i utställningslokalen.
”This exhibition is exemplary of how in Sweden there are many direct andunequivocal cultural connections between art and design”, skriverarrangörerna.
Utställningen har öppet 6-13 oktober.
http://www.haughton.com/design/press.htm
Om att vara chef
En gång, för mycket länge sedan, ringde jag till Ulf Laurin som då var VDför PLM. Hans sekreterare svarade och sa att han var sjuk. Jag beklagadedet, eftersom jag måste ha ett snabbt besked om en sak. Ring honom hem, sahon. Ja, men han är ju sjuk. Det är nog inte så farligt med det, sasekreteraren.
Jag ringde hem. Ulf svarade och jag antydde lätt något om sjukdomen. Äh, sahan. Om verksamheten inte klarar sig utan mig är jag ju en dålig chef. Jagbehöver vara pigg och utvilad när det blir kris; i övrigt är det inte såviktigt.
Ett bra recept. Jag har aldrig klarat att laga något efter det.
Dock har jag varit chef i trettio år. Några reflektioner kring det har jagskrivit i Karl Beijboms tidskrift ManagementMagazine. Artikeln finns underTalar&skrivet på
https://www.wastberg.se
Greta Garbo i Sverige
I mitt förra nyhetsbrev skrev jag att hundraårsjubileet av Greta Garboblivit ganska måttligt uppmärksammat i Sverige. Det var nog fel. Det blir enny staty på Söder. TV har sänt bl a Kameliadamen. Svenska filminstitutetgör ett tiotal visningar, retrospektiver och utställningar.
http://www.sfi.se
I New York fortsätter Garbo-utställningen på Scandinavia House till den 12november.
New Yorks konstscener samt bar och krog
New York har inte bara en, utan många konstscener. De sträcker sig frånMetropolitan Museum i norr till SoHo i Söder. Från Chelse i väster tillWilliamsburg i öster.
Om detta och om svenska konstnärer i New York skriver jag i höstnummret avlivsstilstidningen Bona Vita. Den har inte kommit ut än, men den som villtjuvläsa just denna artikel kan göra det under Talat & skrivet på
https://www.wastberg.se
En konstlördag i Chelsea rekommenderas som start för den konstintresserade.Och nu har det äntligen kommit en bra krog till området: Naima på W 27thStreet mellan Tenth och Eleventh Avenue. Samt en bar Home på 532 W 27th.
Svensk Dorothy Parker i New York
Den svenska musicalartisten Sara Jangfeldt uppträder den 29 september 3oktober på The Dorothy Parker Fest på Algonquin Hotel i New3 York med sinshow Enough Rope
http://www.dorothyparkernyc.com/parkerfest/
En smak av Sverige på Bokmässan
De som råkar vara på bokmässan i Göteborg den 30 september kl 16 är välkomnatill Matloungen Mat&Kultur i F-hallen där Inger Claesson Wästberg,fotografen Catarina Lundgren Åström och jag själv samtalar om vår kokbok Ensmak av Sverige. (David Johansson som skrivit recepten jobbar i New York.)Mingel och smakbitar utlovas.
Idén med boken är att marknadsföring måste vara konsekvent: ända ner tillminsta efterrätt måste allt tala samma språk. Vi ska försöka inspirera kringexemplets makt
Mer om boken:
http://www.smakavsverige.se
Blogg från nya Zeeland
Bloggar gör allt fler. Däribland yngste sonen Elias, som just nu studerar iNya Zeeland. Det är en blogg om politik, segling, marknadsföring, NyaZeeland, Stockholm och livet som student.
http://wastberg.blogspot.com/