Ursäkt
Fredspriset till Rudolph Giuliani
Fastighetsbubbla?
Ökar verkligen produktiviteten?
Bilden av Sverige/Nation Branding
Det blev faktiskt en nationaldag
Rapport eller Aktuellt ut från Stockholm
P2, kvalitetskanal
Äntligen rökstopp!
Chrysler Building, 75 år
Nytt designhotell i New York
Stockholms första spa för hundar
Sommarkonserter
Skärgårdskrogar och sommarmat
Trevlig sommar!
Ursäkt
I mitten av maj lyckades någon hacka mitt lösenord till nyhetsbrevslistan.Det ledde till att allt som sändes till listan under en halvtimme gick uttill alla som fick nyhetsbrevet. Det var inga virus eller trojaner, menställde till en röra som jag ber om ursäkt för. Jag har nu bytt mailserveroch tror att riskerna för att det ska hända igen är borta.
Fredspriset till Rudolph Giuliani
Förre New York-borgmästaren Rudolph Giuliani är en kontroversiell politiker.Men han gjorde en unik insats genom att vända New York från en osäker stadtill en av världens tryggaste storstäder. New York, som är ungefär likastort som Sverige, har färre våldtäkter, rån och stölder än Sverige.
Många saker samverkade till framgången. Men om man jämför siffrorna från1992, då Giuliani tillträdde som borgmästare, med dagens har över 10 000 människorfärre blivit dödade, närmare 15 000 kvinnor färre blivit våldtagna, cirka800 000 familjer och affärsidkare sluppit se sin tillvaro sönderslagen genomstöld eller inbrott.
Det är svårt att se detta som annat än en humanitär gärning av mycket storamått och jag har därför nominerat Giuliani till Nobels fredspris. Om dettahar jag skrivit två artiklar, en i Svenska Dagbladet och en i New YorkTimes.
En rad av mina vänner i New York har blivit riktigt sura av artikeln ochförslaget. De tycker, med all rätt, att Giuliani är en ganska otrevligperson. De tycker illa om hans politik på en rad andra områden. Och detycker att hans polischefer är de som ska ha äran för brottsbekämpningen.Det må vara sant alltihopa. Likafullt är det Giuliani som symboliseratförändringen och som tog politiska risker för att driva igenom den.
Jag tror att många som bor i New York genom den successiva tillvänjningentill en mer civiliserad stad inte förstått hur stor förändringen är. Påsamma sätt som bara den som återvänder till Stockholm efter några årsbortavaro ser klottret, nedskräpningen och det hårdare klimatet.
Det var f ö intressant att skriva en s k Op-Ed i New York Times. Det krävdesåtta mail från tidningen, där de ville kommunicera förslag till ändringar,kolla siffror och uppgifter etc.
http://www.svd.se/dynamiskt/brannpunkt/did_9775635.asp
http://www.nytimes.com/2005/06/01/opinion/01wastberg.html?
Fastighetsbubbla?
Allt fler både i USA och Sverige oroar sig för en fastighetsbubbla.Samtidigt tycks det som om dollarns fall i motsats till vad jag troddeskulle ske har stoppats. Det som hänt med dollarn är dels attomröstningarna i Frankrike och Holland försvagat euron, dels att de(måttliga) amerikanska ränteökningarna ändå lett till att det amerikanskahandelsöverskottet strömmar tillbaka till dollarobligationer.
Finansiella bubblor brukar uppstå en gång per generation. Men imediesamhället är minnet kortare. I slutet av 80-talet marknadsfördebankerna aggressivt lån. När sedan krisen kom i början av 90-talet kraschadebåde husdrömmar och ekonomi för många. Nu ser vi åter hur det är extremtlätt att låna, t o m med amorteringsfrihet första åren och till låga räntor.Statliga SBAB har slopat topplånen.
Ekvationen bygger på att hushållen klarar att betala lånen, d v s attkonjunkturen inte viker och att huspriserna i varje fall inte minskar.Kreditgivarna försvarar sig med att hushållen är långt mer uthålliga än defastighetsspekulanter man lånade ut till för femton år sedan. Det ärmöjligt,men om hushållen ställs inför krav på högre räntor elleramorteringar tvingas de dra ner på konsumtionen, men lägre efterfrågan ochökad arbetslöshet till följd.
Ökar verkligen produktiviteten?
Svensk produktivitet har nu under femton år legat bland de högsta i världen.Ett trendbrott skedde kring 1990. Ekonomerna frågar sig vad som hänt, ochsambanden kring produktivitetsförändringar är erkänt svåra att analysera.
Det är främst inom tillverkningsindustrin som produktiviteten ökat, någotmindre i tjänstesektorn.
Jag tror att en delförklaring är att den ekonomiska krisen 1989-95 slog utde mindre produktiva ur arbetslivet: lågutbildade, funktionshindrade,alkoholproblematiker miste i hög utsträckning sina jobb. De högaarbetskraftskostnaderna har gjort arbetsgivarna allt mer noggranna med vilkade anställer. De anställda som är kvar har kunnat hålla en mycket högproduktionstakt, samtidigt som de haft kunskap att hantera en allt merkomplicerad produktionsteknik.
Här har vi andra sidan av höga sjukskrivnings- och förtidspensioneringstal.
Bilden av Sverige/Nation Branding
Svenska institutet ordnade i onsdags den första stora konferensen i Sverigeom de engelska begreppen Nation Branding och Public Diplomacy. Det handlarför vår del om att en positiv bild av Sverige kan bidra både till framgångför svensk utrikespolitik och vara en nödvändig förutsättning för braaffärer. När vi går från industrisamhället till tjänste- ochinformationssamhället spelar Sverige som varumärke en central roll.
Det går att läsa mer om seminariet på
http://www.si.se
Det är inte unikt för Sverige att ägna sig åt Nation Branding. En rad ländergör nu betydande satsningar på området. I USA har stora företag ochreklambyråer gått samman för att de anser att den negativa bilden av USAdrabbar deras internationella affärer. Mer om detta på
http://www.businessfordiplomaticaction.com
http://www.worldcitizensguide.org
Det blev faktiskt en nationaldag
Den 6 juni var jag i flera förorter till Stockholm. Överallt vajade desvenska flaggorna, från radhus och balkonger. De som firat nationaldagenutan att skamset titta sig över axeln tycks ha varit de unga ochinvandrarna.
Vi ska vara tacksamma att vi firar nationaldag utan militärparader ellermarscher till gravar och krigsmonument. Att nationaldagen för många blir etttillfälle att påta i trädgården är ett gott betyg till Sverige.
Faktum är att långt fler än någon trott valde ett aktivtnationaldagsfirande, att fascisterna inte lyckades utnyttja dagen och att vifick en diskussion om medierna kring vad Sverige är.
För den som sysslar med bilden av Sverige utomlands var det ett braresultat. Vi behöver en stolthet över den svenska demokratin som grund föratt kunna föra ut vad Sverige står för.
På nationaldagen kom senaste numret av affärsmagasinet Att:ention. Där hadejag en artikel om Sverigebilden. Finns under Talat & skrivet på
http://www.wastberg.nu
Rapport eller Aktuellt ut från Stockholm
Statliga Glesbygdsverket har föreslagit att en av Sveriges Televisionsnyhetskanaler ska flyttas från Stockholm. På så sätt skulle perspektivet inyhetssändningarna bli mindre Stockholmscentrerat.
Att det statligt verk har åsikter om hur medierna organiserar sinnyhetsverksamhet är inte så lyckat. Det är enbart vid förnyandet avtillstånden för public-serviceföretagen som staten kan ge vissa riktlinjer.
Jag var för snart tio år sedan med i den statligapublic-service-beredningen, som förberedde ett nytt avtal mellan staten ochpublic service-företagen. Vi var ganska nära att föreskriva att en avnyhetsredaktionerna skulle flytta till Göteborg eller Malmö. Vi som tyckteså gav oss inför de stora kostnaderna samt löften om att Aktuellt ochRapport skulle hållas helt åtskilda. Så här i efterhand var det dumt av ossatt ge med oss.
Aktuellt och Rapport är ofta klonade. Och det är självklart attnyhetsredaktioner på olika orter skapar olika perspektiv och olikanyhetsurval. Andra personer kommer att intervjuas och vara källor.
P2, kvalitetskanal
I förra nyhetsbrevet skrev jag om de okloka planerna på att flytta P2, denklassiska musikens hemmahamn i etern, till det digitala bandet på radion,som ytterst få lyssnar på. Att just använda en kulturprogram som draglok fördigitaliseringen är fel tänkt. P2 har dessutom varje dag fler lyssnare änvad som fyller alla landets konsertlokaler. Om detta har jag också skriviten artikel:
http://www.svd.se/dynamiskt/brannpunkt/did_9663614.asp
Äntligen rökstopp!
1 juni blev det rökstopp på krog i Sverige. Det togs emot med en gäspning.Undersökningar visar att 85 procent av svenskarna gillade beslutet. Jag varmed på en liten presskonferens med folkhälsominister Morgan Johansson, somlagt fram förslaget. Han hade noga studerat det rökstopp som infördes i NewYork för två år sedan.
I New York har antalet krogar, antalet restauranganställda och antaletgäster ökat sedan rökningen upphörde. Det beror på annat än rökförbudet, menvisar att rökstoppet i varje fall inte fick en negativ inverkan.
I New York var rökstoppet långt mer kontroversiellt än i Sverige. När jagvid något tillfälle träffade borgmästare Bloomberg, som var den som drevigenom rökförbudet, berättade jag för honom att det svenska rökförbudet hadeinspirerats av honom. Han sa att av allt han gjort har ingenting räddat såmånga liv som rökförbudet. Jag höll med, men la till: – Det har ju ändågivit dig en hel del motståndare bland rökarna.
– Javisst, svarade han. But Darwin will take care of them. De dör snartundan.
Chrysler Building, 75 år
I mer än fem år hade jag New Yorks vackraste skyskrapa, Chrysler Building, iblickfånget utanför mitt kontorsfönster, som låg på 45:e våningen. Detrostfria stålet blänkte i solnedgången.
Nu har Chrysler Building, en gång under en kort tid världens högsta byggnad,fyllt 75 år.
Den som tycker sådant är roligt kan hitta en rad artiklar och bilder på NewYork Times betaltsite:
http://tinyurl.com/bgg2b
Nytt designhotell i New York
60 Thompson har en tid varit inne-hotellet i New York. Nu öppnar ett nytt,designat hotell på Lower East Side, Hotel on Rivington, 107 RivingtonStreet. (Bara ett kvarter från Schiller’s Liquor Bar som jag skrivittidigare om i nyhetsbrevet.)
http://www.hotelonrivington.com
Hotel on Rivington kan kanske vara värt att pröva på för den som är trött påMidtowns mer turistiga hotell. Det ligger dessutom inte så långt ifrånsenaste inne-restaurangen, nyöppnade The Stanton Social, 99 Stanton Street.
http://www.thestantonsocial.com
Stockholms första spa för hundar
Stockholm har fått sitt första spa för hundar, Dog Planet på Valhallavägen,där vovven kan få motion, trimmas eller få testa yoga. Det kan ses som ettytterligare steg i Stockholms internationalisering. I New York finns det enhel spalt med hund-spas i gula sidorna. Fina hund-spas på Manhattan hardessutom särskilda bilar ²pet rides² som hämtar och levererar hunden.
Sommarkonserter
Jag tillhör dem som tycker att man gott kan undvika New York i juli ochaugusti. I varje fall om man inte föredrar att sova på dagen och vara ute pånatten. Det är helt enkelt för varmt.
Samtidigt bjuder New York på ett fantastiskt kulturutbud just undersommaren. I Central Park spelas musik och teater nästan varje kväll.
http://www.summerstage.org
Dessutom finns Down Town-festivalen River to River som uppstod efterterrorattacken 2001. Den blandar musik och en rad andra aktiviteter.
http://www.rivertorivernyc.com
Den som håller ögonen öppna i Village Voice och Time Out kan hitta massor av underground-musik som nu flyttat upp på hustak i Brooklyn och Queens.
Men New York är för varmt. Därför ska man inte glömma bort att Stockholm är en stad full av musik på sommaren. Musiken kan hittas här: http://www.svd.se/dynamiskt/kultur/did_9813995.asp
http://tinyurl.com/cdjyb
Dessutom finns på Skeppsholmen i mitten av juli Stockholm Jazz Festival, mergenomarbetad för varje år.
www.stockholmjazz.com
Skärgårdskrogar och sommarmat
Tidningen Stockholm City presenterar elva skärgårdspärlor där man kan ätaoch bo. Vill man äta gott och inte resa så långt från Stockholmrekommenderar jag Grinda krog.
Här är hela artikeln:
http://tinyurl.com/7754y
http://www.city.se/ArticlePages/200505/23/20050523083059_997/20050523083059 _997.dbp.asp
Bäst både i skärgården och i hela Sverige är Oaxen på ön med samma namnutanför Nynäshamn/Trosa. Bättre går det inte att äta i Sverige.
Gunnar Ohrlander har utkommit med en uppdaterad nyutgåva av sin trevliga bokSjökrogar, skärgårdsfolk och krögarrecept. Också mycket läsvärd för den somvill göra ett gastronomiskt strövtåg i skärgården.
Om man letar efter sommarecept finns sådana i den kokbok som Inger ClaessonWästberg, David Johansson, Catarina Lundgren Åström och jag gjort: En smakav Sverige.
http://www.smakavsverige.se
Trevlig sommar!
Om inget oförutsett inträffar tar nyhetsbrevet paus under juli ochåterkommer i augusti. Trevlig sommar!