USA ett ekonomiskt korthus?
Public Diplomacy centralt begrepp för ny utrikespolitik
Antisemitismen har inte försvunnit
90 år sedan folkmordet i Turkiet
De flesta läser faktiskt kvällstidningar
Svart i rutan på Gotland
Heroinet flödar i Stockholms city
Samhällskontraktet och sopåtervinningen
Därför är svensk teater så bra
Svensk rockmusik över hela världen
De dolda svenska nätverken i New York
Eva Hild: New York Stockholm världen
Clay Ketter: New York Vanadisplan
Fyra restauranger på Upper East Side
Månadens stockholmare
Mat för många
USA ett ekonomiskt korthus?
USA har stora ekonomiska fördelar och en nackdel. Fördelarna är en hög sysselsättning och en stor invandring. Bristen på socialt skyddsnät tvingar ut nästan alla i någon sorts sysselsättning. Och ett lands rikedom består av många människor som arbetar (och konsumerar). Nackdelen är att konsumtionen både privat och offentlig i så stor utsträckning sker med lånade pengar.Amerikansk konsumtion är världsekonomins motor, men amerikanerna lånar till den.
Den dag kan komma när centralbankerna i Asien tröttnar på att finansiera de amerikanska underskotten. Länderna i Asien vet att om de slutar köpa amerikanska statspapper får inte amerikanerna råd att köpa deras varor; därför fortsätter de investera i dollar . Men ingen vill bli lämnad som det land som sist håller fast vid en krympande dollar. Därför menar jag att det är sannolikt att vi får se en försiktig omfördelning av portföljerna. 64 procent av världens valutareserver ligger i dollar, bara 20 i euro. Några procents omflyttning kan driva ner dollarn drastiskt.
Jag har i det här nyhetsbrevet med viss envishet skrivit om dollarn.Bakgrunden är att när jag för länge sedan studerade ekonomisk historia var huvudinriktningen på efterkrigstidens valutaregimer. Senare satt jag ju mitt i 1992 års svenska valutakris.
Förmodligen är den amerikanska ledningen beredd att acceptera ett ytterligare dollarfall på 15-20 procent för att öka den amerikanska exporten och minska importen. (För kronans del knappt 6 kr per dollar.) Räntegapet mellan USA och den övriga världen ökar och det har dämpat dollarfallet.Fortsatta ränteökningar hotar dock att krascha den amerikanska bostadsmarknaden, med risker för konsumtionsfall och massarbetslöshet.
Newsweeks kunniga Robert Samuelsson skrev nyligen en bra artikel om dollarn:
http://www.msnbc.msn.com/id/7170226/site/newsweek/
Public Diplomacy centralt begrepp för ny utrikespolitik
Karen Hughes, president Bushs kanske närmaste politiska rådgivare, har blivit vice utrikesminister med ansvar för Public Diplomacy. För den som är i samma bransch (detta är Svenska institutets huvuduppgift) är det en intressant betoning, eller snarare insikt.
Traditionell diplomati handlar om att påverka andra länders regeringar; Public Diplomacy om att påverka deras befolkningar. I demokratier är de politiska beslutfattarna beroende av folkets uppfattningar. Därför måste länder, som vill spela en internationell roll, för att bli lyssnade på se till att de har stöd hos befolkningen hos dem de vill ska lyssna.
För Sveriges del gäller det att sprida kunskap om vårt land som ett anständigt, demokratiskt och jämställt samhälle. För USA handlar det just nu om kampen mot terrorismen, som ju också gäller att motarbeta det grepp över sinnena som fundamentalistisk islam har i delar av arabvärlden.
Public Diplomacy med närbesläktade begrepp som Nation Branding och Place Branding – blir en allt viktigare del av utrikespolitiken.
Antisemitismen har inte försvunnit
Antisemitismen har aldrig försvunnit. Nu finns tecken på att den ökar både i Europa och arabvärlden. Kritiken mot staten Israel och mot USA:s agerande i Mellanöstern spiller både i Europa och i flera arabländer över i antisemitism.
Inte minst den gamla förfalskningen Zions vises protokoll spelar en roll i flera muslimska länder. Om detta finns en artikel i New York Sun:
http://www.nysun.com/article/9588
I USA får antisemitiska utbrott i Europa (demonstrationer, skändningar av begravningsplatser, dåd mot synagogor) en långt större och mer symbolisk betydelse än i Europa.
USA ger varje år ut en utmärkt och nyanserad rapport om den globalaantisemitismen:
http://www.state.gov/g/drl/rls/40258.htm
90 år sedan folkmordet i Turkiet
Det är nu 90 år sedan de turkiska massakrerna på armenier, assyrier och andra minoriteter. Folkmordet i Turkiet 1915 tillhörde det som gjorde Förintelsen möjlig. Att omvärlden aldrig med kraft protesterade mot mordet på över 100.000 kristna i Turkiet blev en uppmuntran för nazisterna.
En av Anna Lindhs viktigaste frågor var kravet på att Turkiet inför ett eventuellt EU-medlemskap måste klart visa att man accepterar minoriteter ilandet: kurder, assyrier, kaldéer, nestorianer och låter dem utöva sin kultur. I detta ingår rimligen också att erkänna och sprida upplysning om folkmordet 1915. Så tycks tyvärr ännu inte ske,
En utmärkt genomgång av Turkiets svarta historia på denna punkt fanns i Dagens Nyheter nyligen
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1194&a=388480&previousRend erType=2
De flesta läser faktiskt kvällstidningar
Expressen stoppade nyligen en annons för sin nya sport-tv-kanal. Annonseninleddes: Till alla som hatar kvällstidningar, sport och TV.
Expressen gjorde rätt i att ta ner affischerna. Det är nämligen få som hatar kvällstidningar. När man läser svenska kultursidor får man intrycket att människor inte skulle vilja ta i kvällstidningar. Faktum är att även under den värsta kvällstidningskrisen på 90-talet var det få som slutade köpa Expressen och Aftonbladet.
Jag var ju chefredaktör på Expressen en kort tid i mitten av 1990-talet.Upplagan föll och vi undersökte. Det visade sig att tidningen tappade få läsare, men läsarna köpte tidningen mer sällan. Från varje dag till tre dagar i veckan. Från tre dagar i veckan till en gång i veckan. Men man fortsatte att betrakta sig som läsare. Det gör också att exceptionella nyhetshändelser snabbt drar upp upplagorna.
Svart i rutan på Gotland
”I höst blir det mörkt över Gotland” skriver SvT:s interntidning ”Vi på TV” uppriktigt. Det handlar om digitalTV. Det är ett nytt distributionssystem som innebär att TV förmedlas som datafiler. DigitalTV är framtidens TV och kommer att göra det vanligt att ha TV på datorskärmen och i mobiltelefonen. Det är billigare och ger utrymme för långt fler TV-kanaler. Bra, helt enkelt. Jag var med för snart tio år sedan att göra en politisk uppgörelse om införandet av digital distribution bl a över ett markbaserat nät. Vi trodde att det skulle gå fort, men förutsatte uttryckligen att takten i införandet skulle bestämmas av marknad och efterfrågan.
Nu har staten dock tröttnat på den senfärdiga marknaden och släcker successivt ner det gamla analoga nätet. Alla som inte har kabel eller parabol måste skaffa en digitalTV-box för varje TV-apparat. Eftersom digiboxen är en dator kommer det regelbundna uppdateringar och inledningsvis samma krångel som med en dator. Varför just gotlänningarna ska bli de första att utsättas för detta experiment vet jag inte. Man kommer att höra ramaskriet över Östersjön i september.
Heroinet flödar i Stockholms city.
Varje timme cirkulerar 40-50 narkomaner och langare på Sergels torg. Så har det varit i många år och det skapar en förslummad och hotfull gatumiljö. Om detta skriver en grupp socialarbetare och opinionsbildare inom narkotikabekämpningen i en utmärkt artikel nyligen, där de menar att att Sergels torg är Sveriges heroinmarknad nr 1.
http://www.svd.se/dynamiskt/brannpunkt/did_9284477.asp
Eftersom inga ingrepp görs är heroinmarknaden i praktiken accepterad.Länspolismästaren i Stockholm, Carin Götblad anser att det inte är någon idé att sätta in poliser förrän socialtjänsten kan ta hand om missbrukarna. När man nu gör åtgärder handlar det främst om att erbjuda narkomanerna frivillig vård.
Det är tragiskt att narkomanvården i Sverige är så otillräckligt. Men det är inget skäl att låta Stockholms citykärna förstöras av knarkhandeln.Erfarenheten från New York, som sannerligen inte har någon utbyggd narkomanvård, är entydig: Om man stör ut och stoppar handeln flyttar en del på sig, men en del försvinner för gott. När knarkhandeln körs ut och splittras minskar också nyrekryteringen.
Läs gärna mer om kampen mot narkotika:
http://www.rns.se
Samhällskontraktet och sopåtervinningen
För några dagar sedan kom jag ut från ett möte på Söder i Stockholm. På vägen hem möter jag i trappan uppför Ragvaldsgatan en äldre man som sakta tar sig upp med rullatorn. På rullatorn finns kassar med flaskor och tidningar. Han var på väg till återvinningsstationen.
Sopbehållarna var nedklottrade och dessutom omgivna av så mycket infrusen snö att mannen hade svårt att nå fram när han skulle lägga i soporna.
Sophanteringen i Stockholm har blivit en katastrof. I stora delar av staden hämtas inte längre gamla tidningar i fastigheterna, utan människor får ta sig långa sträckor med tunga bördor. Sopstationerna är regelmässigt skräpiga. Dessutom fungerar snöskottningen lika illa vid dem som vid alla andra trottoarer.
Ett samhälle är ett kontrakt. Vi accepterar skatter och bestämmelser mot att de vi valt sköter uppgifterna på ett rimligt sätt. I det lilla, som t ex handlar om snöskottning och sophantering, bryts kontraktet ständigt.
Därför är svensk teater så bra
Stockholm är en fantastisk teaterstad. En vanlig kväll spelas ett 70-tal teaterföreställningar. Det finns fler teaterstolar per capita i nästan alla andra huvudstäder.
Senast såg vi Bodil Malmstens Tryck stjärna i regi av Christian Tomner på Dramatens lilla scen. Ett samspel (trots att det är en pjäs som inte inbjuder till samspel) av det slaget ser man sällan i t ex New York. De stora musicaluppsättningarna på Broadway är unika, men seriös talteater brukar sällan vara riktigt bra. (Undantag finns: Den som ska till New York kan gärna se Brooklyn Boy.)
Amerikanska teatrar brukar bjuda på fina enskilda skådespelarprestationer, men sällan ett samspel. Jag tror att det beror på institutionella faktorer.En teater i USA drar samman en grupp skådespelare som får läsa in sina roller och har en kort repetitionsstid. Ofta har skådespelarna aldrig träffats innan de börjar repetera. De stora svenska teatrarna har stora ensembler, där skådespelarna har mött varandra i olika uppsättningar och nötts mot varandra. Det är dyrt, men ger utslag i en högre konstnärlig kvalitet.
Svensk rock på export till hela världen
För fjärde gången i rad har just den av Export Music Sweden och det svenska generalkonsulatet arrangerade musikshowen The Swedish Showcase avslutats.Många tog sista chansen att gå till den legendariska musikbaren CBGB som snart stänger. Både The Ark och Moneybrother gjorde att döma av medierna ordentlig succé.
Svenska institutet sänder f ö i dagarna ut 16 000 samlingsskivor med svensk rock till utvalda målgrupper. Sverige exporterar musik för större andel av sin ekonomi än något annat land i världen och är världens tredje största musikexportör.
När jag skriver detta brukar Bert Karlsson ringa och säga att det inte är sant. De flesta stora artister jobbar för utländska bolag. Det mår vara riktigt, men också de får betalt, svenska musikstudior drar producenter från hela världen, låtskrivare som Max Martin drar in royalities. Tillsammans blir det viktiga bidrag till den svenska ekonomin.
De dolda svenska nätverken i New York
Svenska TV3 ger en doku-såpa som heter Top Models. Det går ut på att tio unga kvinnor som gärna vill bli modeller reser till New York, bor på lyxiga Hotel Gansevoort, i Meat Packing District och utsätts för ett antal prov. De står inför en jury av modefolk som successivt plockar bort en efter en.
Det är inte världens mest högkvalitativa program, men den illustrerar ett av de många okända svenska nätverken i New York, i detta fall inom mode. Dessa nätverk av personer med svenskanknytning är oftast okända, men betyder mycket för Sverige. Om detta har jag skrivit en artikel i livsstilstidningen Bona Vita. Den finns under Talat & skrivet på <http://www.wastberg.nu>
Eva Hild: New York Stockholm världen
Den svenska keramikern Eva Hild fick för två år sedan förstasidan I USA:s ledande tidskrift på området, American Ceramics. Just har hon en separatutställning på ansedda Nancy Margolis Gallery i Chelsea i New York.
http://www.nancymargolisgallery.com/artists1.htm
Eva Hild är ett av huvudnumren på en keramikutställning som kommer på Nationalmuseum i Stockholm och sedan under 2006 sänds ut av Svenska institutet till en rad olika länder.
Clay Ketter: New York – Vanadisplan
Clay Ketter är en av de främsta samtida svenska konstnärerna. Han är amerikan men bor sedan många år utanför Lund. En utställning med hans verk har just avslutats på Sonnnabend Gallery i New York.
En ny stor utställning kommer i april på Brändström&Stene, Stockholms vackraste konstgalleri, Hudiksvallsgatan 8 i Stockholm.
http://www.brandstromstene.se/
Fyra restauranger på Upper East Side
Jag har en kluven syn på Upper East Side. Vi bodde där i mer än fem år och området känns ²hemma². Samtidigt är det lite stelt och förnämt. När vi var tillbaka för några veckor sedan blev det dock trevligt att återtuppträcka trakten. Här tips på fyra restauranger som är riktigt trevliga:
Le Bilbouquet, 25 E 63rd Str. Liten fransk restaurang utan skylt. Lugna luncher och ofta ordentligt tryck på kvällarna.
Geisha, 33 E 61st. En av de bästa japanerna i New York. Snyggt modernt inredd. Missa inte hummerpastan.
Orsay, 1057 Lexington Avenue, Stor bistro där Park Avenue-folket går när de kommit hem från sommarställena i the Hamptons. En plats för damluncher.
Gino, 780 Lexington Avenue. Tar varken beställningar eller kort. En gammaldags italiensk restaurang där stora italienska familjer firar födelsedagar och där blandningen av människor är kul.
Månadens stockholmare
Stockholms stads site Stockholm http://www.stockholm.se hade vänligheten att i mars göra mig till månadens stockholmare. I intervjun försöker jag bl a förklara Svenska institutets uppgifter.
– För Sveriges del är det viktigt att ha ett starkt varumärke, att människor i många länder och på många marknader får en omedelbar och positiv reaktion när de hör namnet ²Sverige². En affärsperson har kanske tio minuter med en kund. Om sju av dem måste ägnas åt att förklara vad vi kommer från för land blir det bara tre kvar för produkten. Att skapa en grundkunskap om Sverige är också ett ekonomiskt värde.
http://www.stockholm.se/templates/template_121.asp
Mat för många
Nu är det den tid då många börjar förbereda stora fester: studentexamen, förlovningar och bröllop. Den kokbok som Inger Claesson Wästberg och jag skrivit, där kocken David Johansson skrivit recept och Catarina Lundgren Åström fotograferat, har enbart recept för tjugo personer. Boken heter En smak av Sverige och vill bl a inspirera den som vill bjuda på modern mat och har många att bjuda. Boken finns i svensk bokhandel och går att beställa på http://www.smakavsverige.se.