USA ett ekonomiskt korthus?
Rättelsekultur i medier, Sverige/USA
Bloggosfären
Kan Hillary bli president?
Sponsoring kan ge kulturen frihet
Christo’s Gates och erövringen av Central Park
Stockholm förlorar kampen mot klottret, New York vinner
Nytt svenskt designprojekt i New York
Tunnelbanan ett konstmuseum
Restaurangen Freeman¹s och fyra års väntan.
Nya krogar i New York
Swedish Music Showcase 2005
Generaldirektör, Svenska institutet
USA ett ekonomiskt korthus?
USA har unika inslag i sin ekonomi. Hygglig produktivitet, högsysselsättning, stor invandring och stor förnyelsekraft. Samtidigt blir detre amerikanska underskotten bytesbalans, budget och hushållensskuldsättning – alltmer besvärande.
Budgetunderskottet är 4 procent av USA:s BNP. För den som var med iledningen för det svenska finansdepartementet när vårt budgetunderskott var15 procent verkar det kanske inte så mycket. Men USA är världens i särklassstarkaste ekonomi och det upplåningsbehov som skapas sätter så stora summori rörelse att det kan skaka världsekonomin. Dessutom växer underskottet ochstora kostnader redovisas inte i budgeten. Budgetunderskottet driver ocksåupp räntorna., vilket i sin tur minskar konsumtionsutrymmet för vanligaamerikaner. Och det är den amerikanska privatkonsumtionen som drivitvärldsekonomin under flera år. Siffrorna för någon dag sedan om ökandepriser och sänkta förväntningar från hushållen är oroande.
Nya rekordunderskott för handelsbalansen är än värre. USA lever idag på attKina, Japan och rika arabstater är villiga att köpa amerikanska papper ochegendom. Det skapar ett beroende som inte är lyckligt för världenskvarvarande stormakt.
Mycket lite tyder på annat än att den internationella valutamarknadenfortsätter att sänka värdet på dollarn.
Rättelsekultur i medier, Sverige/USA
Jag tycker mig iaktta en större nonchalans med faktafel i svenska medier.Det beror, tror jag, dels på att korrekturavdelningarna i stort sett ärborta i svenska tidningar, dels på att bruset av medier gör att självanyheten blir huvudsaken. Om huvudsaken är rätt betyder det mindre om detfinns felaktigheter i övrigt.
Medierna i Sverige är ovilliga att rätta fel. I svenska medier är man räddatt rättelser ska sänka trovärdigheten. Amerikanska medier översvämmas avrättelser. En tidning som New York Times har varje dag ett trettiotalrättelser. Där tänker man snarare: – Om vi rättar det som är fel kommerläsarna att tro att allt annat är rätt!
Om detta har jag skrivit en krönika i tidningen Dagens Media;
http://www.dagensmedia.se/mallar/dagensmedia_mall.asp?version=41534
Bloggosfären
Bloggosfären blir allt viktigarev En blogg är en löpande krönika på nätet. Svenska bloggar består oftast avåsikter; i USA är de allt mer en form för kritisk, undersökandejournalistik. Jag skrev en del om bloggarnas betydelse för den amerikanskavalrörelsen i september-nyhetsbrevet,
http://www.wastberg.nu
Bloggarna ärintressanta för att de ger helt nya aktörer inflytande överopinionsbildningen.
Den mycket ansedde CNN-journalisten Eason Jordan tvingades nyligen lämnasitt arbete efter 20 år på CNN. Skälet var att han vid Davos-konferensen saatt USA medvetet försöker döda fientliga journalister i Irak. Jordanursäktade sig snabbt, men skadan var redan skedd. Hans uttalandepublicerdes inte i något stort medium, utan på en blogg av en enskildperson, Rony Abovitz. Sedan spriddes det snabbt på nätet, innan det nådde deetablerade medierna. Jag menar att reaktionen var överdriven. Jordan, somjag träffat, är en av världens säkraste utrikesjournalister. Men återigenvisade det sig MSM (bloggspråk för: Mainstream Media). inte hänger med vadsom händer ute på bloggarna och därför låter andra definiera problemen.
Fyra journalister på TV-bolaget CBS fick sparken för att de inte hade kollatkällorna tillräckligt i ett sensationsreportage om George Bush undervalrörelsen. Om detta skrev jag i förra nyhetsbrevet. Allvarligast var attCBS höll fast vid sin version i tolv dagar innan man bad om ursäkt. Menredan från första dagen kom tydliga bevisa om att CBS var fel ute. Men detkom på bloggar och medieetablissemanget följde inte vad som hände på nätet.
Många bloggar ägnar sig just åt mediegranskning. För ett halvår sedan var det en blogg (den mediekritiska http://www.spectator.se) som satte dagordningen för en debatt om trovärdigheten för DN:s kultursida. Det hade inte varit möjligt för några år sedan.
I samband med Tsunami-katastrofen kom en stor del av informationen genom debloggar som anhöriga och drabbade fick upp från hotellrum och internetkaféeri Thailand någon dag efter flodvågen.
Kan Hillary bli president?
Jag har tillhört dem som funnit det osannolikt att Hillary Clinton ska kunnabli president i USA. Alltför mycket talar emot henne: Starkt kontroversiell,mobiliserar republikaner, från New York, ansedd som politisk vänster,kvinna.
Däremot skulle hon mycket väl kunna vinna den demokratiska nomineringen.Partiarbetarna älskar henne, hon är en rock-star och den ende ledandedemokrat folk i allmänhet vet namnet på. Hon skulle dra in mer pengar förvalkampanjen än någon annan kandidat. (Fast det är inte alltid det hjälper;demokraterna hade långt mer pengar än republikanerna i senastepresidentvalet.)
Att hon är känd kan dock vara en nackdel. De flesta har redan en uppfattningom henne, och den är svår att ändra. Hillary Clinton är en mittenpolitiker:markerar mot aborter (även om hon inte vill ta bort den aborträtt som ärfriare än t ex den svenska) och är anhängare av dödstraff. Hon röstade förkriget mot Irak. I ett land med lågt politiskt intresse tränger det dockknappast igenom. Hon betraktas som en liberal från östkusten.
Att Howard Dean nu blivit vald till ordförande hos demokraterna förändrardock bilden: Dean byggde sitt försök att bli demokraternas presidentkandidatpå krigsmotstånd. Att utse Dean kan tyckas vara ett självmordsrecept för ettparti som just förlorat, men det gör det möjligt för Hillary Clinton att bliett mittenalternativ.
Sammanfattningsvis tror jag numera att det inte är totalt uteslutet att USApå nytt kan få en Clinton som president.
Sponsoring kan ge kulturen frihet
³Trendbrott för kultursponsoring² skrev Dagens industri för en tid sedan närDramaten fått 600.000 kr per år i två år från konsulatföretaget SASInstitute. För dessa pengar får företaget hyllningar i medierna, rätt attanvända Dramatens lokaler vid några tillfällen, retorikövningar förpersonalen samt en del vip-biljetter. Lysande affär.
Nu ska man komma ihåg att Dramaten kostar 182 miljoner kr per år.Sponsoringen motsvarar alltså drygt tre promille av årsbudgeten.
För den som har bott en tid i USA representerar våra länder två världar närdet gäller kulturfinansiering. Teater i USA får normalt inget offentligtstöd. Kulturinstitutioner i allmänhet får 5-10 procent av offentliga medel,resten från privata bidragsgivare. I och med att man får pengar från såmånga håll skapas en viss frihet, Kulturinstitutionerna har råd att ta utsvängarna ibland eftersom de både har offentliga och många typer av privatakällor. Blir man ovän med en bidragsgivare finns det många andra att försökafå pengar från. Samtidigt ger bristen på offentlig finansiering mindretrygghet och långsiktighet.
Den amerikanska skattelagstiftningen gör gåvor avdragsgilla. Det spelar enroll för givandet, liksom att alla vet att såväl kultur som stöd tillfattiga och utslagna är beroende av gåvor. Men främst är det enkulturskillnad mot Sverige. Det förutsätts att den som har lyckats väl ska”betala tillbaka till samhället” genom att vara generös.
Christo’s Gates och erövringen av Central Park
Konstnärerna Christo och Jeanne-Claude har gjort en konstinstallation med 7503 portaler över hela Central Park i New York. Man kan från ovan se hur deorange dukarna slingrar sig genom parken. Men mest fantastiskt är det att gågenom denna konsthappening och se parken i ständigt nya vinklar.
The Gates är en fantastisk succé. En kvarts miljon turister (varav någottusental svenskar) kommer till New York bara för att se installationen. Detär bra för affärer och hotell.
Men projektet skulle inte varit möjligt för 15 år sedan. Då var fortfarandeCentral Park en farlig plats. Gäng och brottslingar härskade efter mörkretsinbrott. Parken var skräpig och delvis nedklottrad. Harlem Lake uppe vid 110gatan var fylld av dumpade bilvrak. Att gå genom parken kunde kännashotfullt.
Att allmänheten kunna återta Central Park är en del av New Yorks förvandlingtill en av världens säkraste storstäder.
Stockholm förlorar kampen mot klottret, New York vinner
Tidningarna i Stockholm rapporterade att Stockholms län under 2004 slogrekord i klotter och skadegörelse. Polisens anmälningscentral hinner intelängre ta emot anmälningar om vandalism. Det märker vi själva. Där vi bor påSöder förs en ojämn kamp mot graffitin. Flera gånger i veckan har klottretslagit till igen.
Nyligen i Rom kunde vi se hur staden mist kontrollen. Allt fler byggnader ärhelt nedklottrade. Känslan av skräpighet ökar.
I New York har polis och allmänhet lyckats vända utvecklingen på Manhattan.Man ser mycket lite nytt klotter och tunnelbanan är närmast klotterfri.
Därför tar man nu itu med förorterna och klottret utmed tunnelbanan utanförManhattan. Citywide Vandals Task Force har satts upp av borgmästarenskontor och polisen. En belöning på 500 dollar ges till den som ger tips somleder till att klottrare grips. Bara i januari arresterades 34graffitibrottslingar. Polisen har också lagt upp en datoriserad förteckningöver de tags (signaturer) som klottrarna använder för att snabbt kunnaidentifiera klottrare.
Förra året kom 40 miljoner turister till New York. Det är en kraftig ökningdär säkert dollarkursen spelar en roll för de europeiska turisterna.Borgmästare Bloomberg har dock påpekat att det haft en positiv inverkan attstaden är trygg och välstädad.
Mer om kampen mot klottret:
http://www.nyc.gov/html/nograffiti/home.html
http://www.nyc.gov/html/nypd/html/chfdept/graffiti/anti-graffiti_reward.html
Nytt svenskt designprojekt i New York
”Svensk design får revansch i New York”. Så skrev Dagens industri nyligen omett projekt som ger svenska designföretag en unik chans att visa upp sig påett av världens främsta designmuseer.
Museum of Art and Design i New York ska 2007 flytta in i nya lokaler på 2Columbus Circle. Museet har bett Inger Claesson Wästberg(inger.wastberg@earthlink.net), som under drygt fem år arbetade med attfrämja svensk design i New York med utgångspunkt från det svenska residensetpå 600 Park Avenue, att hålla i ett projekt som innebär att hela det nyamuseet kan få svensk inredning. Det gäller allt från bestick i restaurangentill ett nytt auditorium. Meningen är att det ska vara samtida svenskdesign.
Museet är ju amerikanskt och räknar med att få sponsoring. Projektetförutsätter att svenska producenter och sponsorer är intresserade att visaupp sig på ett museum, som kommer att besökas av designintresserade frånhela världen. Lyckas projektet kommer svenska produkter att säljas i butikenoch svenska inslag finnas i utställningar och på seminarier.
http://di.se/Avdelningar/Artikel.aspx?stat=0&ArticleID=2005/02/18/134067
Tunnelbanan ett konstmuseum
New Yorks tunnelbana ett av stadens stora konstmuseer. I tjugo är har Artsfor Transit smyckat tunnelbanan. Ca 140 konstverk. Bland de kändaste är RoyLichtenstein på Times Square och Mary Miss Framing på Union Square. Konstenomfattar nästan omärkliga skulpturer på vissa stationer, liksom de storamosaikerna av mosaiker av Faith Ringgold på 125/Lennox.
Också Stockholms tunnelbana är som bekant ett fantastiskt och levandekonstmuseum med minst lika många konstverk som i stora New York.
New York:
http://www.mta.nyc.ny.us/mta/aft/permanentart.htm
Stockholm:
http://www.sl.se Hämta pdf-fil med konstbroschyr
Restaurangen Freeman¹s och fyra års väntan.
Freeman¹s håller fortfarande ställningarna som en av New Yorksinnerestauranger. Jag skrev om den när den nyss öppnats, i nyhetsbrevet ioktober.
Nyligen anlände president Bush¹s två döttrar, Jenna och Barbara, med sittuppbåd av säkerhetspolis till krogen, utan att ha beställt bord. Och fickbeskedet:
– Tyvärr, vi är fullbokade. Försök om fyra år.
Only in New York, kids, only in New York, som New York Posts Cindy Adamssedan flera årtionden avslutar sina krönikor.
Nya krogar i New York
De flesta nya krogar som blir lite omskrivna och populära i New York harfullt något år och faller sedan i glömska.
Här är två som lär hålla sig:
The Modern i nya MoMA. Alla som inte sett museet och kommer till New Yorkbör göra det. De två kaféerna är inte så märkvärdiga, men restaurangen ärsnygg och har en uppfinningsrik matsedel.
BLT Fish, 21 W 17th, är en riktigt bra fiskrestaurang med trevlig stämning.I början av mars öppnar den mer exklusiva avdelningen en trappa upp. Mennedervåningen som vi åt på var trevlig nog.
Två som kanske inte håller, men är kul så länge de varar:
Bombay Talkie en elaborerad variant av indisk street food. 189 NinthAvenue.
Employees Only. Fin-serb (sådant kan bara finnas i Serbien och New York) medväntelista. 510 Hudson Street.
Swedish Music Showcase 2005
År 2002 startade vi i New York en verksamhet som nu går in på sitt fjärdeår: Att tillsammans med Export Music Sweden visa upp svenska rockband i NewYork. The Swedish Showcase fortsätter också i år med bl a spelning påklassiska rockbaren CBGB¹s. I år den 21 mars.
De fyra band som kommer i år är The Ark, Melody Club, Moneybrother ochDeportees.
Generaldirektör, Svenska institutet
Regeringen beslöt den 3 februari att utse mig till generaldirektör förSvenska institutet. Si är, något förenklat, Sveriges informationsavdelning.Uppgiften är att sprida en relevant och bra Sverigebild över hela världen.Det sker genom information, utställningar, seminarier, journalistkontakteroch ett omfattande kulturutbud samt stipendier och forskarutbyte. Jag börjar1 mars.
Mer om Svenska institutet: http://www.si.se