USA runt
Räntorna: Lägre sedan högre
Money talks?
Nya former för svensk välfärd?
Ericsson och den digitala radion
Välgörenhet, en amerikansk livsstil
Mat som inne-journalistik
Storföretagen som smältdegel
New York som konststad
Mia Enell ställer ut i New York
Katt på hett plåttak x 2
Inför sommaren: Ny krog på Gotland.
Svensk opera och musik i New Yorki
Billiga hotell i New York
USA runt
De senaste två månaderna har olika uppdrag fört oss till Los Angeles,Florida och nu Utah. Detta nyhetsbrev skrivs från Salt Lake City. Det är enerinran av hur stort och mångfacetterat USA är. Från Stilla Havskusten, tillFloridas träsk och stränder, till Klippiga Bergen.
Utah fick fart av Olympiaden för två år sedan. Den är av de snabbast växandestaterna och har i Silver Lake/Deer Valley USA:s sannolikt mest exklusivaskidort.
Räntorna: Lägre sedan högre
Det förefaller sannolikt att både den svenska riksbanken och den europeiskacentralbanken inom kort sänker sina styrräntor. De borde i varje fall göradet. Sysselsättningen vill inte riktigt ta fart, trots att tillväxtsiffrornaär bättre. Inflationstendenserna är obefintliga.
Samtidigt spår de flesta högre räntor i höst. Först ner, sedan upp. Hur gårdet ihop? Viktigast är att USA:s stora underskott inte är hållbara på sikt.De leder till en fortsatt fallande dollar, som framåt hösten kan omsättas iinflationstendenser i USA. De enorma amerikanska lånebehoven kommer attdriva upp räntorna.
Den amerikanska riksbankens tjänstemän säger, än så länge anonymt, tillmedierna att de inte anser att den nuvarande enprocentsräntan är långsiktigthållbar.
De svenska villapriserna har på tio år nästan fördubblats. Medianpriset fören svensk villa ligger nu på en miljon. Kommande sänkt ränta kommer attdriva på den utvecklingen. Vi har en klar parallell i USA. Räntorna harsjunkit och fler har fått råd att låna till att köpa dyra hus. Man harkunnat omsätta dyra lån till billigare och fått pengar över. Hushållensbalansräkningar ser, trots ökad upplåning bra ut.
Men när räntan höjs kan det visa sig att många både i USA och Sverige sitter i en lånefälla och tvingas sälja eller dra ner sin konsumtion. I USAhar man redan fler personliga konkurser och kreditkortsindragningar ännågonsin. I sin tur innebär det stagnerande huspriser.
Money talks?
Pengar betyder mycket i amerikansk politik liksom i andra valkampanjer.President Bushs valkampanj förfogar just nu över närmare 200 miljoner USD.Det är mycket, men det skulle förvåna mig om inte de traditionellademokratiska finansiärerna (New York-miljardärer, Hollywood) kommer att havisat sig ställa upp med lika mycket, när valdagen är där.
Däremot har Bush-kampanjen en fördel i att kunna satsa mycket pengar redaninnan Kerry formell sett är utsedd.
Tidigare har ledande amerikanska politiker ställt upp på möten för merokända kollegor och hjälpt dem samla in pengar. Det skapar lojalitetsband.Nu har de riktigt ledande, som Hillary Clinton, börjat bygga upp egna storafonder för att själva kunna ge pengar till andra politiker. Det skapar enännu starkare maktställning.
Men trots allt: Pengar är inte allt. Howard Dean hade långt mer pengar tillsitt förfogande än någon annan demokratisk presidentkandidat.Kerry-kampanjen var närmast i konkurs när det visade sig attprimärvalsväljarna i alla fall föredrag Kerry.
Nya former för svensk välfärd?
1900-talkets stora projekt var att skapa välfärdsstater som skyddademänniskor mot kapitalismens avarter och konjunkturens svängningar. Frågan ärom 2000-talets projekt blir att förhindra att välfärdsstaterna i sig skaparorättvisor och osäkerhet för stora befolkningsgrupper. Vi har ju t ex setthur Sverige under 90-talet tvingades till nedskärningar som kom oväntat förmånga.
Nu är det de växande grupperna av äldre som står i centrum. Den amerikanskeriksbankschefen Alan Greenspan menade nyligen att det kommer att blinödvändigt att minska förmånerna för framtidens amerikanska pensionärer.
Det svenska finansdepartementets långtidsutredning varnade i början av marsför att det kommer att bli omöjligt att offentligt finansiera lika mycket avden offentliga välfärden som tidigare. Trots att man räknar med bådeskatteökningar och fler i arbete kommer det att krävas att människor betalarmer för vård och omsorg. Varor blir allt billigare; tjänster allt dyrare ochdå måste människor betala mer för tjänster.
www.finans,regeringen.se/lu2003
Kanske är långtidsutredningen en del av ett politiskt skred. Av samma slagsom när valutakrisen hösten1990 ledde till avsiktsförklaringen om ettsvenskt EU-medlemskap. Ingvar Carlsson visar effektivt i sin minnesbok attbeslutet kom som en del i en lång process, inte i en fotnot i ettpressmeddelande, som ibland sägs. Pensionsreformen med sinförsäkringsmässighet är en del i en sådan process vad gäller välfärdsstatensomvandling.
Regeringens pressmeddelande om övergångsregler för de nya EU-staternaavslutas med en närmast sensationell mening, som tyder på en insikt om attstora förändringar kommer att tvinga sig fram: ”På längre sikt behöverSverige se över de nationella välfärdssystemen i syfte att anpassa dem tillen globaliserad värld.”
Ericsson och den digitala radion
Sony Ericsson har nu presenterat en ny videotelefon, K700. Telefoneninnehåller också, för första gången för Sony Ericssons del, en inbyggdFM-radio och en MP3-spelare. Jag tror detta är första steget för genombrottför den förtalade digitala radion, DAB-radion.
DAB-radion har varit något av en gökunge i Sveriges Radios bo; satsningenhar slukat stora pengar. Jag får ta på mig en del av skulden för dettaeftersom jag som styrelseordförande i SR var stark anhängare av den digitalaradion. Hittills har det inte funnits någon efterfrågan från konsumenternaoch det kommer att bli ett ramaskri när om några år alla svenskaradioapparater blir värdelösa. Övergången borde ske successivt och närefterfrågan stiger.
Den digitala radion ger stora möjligheter att skildra verkligheten och skapanya informationsvägar. Därför ligger framtiden där. Jag tror att radio idatorer, PDF-er och digitala telefoner kommer att vara den digitala radionssätt att nå konsumenterna. Förhoppningsvis innehåller nästa Ericsson-telefonen digitalmottagare.
Välgörenhet, en amerikansk livsstil
Kultur, en stor del av forskning och universitet, åtskillig socialverksamhet samt parker finansieras i USA genom sponsoring från företag ochbidrag från enskilda. En förutsättning för att systemet fungerar äravdragsrätt för gåvor.
Men det finns också en skillnad i tradition. Redan på college lär sig t examerikanska ungdomar att de ska göra frivilliga insatser för olikaorganisationer.
I snitt ger amerikaner 691 USD till välgörenhet. I EU är snittet 57 USD. Desenaste åren har givandet i USA dessutom ökat.
Systemet är på gott och ont. Det gör t ex konstinstitutioner mer fristående(de har många ställen att få pengar från) och engagerar fler människor iolika projekt, men bygger också på stora inkomst- och förmögenhetsklyftor
Mat som inne-journalistik
New York Times legendariske krigskorrespondent och politiske reporter R WApple har bytt journalistisk karriär och blivit matjournalist. (Förra åretskrev han två stora och entusiastiska artiklar om svenska restauranger, bl aFond i Göteborg.)
Karriärskiftet är symptomatiskt. Mat är inne. De stora amerikanskatidningarna har matbilagor. Newsweeks chefredaktör kommer från mattidningenSaveur. En politisk-kulturell elittidning som The Atlantic har skaffat enheltids matskribent.
Mat har, på samma sätt som film och teater, blivit journalistiskt hett. Enrolig artikel om detta finns i American Journalism Review:
http://www.ajr.org/Article.asp?id=3545
Storföretagen som smältdegel
Electrolux lanserade nyligen sin nya restaurang- och storkökslinje i USA.Det rör sig om mycket avancerade och mycket datoriserade kök som dessutomsäljs med innovativa grepp. Vi hade möjlighet att hjälpa till på ett hörn.
Electrolux representerades av en chef som är tysk, bor i London, arbetar iItalien och är gift med en assyriska från Irak. Samt av en platschef som äritalienare och nu bosätter sig i USA för att arbeta för ett svenskt företag.
Frågan är om inte de internationella storföretagen, som inte har råd att brysig om människors bakgrund, kommer att vara de viktigaste verktygen för attskapa en sann mångfald.
New York som konststad
New York tävlar med London om att vara världens främsta konststad.
I förra veckan hölls den stora internationella Armory Show. En rad svenskakonstnärer var representerade. Jag såg bl a verk av Karin Mamma Andersson,Annika Larsson, Tobias Bernstrup, Jochum Nordström, Anders Krisár, RogerAndreasson och Lars Arrhenius. Den sistnämnde fick sitt verk på New YorkTimes förstasida som illustration till hela utställningen. Två svenskagallerier, Magnus Karlsson och Andréhn-Schiptjenko, deltog.
Samtidigt pågick på nya Hotel Gansevoort i Meatpacking District en roligshow där hotellet öppnade rummen i fyra våningar för konstnärer ochgallerier.
Bra översikt om vad som visas på gallerierna finns på
http://www.artnet.com/.
Annars kan man titta i New York Times på fredagareller i t ex Time Out.
Om New York som konststad skriver jag i livsstilstidningen Bona Vita.Artikeln går att hitta under Talat&skrivet på
http://www.wastberg.nu/
Mia Enell ställer ut i New York
Den svenska konstnären Mia Enell har en separatutställning på etableradeLuxe Gallery på 24 W. 57th Street, med start den 26 mars. Vi gör också påresidenset, 600 Park Avenue, ett speciellt event och en miniutställning föratt uppmärksamma henne.
http://tinyurl.com/yroce
Katt på hett plåttak x 2
Vi hade tillfälle att inom en vecka se två uppsättningar av TenneseeWilliams pjäs Katt på hett plåttak. På Broadway och på StockholmsStadsteater.
Anthony Pages uppsättning med Ned Bearry som Storpappa har fått hyllanderecensioner. Och den är bra. Men Björn Melanders med Ingvar Hirdwall och EvaRöse i huvudrollerna är klart bättre. Som den amerikanske, mycketSverige-kunnige, teaterjournalisten Stan Schwartz skriver i Teatertidningen:²De svenska rollprestationerna var oftast av högre kvalitet än derasamerikanska motsvarigheter.²
Min erfarenhet är att amerikansk tal-teater ofta är sämre än svensk. Jagtror att huvudskälet är att amerikanska teatrar inte har fast ensemble. Manväljer ut ett antal skådespelare, ofta stjärnor var och en för sig, låterdem repetera ihop några veckor och kör sedan igång.
I det lilla Sverige känner ofta skådespelarna varandra väl. Repertoarteaterngör att de kan repetera under månader samtidigt som de spelar i andrapjäser. Resultatet blir långt bättre samspel. Kanske kan det ses som enmetafor för två olika samhällsystem.
Inför sommaren: Ny krog på Gotland.
Anders Odelius och Jan Wikström har tagit över på det vackert belägnaKronholmen. Det är en golfrestaurang, men kommer att ordna olika sortsevent. Anders och Janne arbetade fyra år med oss i New York och bidrog tillatt göra residenset på 600+ Park Avenue till en bra mötesplats med utmärktmat.
http://www.kronholmensgolfkrog.se
Gotland är alltid värt ett svenskt sommarbesök. Missa inte det gamlakalkbrottet Furillen på nordöstra sidan, mera konferenscenter ochwebbverksamhet. Och besök den fantastiska konstnären Stina Lindholm
http://www.arsgotlandica.net/Bank/Bank/StinaL/stina.html
Svensk opera och musik i New York
Vi har nyligen (tillsammans med Export Music Sweden) genomfört ett SwedishShowcase med fem svenska band i New York. Med betydande medieuppmärksamhetav olika slag.
Men också på andra musikområden utmärker sig Sverige.
Peter Mattei och Camilla Tilling sjunger i Don Giovanni från mitten avapril. Birgitta von Otter kommer tillbaka 22-24 april för att sjunga med medNY-symfonikerna
Söndagen den 4 april kommer den kämpande Scandinavian Chamber Orchestra attuppträda på Weill Hall, Carnegie Hall. Magnus Mårtensson är direkent. PerTengstrand spelar piano och den unge svenske klarinettisten Marcus Forssdebuterar på Carnegie.
http://www.carnegiehall.org
Billiga hotell i New York
Jag skrev för några nummer sedan om innehotell i New York. Dock inte om, deallra dyraste där rummen kostar över 1000 USD natten. (Finaste sviten på nyaMandarine Hotel kostar 12.595 USD/natt.) Medelpriset för ett hotellrum i NewYork är 193 USD. Flera läsare har frågat efter billiga hotell. Sådana finns.
But, you get what you pay for.
För 27 USD natten kan man t ex bo i sovsal på
Chelsea International Hostel
251 West 20th
http://www.chelseahostel.com
Här är i alla fall några hotell för under 100 USD/natten för dubbelrum ochmed hygglig standard. Alla rum har inte WC på rummet, så kolla i förväg.
The Pickwick Arms
230 East 51st Street
http://pickwickarmsnewyork.com
Habitat Hotel
130 E. 57th Street
http://www.habitat-ny.com
Union Square Inn209 East 14th Streethttp://www.unionsquareinn.comHotel Hayden Hall
117 West 79th Street
http://www.haydenhall.com/
Pioneer Sohotel
341 Broome Street
www.pioneerhotel.com
Hotel Madison
21 East 27th Street
http://www.madison-hotel.com/
Det går inte sällan att få bra pris på hotell genom
http://www.hotels.com
Det finns också företag som hyr ut möblerade lägenheter till bra priser. Merinfo på:
http://www.hospitalityco.com/