När räntan höjs kraschar skulderna ekonomin
Valet och pengarna
Författningen och de samkönade äktenskapen
Site om amerikansk utrikespolitik
Outgrundlig visumpolitik
Offentlig skolstatistik skapar förändring
DC belägrat, New York mer öppet.
Brottsprovokation på väg?
Nordiskt blir nordiskt-baltiskt
Telefon på internet
Mac-en fyller 20
Swedish Showcase: Rockband till New York
Svensk opera i Carnegie Hall
Svenska new york-konstnärer också i Los Angeles
Söder på nätet
Varför inte en bok om New York?
När räntan höjs kraschar skulderna ekonomin
De senaste tio åren har hushållens skuldbörda i relation till inkomsten ökat
i Sverige. Nu är hushållen lika skuldsatta som före finanskrisen. Minnet är
kort.
Så också i USA, där den ekonomiska tillväxten vilar på ökad privat
konsumtion. Den amerikanske riksbankschefen Alan Greenspan varnade nyligen
för att de stora amerikanska bostadsinstituten är underfinansierade. På fem
år har hushållens skulder, räknade som andel av BNP i USA, ökat från 70 till
83 procent.
Historien upprepar sig sällan och någon ny finanskris av 90-talssnitt är
knappast i faggorna. I stället finns ett annat scenario för pessimister. Jag
menar att det inte är konsistent att USA kan hålla en ränta på en procent
samtidigt som de offentliga underskotten växer till rekordnivåer och dollarn
faller. Systemet kommer att få in alltmer likviditet samtidigt som dollarn
kan ge inflationsimpulser. Och staten måste betala för de pengar man lånar.
Därför förefaller det sannolikt att den långa lågränteperioden bryts i
slutet av hösten.
Går räntorna upp måste hushållen använda en större del av sina inkomster för
räntor och amorteringar samtidigt som fastighetspriserna sjunker. Och då får
vi en kontraktion i hela den amerikanska ekonomin med effekter också i
Sverige.
Valet och pengarna
Det sägs att pengarna spelar stor roll i amerikanska valkampanjer. Och visst
gör de det. Både president Bush och den demokratiske utmanaren kommer att ha
enorma summor att röra sig med.
Men pengarna avgör inte. Det visade sig nu senast när den demokratiske
kandidaten Howard Dean blev utslagen. Dean hade överlägset mest pengar av de
demokratiska kandidaterna och nya pengar strömmade in. Men det hjälpte inte.
De demokratiska väljarna bestämde sig efter andra kriterier än den som hade
bäst organisation och flest annonser. I stället ville de ha den kandidat de
trodde har störst chans att besegra den sittande presidenten.
Författningen och de samkönade äktenskapen
Bland det sympatiska i USA är författningens roll. Varje skolbarn kan citera
inledningen: ”We the peopleS” När jag för många år sedan gick runt och
frågade riksdagskollegorna om portalformuleringen i den svenska grundlagen
(”All offentlig makt utgår från folket”) var det få som kunde.
Den svenska grundlagen ändras fem-sex gånger varje riksdagsperiod. Småsaker
som regel, men texten har inte någon unik status. Under de 223 år som den
amerikanska författningen varit i kraft har den ändrats 27 gånger.
För att en författningsändring ska bli giltig måste den godkännas av två
tredjedelar i såväl senaten som representanthuset samt av 34 av de 50
delstaterna. Genom åren har mer än 14.000 olika författningsändringar
föreslagits i kongressen och alltså bara 27 gått igenom.
När nu president Bush föreslår att äktenskap mellan personer av samma kön
ska göras olagligt genom en författningsändring är sannolikheten att den går
igenom ganska liten. Förslaget kommer efter att över 4.000 homosexuella gift
sig i Massachusetts och i San Francisco. Undersökningar säger att samtidigt
som 64 procent av amerikanerna är emot ”Gay Marriage” är det också en stor
majoritet som är mot en författningsändring. Amerikaner tenderar till att
vara strikta personligen och i förhållande till sin egen familj, men
toleranta mot vad andra gör.
Och dessutom värnar man författningen.
Site om amerikansk utrikespolitik
Den demokratiska nomineringskampanjen tycks ju så gott som avslutad. Den har
förnyat det demokratiska partiet och gjort det långt mer stridslystet.
Samtidigt är det dystert att kandidaterna ägnat sig åt att övertrumfa
varandra om vem som är mest mot frihandel och ekonomiskt öppna gränser.
För den som vill följa hur kandidaterna står och agerar i utrikespolitiken
är den här siten den bästa:
http://www.cfr.org/campaign2004/
Outgrundlig visumpolitik
Att komma in i USA är ofta ett lotteri och hur besluten fattas är
outgrundligt.
Issam Abu Issa, palestinsk bankir, kritiker av Arafat som skulle till den
amerikanska kongressen för att vittna om korruptionen i de palestinska
områdena. Han stoppades av immigrationsmyndigheterna från att komma in i
USA.
Mattias Lindgren från Luleå höll på att gå miste om sin plats på Harvard.
Orsaken är att han, när han var tre veckor gammal, adopterades från
Indonesien ett land på terrorlistan.
Först efter offentlighet och frågor i riksdagen fick han i sista stund
visum.
Varje land bestämmer själv om sin immigrationspolitik och Sverige kan inte
göra mycket åt vilka som USA väljer att släppa in. Men det är lätt att
konstatera att exemplen på hur USA binder ris åt egen rygg hopas.
Offentlig skolstatistik skapar förändring
New Yorks skolsystem har länge varit i kris. Det finns lysande skolor, både
privata och offentliga. T ex har Bronx Science High School haft fler elever
som blivit nobelpristagare än någon annan grundskola i världen. En hel del
av de 300 skolorna har dock stora problem.
Ett sätt för New Yorks skolmyndigheter att bearbeta problemen är att
regelbundet publicera statistik. Hur många kan läsa i olika skolor? Hur är
betygen? Etc. Det leder till flera saker: Föräldrarna ökar pressen på
skolledningarna. Många tar sina barn till andra skolor. Skolor som ligger
dåligt till i all statistik läggs ner.
Nu senast publicerades närvarotalen i alla New Yorks grundskolor. Bäst var
den tvåspråkiga lågstadieskolan Shuang Wen med 98,3 procents närvaro, näst
bäst ett högstadium i Queens med 97,5 procent. I de allra sämsta skolorna
var närvaron bara 45-60 procent.
DC belägrat, New York mer öppet.
Många Washingtonbesökare talar om Washington som en belägrad stad. Det går
inte att köra utmed Pennsylvania Avenue förbi Vita huset. De stora
monumenten är omgivna av stängsel och betong.
I New York syns få spår av hög beredskap mot eventuella terroristattacker.
Frihetsgudinnan är fortfarande stängd. Det enda stället där det funnits
betongblock är framför New York Stock Exchange, fondbörsen. De ersätts nu
med abstrakta bronsformationer som ska fylla samma funktion, nämligen att
stoppa bilar med sprängmedel.
Trots att World Trade Center låg i New York tycks new yorkarna fortare
förträngt terrorangreppet. Orsaken är sannolikt att medan folk i New York
lever på finansmarknaden, medierna, reklambyråerna och kulturen är politiken
Washingtons största industri. Människor sysslar dagligen med kriget mot
terrorismen. Det skapar dock en något ogästvänligare stad.
Brottsprovokation på väg?
Tanken på att den svenska polisen, i motsats till vad som är fallet idag,
skulle tillåtas ägna sig åt brottsprovokation har blivit aktuell i den
svenska diskussionen. Det innebär t ex att en civilklädd polis låtsas vilja
köpa knark av någon som man misstänker vara knarklangare. Förslaget är
kontroversiellt. I USA är det dock tämligen vanligt, även om den som åkt
fast genom en ”sting operation” oftast får lägre straff.
Brottsprovokation används också för att bekämpa diskriminering. Två poliser
klär t ex ut sig. Den ena som svart mamma med två kinkiga småbarn, den andra
till vit kostymklädd affärsman. Båda vinkar på taxi, men den svarta mamman
står närmast. Om taxichauffören trots detta väljer affärsmannen lär han få
se sig om efter annat jobb. Enligt lag måste taxi ta första kund först.
Nordiskt blir nordiskt-baltiskt
Bland de intressantaste uppdrag jag haft var att under några år i början på
90-talet vara styrelseordförande i Nordiska Investeringsbanken (NIB). Banken
är en av de få verkligt fungerande resultaten av det nordiska samarbetet, en
bank ägd av de nordiska regeringarna.
Tack vare hög rating (få tror att samtliga nordiska regeringar ska gå
bankrutt samtidigt) har banken kunnat vara mycket lönsam. Banken, som har
sitt säte i Helsingfors, har sammanlagda tillgångar på över 17 miljarder
euros.
Det har med viss rätt kunnat ifrågasättas varför länder som inte tycker att
banker ska vara statliga tillsammans äger en bank. Nu har dock banken fått
en viktig ny roll. Den 11 februari signerades ett avtal som gör de baltiska
staterna till fullvärdiga delägare I banken.
Jag var med och fattade de beslut som etablerade NIB I de baltiska staterna
direkt efter frigörelsen från Sovjet. Banken blev snabbt den största
utländska finansiären av energi- och infrastrukturinvesteringar i Balticum.
http://www.nib.int/se/index.html
Telefon på internet
För drygt fem år sedan var jag med i en liten experimentgrupp som fick
telefon via internet. Man kunde ringa så gott som gratis vart som helst i
världen genom att slå en lång kod. Och kvaliteten var skramlig.
Utvecklingen går framåt. USA:s största kabelbolag, Time Warner Cable, kommer
nu att erbjuda sina abonnenter telefoni som tilläggstjänst till sin
bredbandsuppkoppling.
VoIP (Voice over Internet Protocol) kommer att innebära samma avgift oavsett
hur länge och hur långt man ringer. Och förmodligen ingen skatt på
teleavgiften.
Här är ännu ett exempel på sammansmältningen av medier. Telefon via TV.
E-mail på mobilen. Beställningsfilm direkt till egna TV:n. Tidningar på
webben.
Slutsatsen är att information kommer att kommuniceras på nya sätt, men att
det kommer att bli allt svårare att ta betalt för tjänsterna.
Mac-en fyller 20
Det är märkvärdigt men Macintosh-datorn har just fyllt 20 år. Jag minns väl
när jag för 20 år sedan köpte en av de första svenska mac-arna.
Innan dess hade jag slitit med en Wang. Ordbehandlare kallades det dessutom.
Numera är skillnaderna mellan PC och Mac inte så stora; Bill Gates har
kopierat det mesta som var överlägset på macen. Men fortfarande är mac-arna
användarvänligare och driftssäkrare.
Swedish Showcase: Rockband till New York
För tredje året i rad blir det Swedish Showcase i New York. Fem svenska
rockband kommer i regi av Export Music Sweden och det svenska generalkon
sulatet till klassiska rockklubben CBGB på Bowery. Förra årets showcase
resulterade i ett 30-tal pressklipp och ett halvtimmesprogram I CNN.
Rockuppvisningarna i New York är en del i den framgångsrika svenska
satsningen på musikexport.
http://www.swedennewyork.com/showcase
Svensk opera i Carnegie Hall
Flera svenskanknutna framträdanden är på gång i Carnegie Hall i New York.
Nyligen var Anne Sofie von Otter där och fick omdömet i New York Times: ”If
only there were more nights like this”.
Den 8 mars kommer den unga mezzosopranen Karin Lovelius att sjunga vid en
prisutdelning på Carnegie Hall.
Den 31 mars blir det en unik operahändelse: The Collegiate Choral kommer att
uppföra Verdis Maskeradbalen med det ursprungliga librettot. Verdi skrev
från början Maskeradbalen om mordet på Gustaf III, men den italienska
censuren ingrep och manuset förstördes. Nu har två musikvetare lyckats
återskapa 90 procent av Verdis originalopera. Denna kommer alltså att nu
sättas upp i Carnegie Hall I New York.
http://www.carnegiehall.org/index.jsp?uuid=479FEBF6BE557CC9-105975714294494
40&eventid=4865&selecteddate=03312004
http://www.carnegiehall.org/index.jsp?uuid=479FEBF6BE557CC9-105975714294494
40&eventid=4865&selecteddate=03312004
Svenska new york-konstnärer också I Los Angeles
Svenska konstnärer dyker upp lite här och var. När vi bodde på trendiga (men
billiga) The Standard i Los Angeles häromveckan visades videokonst av
svenskan Annika Larsson dygnet runt på en vägg.
Annika Larsson bor i New York och kommer att ha utställning på ansedda
Andrea Rosen Gallery i Chelsea i höst.
I övrigt får man inte missa museet Getty Center i Los Angeles. Nybyggt med
dramatisk arkitektur och utsikt över staden och havet.
Äta ska man göra på The Ivy, Ago eller Geoffrey’s.
Söder på nätet
Jag skrev i decembers nyhetsbrev (finns på
http://www.wastberg.nu/
) om
krogar på Söder i Stockholm och det tuffa designhotellet Rival, som inte
bara är trevligt, utan har genomgående glas av Ingegerd Råman och mycket
Mats Theselius-möbler. Till krogarna kring Mariatorget ska läggas en bra
nykomling på Swedenborgsgatan: Bistro Sud.
Södermalm är Stockholms största och mest vitala stadsdel, med bl a over
tusen krogar och kaféer. Fastighetsmäklaren Södermäklarna har skapat en
söderguide som är en bra vägledning
http://www.sodermaklarna.se/03_soderguide.asp
Varför inte en bok om New York?
Inger Claesson Wästberg och jag har ju skrivit boken Sverige i New
York (Wahlström&Widstrand). Vi vill återigen ge nyhetsbrevets läsare
möjlighet att köpa den till bra pris direkt från förlaget. Den kostar,
inklusive moms och porto: Sverige 224 SEK; Europa 330 SEK; USA 340 SEK. Skicka beställningen till marknad@wwd.se. Glöm inte att uppge fullständiga
adressuppgifter.