Nyhetsbrev 21 NOVEMBER 2003

Ursäkt
Presidentkandidat-siter och en som revolutionerar politiken
Fortsätter kronan stärkas?
Hur många dog 9/11?
Visumtrubbel problem för USA
USA fyller fängelserna, New York tömmer dem
Övervakningskameror – hot eller skydd
Svar till antisemitisk docent
Sopsortering, stambyten, energisparandet och svagheten för det planmässiga
Sponsoring – i USA och på Park Avenue
Ut med köket!
Det gröna, ekologiska New York
Boken om Sverige i New York ­ kanske en julklapp

Ursäkt


Förra nyhetsbrevet gick ut i åtta eller nio ex till de flesta mottagare. Detberodde på ett tekniskt fel hos listservern. Jag ber om ursäkt och hoppasatt det inte händer igen.

Presidentkandidat-siter och en som revolutionerar politiken


Att George W Bush blir republikanernas presidentkandidat är ju säkert. Hanhar nu tio månader på sig att driva valkampanj och samla in pengar förrepublikanerna medan olika demokratiska presidentkandidater slåss motvarandra. Det är inget dåligt utgångsläge.

Just nu ser det ut som Howard Dean leder på den demokratiska sidan. Men medamerikansk politik är det som med vädret i New York: If you don¹t like it,wait an hour.

Den som vill bekanta sig med de demokratiska kandidaterna kan gå in på derassiter:

http://www.deanforamerica.com
http://clark04.com
http://www.johnkerry.com
http://www.johnedwards2004.com
http://www.kucinich.us
http://www.joe2004.com
http://www.al2004.org

De två sista är för Joe Lieberman respektive Al Sharpton.

Den som är intresserad av politikens teknik ska surfa runt på Howard Deanssite. Den är kärnan i hans kampanj. Min gode vän Dick Morris, politiskkonsult, skrev nyligen att kampen mellan Clark och Dean var ett avgörandemellan TV och internet och att internet vinner. Det har vi inte sett än, menDean har bara via internet lyckats få ett aktivt samspel med sina anhängareoch samlat in mer än 40 miljoner dollar. Inför viktiga avgöranden ber hananhängarna rösta på nätet.

De andra kanidaterna har mindre trafik på sina siter och de som går instannar i snitt en eller tvåminuter. Hon Dean stannar de över nio minuter.

Även president Bush har en kampanjsite:

http://georgewbush.com

Fortsätter kronan stärkas?


Jag en tid spått att kronan ytterligare kommer att stärkas, kanske under sjukronor mot dollarn till nyår. Har jag haft fel? Ja, vad beträffar nivån. Meninte om riktningen.

Den amerikanska ekonomin stärks kraftigt just nu. Tillväxten sista kvartalettycks bli 3 procent (amerikanerna säger sju men räknar på helår), vilket ärmer än dubbelt mot Europa. USA:s ekonomiska återhämtning kommer att fåpositiva effekter på världsekonomin.

Samtidigt går USA in i det största budgetunderskottet i landets historia.För att täcka det måste man ha ett starkt inflöde av kapital och det kommeratt vara svårt att förena med fortsatt rekordlåga räntor.

Den ekonomiska uppgången har till stor del berott på följande formel: Låga räntor = höga villapriser = ökat belåningsutrymme = större och billigare lån = högre konsumtion = högre tillväxt. Om räntorna ökar minskar tillväxten.

Jag tror därför dels att den nuvarande starka uppgången inte är uthållig,dels att dollarn kommer att fortsätta neråt.

Hur många dog 9/11?


Den officiella dödssiffran för terrorattacken i New York den 11 september2001 var 2.792. Den 28 oktober i år justerades den ner med 40 personer ochär nu 2.752. Hur kommer det sig?

Svaret är att man hittat personer man trott vara döda. I några fall rör detsig om bedrägeri. I en del andra dubbel bokföring eller otillräckliga data.

Det säger en del om USA: USA har ingen folkbokföring och man vet inte på tiomiljoner när hur många människor som finns i landet. Alla försök att under²homeland security² hålla ordning på folk famlar därför i blindo.

Visumtrubbel problem för USA


Efter terrorattackerna i september 2001 har det blivit svårare att få visumtill USA. Antalet “successful visa applications” har gått ner från 10miljoner 2001 till 6,5 miljoner i år. Inom vetenskap har antalet minskat med55 procent under samma tid. Allt enligt officiella siffror.

The National Science Board, som är utsett av amerikanska kongressen, är i enrapport för några dagar sedan bekymrat över att USA inte längre som tidigaredominerar marknaden för begåvningar inom teknik och vetenskap. Det kan påsikt hota den amerikanska tillväxten och förnyelsekraften, menar rådet.

Det beror både på att allt fler visumansökningar fastnar i den amerikanskabyråkrati och på att färre söker sig till USA. Det beror dels på att såmånga känner till att det blivit svårare att få visum och att mångaeuropeiska länder börjat aktivt marknadsföra sina universitet, främst iAsien.

USA fyller fängelserna, New York tömmer dem


USA:s fängelsesystem tillhör det med rätta mest kritiserade. Över tvåmiljoner människor sitter bakom lås och bom i USA, vilket per capita är sjugånger mer än Tyskland och tio gånger mer än Sverige. Inget annat utvecklatland har så många intagna som USA. Ändå begås det inte färre brott i USA äni Europa, tvärtom.

Överfulla fängelser, där rehabiliterande aktivitet är sällsynt ochövergreppen många, blir en grogrund till nya brott.

Samtidigt töms fängelserna i New York. Flera fängelser står tomma. De drivsändå, eftersom myndigheterna fruktar att om de lade ner dem och skullebehöva öppna nya fängelser senare skulle det lokala motståndet göra detomöjligt.

Vad som hänt är att New Yorks polisstrategi lyckats förhindra brott i enutsträckning som gör att antalet dömda minskar.

Trots att arbetslösheten skjutit i höjden har antalet brott minskat med 5,75det senaste året. På tio år har minskningen varit 66,54 procent – trots attstaden vuxit.

Övervakningskameror – hot eller skydd


Det finns 2.379 övervakningskameror i New York. Få tycks bry sig och deflesta kameror är till för trafikövervakning. Kamerorna används främst fördokumentation i efterhand. Det finns dock en medborgerlig aktionsgrupp motden ökade övervakningen. De publicerar listor, stadsdel för stadsdel, varkamerorna sitter. Man kan gå in och kolla på
http://www.nyclu.org/surveillance.html

Utöver de kameror som myndigheterna sätter upp finns över 10.000 kameror ibutiker och varuhus.

Om detta har jag skrivit en krönika i tidningen Svensk Handel. http://www.dagenshandel.net/otw/dh.nsf/0/7467F6A30D87A5C8C1256DCF00309CAC?open

Svar till antisemitisk docent


Docent Jan Samuelsson, Örebro universitet, ledamot i Svenska Islamiskaakademin och i styrelsen för Svenska Islamiska Samfundet skrev i en artikeli Dagens Nyheter i slutet av oktober att judehatet, antisemitismen blandgrupper av muslimer i Sverige “är både förståeligt och rimligt”. Det varlänge sedan någon i ett dominerande svenskt medium kallade antisemitismrimlig.

Det är inte Israel som gett upphov till judehat. Det fanns som bekant långtinnan Israel fanns. Judar som grupp – oavsett inställning till staten Israeleller Sharon – kan heller inte göras ansvariga för Israels politik.

Vi var en grupp med bakgrund inom media som skrev en svarsartikel i DagensNyheter:
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=197537&previousRenderType=2

Sopsortering, stambyten, energisparandet och svagheten för det planmässiga


I Sverige är det bara få röster, kunnigast ekonomen Marian Radetzki, somifrågasätter sophanteringssystemet, ett system som sannolikt ärsamhällsekonomiskt olönsamt och i varje fall tveksamt ur miljösynpunkt.

Nu har Jan-Olov Sundquist, som leder avfallsforskningen vid IVL, Svenskamiljöinstitutet slagit fast att om man kör en mil extra fram och tillbakatill återvinningsstationen är det ingen miljövinst. Då är det bättre attslänga allt i soptunnan.

Sopsorteringssystemet bidrar till nedskräpning kring stationerna, skaparnedsmutsande transporter och tvingar människor att lägga ner dyr tid på attsortera.

Nog finns det i Sverige en viss svaghet för stora och planmässiga system:Sopsorteringen, energisparandet på 80-talet, stambytena (finns det någotannat land där man på det sättet byter hela stammar i stället för att lagaoch successivt byta ut?).

Sponsoring – i USA och på Park Avenue


Marie Söderqvist har skrivit en krönika i Expressen (ochGöteborgs-Tidningen/Kvällsposten) om sponsoring i USA. Hon tar som ettlitet exempel att vi kunnat göra om det svenska residenset i New York så detpräglas av modern svensk design, enbart genom sponsoring och utan att desvenska skattebetalarna behövt sätta in pengar.

Dessutom har det stått grupper i kö för att få komma in, se och diskutera svensk design. Senaste ordnade American Federation of Art en särskild visning av 600 Park Avenue. http://www.expressen.se/expressen/jsp/polopoly.jsp?d=202&a=75040

Ut med köket!


I New York börjar inredningstidningarna berätta om hur man kan bygga bortsitt kök. Det räcker med en mikrougn och ett litet kylskåp inbyggda i enbokhylla. Någon riktig stortrend är det inte, men tidningen Wall StreetJournal berättade om folk som börjat undra var det där genomgångsrummet(kök i New York är oftast små) egentligen är till för.

New yorkare, åtminstone de som inte har barn, lagar sällan mat. I snart sagtvarje kvarter finns ställen där man kan köpa färdiglagat, pizza- ochkinesmatbud ilar över gatorna. Det är ganska sällan man blir hembjuden, äventill goda vänner, på mat. Kanske på drinkar och nötter innan man går ut pårestaurang.

Ofta kostar den färdiglagade maten inte mer än att köpa råvaror och laga själv. En förklaring är det som kallas skattekilar, d v s vad man måste tjäna för att kunna köpa en tjänst av andra. Skattekilarna i USA är mycket låga. Medan en småföretagare i Sverige måste debitera ungefär sex gånger så mycket som den hantverkare han vill använda ska få ut efter skatt räcker det i USA med en-och-en-halv gång.

Det gröna, ekologiska New York


Bland det trevliga i New York är småträdgårdarna där människor odlarblommor och frukt. Det finns hundratals som ofta ligger där det en gångstått ett hus, mitt i kvarter. Här och var springer höns omkring mitt inne istenstaden.

Men också större ekologiska marknader finns i staden. Den trevligaste ärUnion Square Greenmarket, öppen varje lördag, onsdag och fredag.
http://www.cenyc.org/

Boken om Sverige i New York ­ kanske en julklapp


Inger Claesson Wästberg och jag har tillsammans skrivit en bok: Sverige iNew York. Utgiven av Wahlström&Widstrand. Den vill ge en bild av New York,av kulturskillnaderna, om hur man kan marknadsföra Sverige (och svenskaprodukter) i New York. Boken har 123 foton.

Sverige i New York kostar i bokhandeln 320 kr. Nyhetsbrevets läsare kan köpaden till förmånspris direkt från förlaget. Den kostar då, inklusive moms ochporto: Sverige 224 SEK; Europa 330 SEK; USA 340 SEK.

Skicka beställningen till marknad@wwd.se. Glöm inte att uppge fullständiga adressuppgifter.