Sverige i New York ny bok
Elavbrottet i New York
Elavbrott, men inte brott
Eurodollar
Ekonomin: Hur länge håller konsumtionen?
Färre judar i New York
SARS och nu nästa
Kryssningsfartyg är inte allt
Att hota med politiker
Pajala och USA
Anna Kraitz i helfigur
Sommarens citat om New York
Sverige i New York ny bok
Inger Claesson Wästberg och jag har tillsammans skrivit en bok: Sverige iNew York. Utgiven av Wahlström&Widstrand och vänligt uppmärksammad i svenskTV och en rad tidningar.
Den försöker ge en bild av New York, av hur kulturskillnaderna slår igenom,bl a i affärer. Vi berättar om svenska spår i New York, många säkert okändaockså för svenskar som bott länge i staden. Vi kan inte undvika att skrivaom hur terrorattackerna påverkat staden. Och vi har ett stort avsnitt om hurman kan marknadsföra Sverige (och svenska produkter) i New York.
Boken har 123 foton av New York-fotografen Catarina Lundgren Åström och geren stark New York-känsla
Boken bör finnas i närmaste svenska bokhandel. Den kostar 320 kr.
Nyhetsbrevets läsare kan köpa den till förmånspris direkt från förlaget.Den kostar då, inklusive moms och porto:
Sverige 224 SEK
Europa 330 SEK
Övriga världen, inkl USA 340 SEK
Skicka beställningen till marknad@wwd.se. Glöm inte att uppge fullständigaadressuppgifter.
Elavbrottet i New York
Världens största elavbrott någonsin har ännu inte fått någon säkerförklaring. Men det tycks som om underhållet i nätet varit mycket eftersatt.
Det här är inte alldeles ovanligt. Samtidigt som USA är världens mesthögteknologiska land och det finns en fantastisk förmåga till kraftsamlingoch för att få fram resurser till stora projekt slås man ofta av hur sakerfår förfalla i årtionden.
När väl den stora ansträngningen skett slappnar intresset och det blirsvårare att få finansiering.
Elavbrott, men inte brott
Det stora elavbrottet gjorde att många i New York återupplevde traumat frånden 11 september. Åtskilliga fick problem med att komma hem, blev oroligaför anhöriga och annat. Men i det stora hela tycks New Yorkarna tagit dethela med viss uppsluppenhet. Människor hjälpte varandra, en del sov pågatorna, andra festade hela natten.
Det är främst bevis på en sak: New York är en trygg stad. Vid det storaelavbrottet 1977 ökade våld och brottslighet, affärer plundrades och få kompå idéen att de skulle våga sova bland främlingar på Times Square. Då varNew York en stad med stor brottslighet.
Nu är New York den säkraste storstaden i USA och en av världens säkrastestorstäder. Brottsligheten t o m minskade under strömavbrottet. Ett vanligtdygn vid den här tiden på året arresterar New York-polisen ungefär 950människor. Det svarta dygnet tog polisen hundra färre. 1977 blev 3400människor arresterade, men polisen kunde ändå inte behärska läghet.
Hela New Yorks polisstyrka gick i tjänst när strömavbrottet konstateradesden 14 augsuti. New York, med 8 miljoner invånare, har 36.000 poliser. HelaSverige har 16.000.
Eurodollar
Eurodollar säger oftast amerikaner. T o m ansedda Wall Street Journalanvänder uttrycket. Det gör euron begriplig för amerikanerna: I USA handlarman med dollar, i Europa med eurodollar.
– You use the eurodollar, don¹t you?
Den frågan får jag ibland. Förklaringen om att vi är med i unionen men intei myntunionen tar en stund och intresset hos den som frågar viker lätt.Amerikanska företag är de största investerarna i Sverige. Risken finns attintresset viker också hos dem, just därför att det verkar komplicerat ochbesvärligt om Sverige i motsats till större delen av Europa skulle ha enegen valuta.
Ekonomin: Hur länge håller konsumtionen?
Både i Sverige och i USA pekar de ekonomiska beskeden och prognoserna åtolika håll. Konjunkturen står och väger och vill inte riktigt ta sig.
I båda länderna hålls konjunkturen uppe av konsumenterna. Och i bådaländerna är det en konsumtion på lån. Enligt European Credit Institute skeren fjärdedel av all konsumtion i Sverige idag med lånade pengar.
Skuldkvoten, d v s hur stor del av den disponibla inkomsten som hushållenhar i lån har snabbt ökat i både Sverige och USA. I USA är den 180 procent.I Sverige 120. (När svenskarnas lån växte till katastrofnivåer i slutet av1980-talet låg nivån på 140 procent. Vi hart inte långt dit.)
Det här innebär att en konjunkturuppgång är helt beroende av attfastighetspriserna inte sjunker och att räntorna inte går upp. Och idagstiger marknadsräntorna något, både i Sverige och USA.
I Sverige visar företagen på bättre resultat, men främst tack vare att deskurit ner och sparat. Det senaste halvåret har det främst drabbatunderleverantörerna till de större företagen. Det innebär i sin tur attmöjligheten att snabbt växa om konjunkturen verkligen tar sig är mindre äntidigare.
I USA minskar arbetslösheten, men sysselsättningen minskar. Det beror på attmånga ger upp möjligheten att få ett jobb och lämnar arbetskraften.
USA har ett speciellt problem i och med att kombinationen av storautgiftsökningar hos staten (inte minst på grund av kampen mot terrorismen)och stora skattesänkningar gör att USA har ett stort lånebehov. Jag harsvårt att se hur detta ska kunna leda till något annat än en svagare dollar(och därmed exportproblem för svenska företag).
I tvekampen mellan optimister och pessimister tillhör jag just nupessimisterna.
Färre judar i New York
För första gången på över 100 år har den judiska befolkningen i New Yorksjunkit till under en miljon. För femtio år sedan var var fjärde newyorkare jude, nu endast var åttonde. USA frågar ju inte efter religionnär man gör folkräkningar vart tionde år. Undersökningen har därför gjortsav en judisk organisation.
För den som till äventyrs skulle tro att judar i USA tillhör en riköverklass kan konstateras att var femte jude i New York lever under denamerikanska fattigdomsgränsen.
SARS och nu nästa
Det tycks nu som om SARS-epidemin minskar. 8422 smittades och 916 människorhar dött (7 augusti). Faran har blåsts över på de flesta håll i världen.
Kanske kan världens uppmärksamhet riktas mot tuberkulos – 2 miljoner dödaoch 8 miljoner nya smittade per år. Eller malaria – 1 miljon döda och 300miljoner smittas varje år. Eller att nästan två miljoner människor dör varjeår av diarréer som beror på brist på rent vatten.
Kryssningsfartyg är inte allt
Fler kryssningsfartyg än någonsin har lagt till i Stockholms hamn. Oron iMellanöstern har gjort Östersjön till ett intressant alternativ tillMedelhavet.
Den stora turistökningen i år beror dock på något annat: Svenskar har interåd att åka utomlands, utan väljer svenska billighetsalternativ. Camping ochvandrarhemsnätter slår rekord.
Ett modernt tjänstesamhälle som Sverige behöver turism. Vår turistbalans ärdessutom starkt negativ. Svenskar åker hellre utomlands än människor frånandra länder reser till Sverige. Det kräver att vi talar om fördelarna medSverige – vilket också är bra för näringslivet som vill få investeringaroch experter till Sverige.
Sverige är ett av de länder som satsar minst på turistinformation. Finlandlägger ner nästan dubbelt så mycket som Sverige, Österrike ännu mer ochIrland nästan tio gånger så mycket.
Att hota med politiker
Arbetsmiljöinspektionen har undersökt arbetsmiljön för personalen påvårdcentralerna (läkare, sköterskor, biträden). Det visar sig att mångakänner sig hotade av patienterna. Vanliga hot är:
Jag vet var du bor
– Jag ska märka dig
– Jag bor granne med en politiker
Det sista är märkligt och lite komiskt, särskilt för den som har minstaförtrogenhet med politikens villkor. Att en förtroendevald skulle kunnalägga sig i om en enskild patienter blir sjukskriven är helt osannolikt.
Anders Isaksson skriver (i boken Den politiska adeln) hur kombinationen av³ett faktiskt vardagsberoende av politikernas olika beslut² och ²enavtagande förtrogenhet med det politiska livets villkor och arbetssätt² letttill att människor skyller sitt eget elände, från brist på pengar tillnedlagda skolor på politiker.
Pajala och USA
Förlaget Seven Stories Press satsar i höst stort på Mikael NiemisPopulärmusik från Vittula (Popular Music from Vittula). Det ansedda, rättvänsterinriktade, förlaget har satt Niemis bok på omslaget till sinhöstkatalog. Boken, som ju sålts i mer än 700.000 ex i Sverige, ²offers atender glimpse into a less trendy Sweden². Lauri Thompson, som tidigareöversatt bl a Stig Dagerman och Peter Pohl, har gjort översättningen.
Niemi ska komma över och möta amerikanska läsare i nio städer. Jagträffade förlagschefen Dan Simon som tror att Populärmusik från Vittula, somutspelar sig i Pajala, har en universell attraktion.
http://www.sevenstories.com/
Ända sedan vi kom till USA har vi försökt arbeta på att få svensklitteratur översatt. Det går trögt. Endast 1,4 procent av alla böcker,inklusive fackböcker, som publiceras är översatta från ett annat språk.Svenska författare som Tomas Tranströmer, Göran Sonnevi, PO Enqvist, HenrikMankell, Lisa Marklund, Marianne Fredriksson, Richard Swartz, Kerstin Ekman,Theodor Kallifatides, Lars Gustafsson, Sven Lindqvist, Göran Tunström,Torgny Lindgren, Helene Tursten har översatts men kommer inte ut i storaupplagor.
I höst kommer också Joanna Drubin Drangers Fröken Märkvärdig och karriären.(Miss Remarkable & Her Career)
Anna Kraitz i helfigur
Inger Claesson Wästberg invigde i somras Anna Kraitz designutställning iNorrvikens trädgårdar utanför Båstad. Anna Kraitz är en av de intressantastesvenska formgivarna. Hennes tekoppar är storsäljare i butiken Clearly Firstpå Madison Avenue och hennes soffor och lampor finns på det svenskaresidenset i New York.
http://www.kraitz.se/
Sommarens citat om New York
Jan Lindström, legendarisk Expressenjournalist och en gång korrespondent iNew York beskriver i stockholmstidningen City (2 juli) vad New York är:
²Jag arbetade i New York första hälften av 80-talet. Då bodde den skånsketv-mannen Lasse Holmqvist där. Han sade en gång att Manhattan påminde honomom hans barndoms Osby.
Det lät konstigt bara för dem som inte levde på Manhattan. Detta världenscentrum består i själva verket av en massa små lokalsamhällen. Little Italy,Spanish Harlem och Chinatown är själva poängen med Manhattan.
Det är inte alls en smältdegel där allt bränns ihop till en enhetlig massa.Det är snarare en popcorngryta, varur det smäller och hoppar.