Läget i New York
SL reser till New York
Ännu svagare dollar och knackig USA-ekonomi
Skandalen på New York Times
Amerikansk sjukförsäkring i kris
Internet och Irakkriget
Ledningskrisen i Sveriges radio
Det blir nog inget digitalTV-tvång 2008
Svensk reklam i världsklass
Bra teater i New York
Dramaten i Brooklyn
Kasthall, på modet i USA
Svenska krogframgångar i New York
Restaurangerna på Clinton Street
Kvar i New York
Läget i New York
USA har på nytt infört Orange Alert, näst högsta beredskapsläge motterrorism. För New York, innebär det ingen skillnad. Staden har haft OrangeAlert ända sedan den 11 september 2001.
Egentligen är det konstigt att inte USA drabbats av något terrordåd efterden 11 september. Landet är öppet och sårbart. Säkerhetskontrollerna harökat på flyget, men är i övrigt slumpartade. Och hur skulle de kunna varanågot annat? Tre miljoner människor pendlar varje dag in till Manhattan. Närinte ens Israel med all sin säkerhetskompetens och alla sina kontroller -kan skydda sig, hur skulle då New York kunna göra det?
I Israel finns vakter och kontroller utanför restauranger och barer, ingenkan gå in på en biograf med en ryggsäck. Eftersom terroristerna i Israelofta riktat sig mot bussar (det blir fler dödade och lemlästade i en slutenbuss) kontrolleras de speciellt. I USA finns inget sådant. Men motsjälvmordsbombare finns inget riktigt skydd. Fanatism och terrorism måsteryckas upp med rötterna.
Den svaga dollarn ökar turismen, inte minst från Sverige, till New York. Detär positivt och New York visar så här års upp sin bästa sida.
SL reser till New York
Ledningen för Stockholms lokaltrafik har fått berättigad kritik för sinarese- och representationsvanor. Bl a reste man varannan månad till New Yorki business class och bodde på Hotel Plaza. Researrangemangen är ju, sompåpekats, inte de billigaste, annars är det en god idé för SL-ledningen atttitta på New Yorks lokaltrafik: en tunnelbana som går hela natten, ärklotterfri och säker, bussar som är handikappanpassade och skjuter ut ramperför rullstolsburna.
Om resorna skulle leda till en sådan uppryckning av kollektivtrafiken hadestockholmarna fått valuta för pengarna.
Ännu svagare dollar och knackig USA-ekonomi
USA är världens ekonomiska motor. Mellan 1995 och 2002 stod USA för 65procent av den totala tillväxten i världen. När USA:s ekonomi nu hackar fårdet effekter överallt. Tyskland och Japan hjälper inte upp världsekonominoch tecknen på återhämtning är mycket små i USA. Det tar nog längre tid äntill i höst innan ekonomin vänder.
Dollarkursen gick upp 50 procent (mot ett vägt handelsindex) undertillväxtåren 1995-2002. Därefter har den fallit med ca 20 procent. Bådeamerikanske riksbankschefen Alan Greenspan och finansminister John Snow hargjort klart att man inte tänker försvara dollarkursen. Med fortsattahandelsbalansunderskott och ett minskande överskott i de finansiellatransaktionerna är det givet att dollarn fortsätter att falla. Min egenprognos ligger på strax under 7 kr inom ett drygt halvår.
I vanliga fall brukar länder vara rädda för att en deprecierad valuta skaleda till inflation. Just nu är risken liten, USA:s inflation var förstakvartalet 0,9 procent och debatten handlar om deflationsrisken. När dollarnfaller blir amerikansk export billigare och det blir dyrare att sälja tillUSA. Det innebär att handelsbalansen rättas till. Man ska komma ihåg attLatinamerika följer dollarn och att de stora asiatiska valutorna peggat sigmot dollarn.
För svenska industriföretag brukar man räkna med att om dollarn försvagas 10procent faller vinsten med 5 procent. Dollarraset kan leda till ytterligareekonomiska problem för Europa och det är svårbegripligt att den EuropeiskaCentralbanken ännu inte sänkt räntan. Förmodligen kommer ett senfärdigtbeslut i juni.
Skandalen på New York Times
The New York Times är en av världens mest inflytelserika tidningar. Nusatsar tidningen på att nå ut över hela USA med mycket nationellt materialoch över hela världen genom att ha övertagit The International HeraldTribune. ”En morgon känns naken utan tidningen” skriver Svenska DagbladetsKarin Henriksson om The New York Times och jag kan bara hålla med.
The New York Times har alltid satt en ära i att vara korrekt. Allt, precisallt, som är fel rättas. T o m när man stavar fel på namnet på hjältinnan iett dataspel eller uppger fel material på ett möbeltyg i ettdesignreportage.
Därför skakades tidningen när det visade sig att en ung reportersystematiskt förfalskat artiklar. Detta händer lite då och då itidningsvärlden. Ibland blir det till skojiga skrönor. Som när Expressenskrev att kungen grät när Per Albin dog och redaktionschefen Sigge Ågreninför den interna frågan hur reportern kunnat veta det svarade. Tror dukungen dementerar?
Aftonbladets påhittade nazisthistoria har man aldrig själv ordentligt bettom ursäkt för eller själva utrett inför läsarna.
New York Times valde att inte tysta ner, inte be om ursäkt i en notis. Mansatte in en reportergrupp att gå igenom falsarierna, redogjorde för dem övertre helsidor, troligen mediehistoriens längsta rättelse, uppmanade läsarnaatt komma in med fler exempel på felaktigheter och startade en genomlysningav varför inte de interna kontrollerna fungerat.
Många är skadeglada över skandalen. Men jag tror att tidningen kommer stärktut ur krisen genom att visa läsarna att allt ska vara rätt och att man tarfalsarier på allvar.
Amerikansk sjukförsäkring i kris
Bristen på en för alla fungerande sjukförsäkring är ett av de störstasociala problemen i USA. 41 miljoner människor är oförsäkrade. Man ska kommaihåg att också de oförsäkrade får sjukvård, från omplåstrinfg tillhjärtoperationer. Men de får nästan ingen förebyggande hälso- ellermödravård och de får inte t ex ersättning om de skulle ha ett handikappatbarn.
Trots detta är sjukvården betydligt dyrare i USA än i Sverige. Medan vi iSverige lägger ner ungefär lika mycket som andra industriländer, 8 procentav BNP, använder USA hela 13 procent av BNP. Detta har flera förklaringar:Stor personaltäthet, som överallt i tjänstesektorn, och hög kvalitet för demsom har försäkring. Dessutom de jättelika kostnaderna för skadestånd.
Ett nytt problem är att försäkringssystemet kommit in i en ond cirkel somgör att allt färre småföretag har råd att försäkra sina anställda. Bara 62procent av företag med 10-anställda hade sjukförsäkring 2002. Det är enkraftig minskning från året innan. Mer än hälften av de oförsäkrade arbetari småföretag.
Sjukhusen måste ta emot också dem som inte har försäkring när de kommer inakut. Men man går med förlust på dessa patienter. Därför tvingas sjukhusenhöja priset som man debiterar de försäkrade patienterna. Vilket i sin turleder till att försäkringspremierna höjs och att allt fler småföretag intehar råd att försäkra de anställda. Detta i sin tur gör att sjukhusetytterligare måste höja avgifterna etc.
Systemet fungerar helt enkelt inte längre, men den politiska situationen ärlåst, sannolikheten att någonting sker är liten.
Internet och Irakkriget
I valrörelsen 2002 spelade internet en större roll än någonsin förut ävenom TV var den huvudsakliga informationskällan. 120 miljoner amerikaner harinternet.
Amerikanerna följde dock inte kriget i Irak via web-sidor. Tvärtom minskade antalet träffar på de flesta web-sidor, och allra mest på dem som inte var knutna till något stort nyhetsmedium. Med de ”inbäddade” journalisterna och digitaliserade direktsändningar tog TV i Irakkriget klivet till att bli det snabbaste mediet, något som en tid internet varit. Människor fick nyheterna via TV och bara de mest intresserade försökte borra sig djupare på nätet.
Ledningskrisen i Sveriges radio
Sveriges radios problem med att tillsätta ny VD efter den utmärkta LisaSöderberg har ju rullat på senaste månaden. Jag var ordförande i Sverigesradios styrelse 1996, tills vi flyttade till New York 1999 och jag menar attSveriges radio är ett av Sveriges viktigaste företag. Radion fungerar som ensorts rikslikare för kvalitetsjournalistik och just existensen av ettfristående public-serviceföretag är viktigt för debattklimatet i Sverige.
Den stora risken är nu att det finns krafter som nu vill slå samman de olika public serviceföretagen till en gigant. Som om det vore mindre mångfald vi skulle behöva i svenska medier! Kring detta har jag skrivit en artikel i Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/vss/debatt/story/0,2789,302388,00.html
Det blir nog inget digitalTV-tvång 2008
Sverige ska få marksänd digital TV från och med februari 2008. Då släcksenligt ett nytt riksdagsbeslut det nuvarande analoga TV-nätet ner och allaTV-apparater och videospelare blir värdelösa om man inte köper en tillsats.Enligt digitalTV-utredningen för några år sedan är kostnaden för hushållen58 miljarder kr. Även om priserna kan pressas innebär det att hela det ökadekonsumtionsutrymmet det året kommer att tas upp av inköp av digitalTV-boxar.
Det är inget fel på digital, marksänd TV. När jag var med i publicservice-beredningen för en del år sedan blev jag övertygad om att valfrihetoch kvalitet kommer att öka med digitalTV. Men hittills har inte teknikendrivits fram av tittarnas efterfrågan. Först när tittarna upplever attgrannen som skaffat digitalTV kan se saker de själva inte kan se kommer enspontan efterfrågan. Där är vi inte och kommer inte att vara om fem år.
Därför tror jag inte att TV-nätet kommer att släckas ner 2008. Folk kommeratt bli så ilskna över att politiska beslut gör deras TV-apparater värdelösaoch andra delar av näringslivet över att deras marknad trängs ut attbeslutet säkert kommer att skjutas upp en gång till.
Svensk reklam i världsklass
Happy, en designbyrå som är en del av den framgångsrika svenska reklambyrånForsman & Bodenfors från Göteborg har tagit hem flera reklampriser i USA. Nusenast ”Best in Show” på Clio Awards ad competion. De har gjort enintelligent bok om Munken Papper. Den 5 juni tar de emot priset i New York.
Svensk reklam håller världsklass. Så fort svenska reklambyråer ställer upp iinternationella tävlingar vinner de priser.
Bra teater i New York
För många är New York samma sak som Broadway. Ofta lysande musikteater. Justnu är Hairspray den bästa. Däremot brukar den mer konventionella talteaternvara föga nyskapande och intressant. Att Berlins eller Stockholmsteaterscener är så mycket mer vitala tror jag beror ppå existensen avrepertoarteater med fasta ensembler.
Inför en teaterföreställning i Sverige kan ofta skådespelarna repetera imånader, ofta medan de spelar andra pjäser. i New York rekryteras en gruppskådespelare som får repetera några veckor innan offentliga pre-viewsbörjar.
Just nu går dock två riktigt bra teaterföreställningar.
Our Lady of 121st Street av Stephens Adly Guirgis är en nyskriven pjäs somutspelar sig vid en begravning i Harlem. En rolig pjäs som snabbt rört sigfrån Off-off-Broadway till Off-Broadway.
Long Day’s Journey into Night av Eugene O’Neill nytolkad av Robert Falls harfått lysande recentioner och är slutsåld till långt in i höst vilket inteinnebär att det är omöjligt att få biljetter via de stora hotellen ellertill skyhöga priser på den grå marknaden.
Dramaten i Brooklyn
Den 10 juni kommer Dramaten till Brooklyn Academy of Music, New Yorksfrämsta gästspelsteater, med Ibsens Gengångare (Ghosts). Det är, enligtIngmar Bergmans egen utsago, den sista teaterpjäs han regisserar. Dramatenspelar fem föreställningar på BAM:s Harvey Theater. Det skulle förvåna migom inte 10.000 människor sett den när gästspelet är slut och mer än enmiljon läst om den.
Det är den sjunde svenska föreställning vi lyckats få till BAM under de fyra åren här. Det krävs nästan alltid mycket arbete med övertalning och sponsoring. De svenska teatrarna får lägga ner mycket pengar och arbete på sina gästspel. Men det är värt det. Den uppmärksamhet Sverige fått genom teater i New York är betydande. http://www.bam.org
Kasthall, på modet i USA
Det moderna svenska mattföretaget Kasthall, lett av den dynamiske marknadsföraren Kjell Brobacke, tillhörde de svenska designföretag som visade upp sig på den stora möbelmässan i New York nyligen. Till Kasthalls USA-kunder hör Prada, Louis Vitton och Madonna. http://kasthall.se
Svenska krogframgångar i New York
Marcus Samuelsson, chefskock på restaurangen Aquavit i New York ochMinneapolis, fick nyligen restaurangvärldens Oscar, när han av James BeardSociety utsågs till New Yorks bäste kock. New York är USA:s mest innovativakrogmarknad och utmärkelsen har fått stor uppmärksamhet.Samtidigt gjorde en av New Yorks lokalkanaler ett långt reportage om UlrikaBengtsson och hennes krog Ulrika’s.
Restaurangerna på Clinton Street
Bara under de senaste månaderna har fyra nya restauranger öppnats på denlilla gatan Clinton Street på Lower East side: Chubo med en cross-over menymed franskt och asiatiskt, Crudo, den ganska enkla Salt Bar och WD-50 somsnabbt blivit en av New Yorks mest populära med en väntelista på fleraveckor för att få bord.
Dessutom finns AKA Café, Alias, 1492 Food och 71 Clinton Fresh Food. ClintonStreet är bara tre kvarter lång. För tre-fyra år sedan var den ganskaotrevlig med prostitution och droghandel. Sedan startade kändiskocken WylieDufresne 71 Clinton Fresh Food. Restaurangen väckte uppmärksamhet, andraföljde och hela området reste sig. De mer obehagliga verksamheterna flyttadetvå kvarter söderut. Clinton Street är ett bra exempel på hur New York helatiden förändras.
Kvar i New York
Efter det att regeringen idag förlängt mitt förordnade är det klart attInger Claesson Wästberg och jag blir kvar ytterligare ett drygt år i NewYork. Det blir fem och ett halvt år totalt, en ganska lång tid.
Det är ett kul jobb. Kombinationen att vara chef på en relativt storutlandsmyndighet och att genomföra ett informationsprogram som till störstadelen går att utforma själv. Samtidigt är New York en krävande stad. Förvarje sak vi går på eller ordnar avstår vi från 2-3 andra. För varje kvällfinns 3-4 inbjudningar. Men så fungerar New York. Medan t ex West Virginalever på råvaran kol och är människor New Yorks råvara. Kultur- ochinformationsindustrin kretsar kring människors möten.