New York i krigsskugga?
Sverige och kriget
Varför krig?
Efter kriget
Ska man resa till New York?
Religionen och kriget
Ekonomin och kriget
Medierna och kriget
Livet går vidare
Goda turkar i New York
Only in New York!
New York i krigsskugga?
Det märks både så lite och så mycket i New York att kriget i Irak börjat.Tre miljoner människor pendlar in till Manhattan varje morgon. Turisternastår i klungor utanför Rockefeller Center. På Fifth Avenue möter jag engrupp åkeriägare från Göteborg. Tiotusentals människor var ute i vårsolen iCentral Park.
Livet går vidare, helt enkelt. New York beter sig på ytan som vanligt.
Men under ytan finns en fruktan. Många som motsätter sig kriget gör detdärför att de är rädda för att det ska utlösa nya terrorattacker mot staden.Ända sedan den 11 september har det funnits en daglig fruktan att något nyttska hända. Utanför viktiga byggnader står tungt beväpnad polis. Jag tillhördem som är förvånad över att ett och ett halvt år gått sedan 9/11 utan attnågot hänt. Den kontinuerliga anspänningen efter 9/11 är så stor att ettnytt terrordåd sannolikt skulle lamslå New York.
Det är mot den bakgrunden man får se uppslutningen bland amerikaner (drygt70 procent stöder president Bush i beslutet om angrepp på Irak). USAupplever sig angripet och söker efter sätt att minska terrorhotet.
Samtidigt är krigsmotståndet störst i New York. Ingen annan stans i USA bliranti-krigsdemonstrationerna så stora. 150 000 människor slöt upp i lördags.Många är veteraner från vietnamrörelsen, andra är unga. Vietnamkrigetstoppades av att de amerikanska regeringarna inte hade folket med sig itillräckligt hög grad. Skillnaden i det här kriget är 11 september.
Skillnaden är också att vietnamrörelsen i USA, som dock aldrig var enmajoritetsföreteelse, var en del i en motkultur som handlade om ett uppbrottfrån ett gammalt samhälle och in i ett nytt, mindre reglerat mer tolerant.Det inslaget av motkultur finns inte idag, utan krigsprotesterna handlarenbart om kriget. Trots att undersökningarna visar att 30 procent av NewYorkarna stöder kriget, träffar vi nästan inga som inte är motståndare, hurhögt upp på samhällsstegen de än står.
Sverige och kriget
De officiella svenska ståndpunkterna har inte alls märkts i USA. Fögamärkligt eftersom Sverige sluter upp bakom den dominerande linjen inom EU.
Däremot påverkar naturligtvis kriget på annat sätt vad vi gör. För någonvecka sedan var tio svenska rockband här. De fick stor uppmärksamhet imedierna. Men när vi förra året för första gången genomförde SwedishShowcase blev det ännu mer. Helt enkelt därför att medieutrymmet för annatän kriget krymper.
Svenskar som hör av sig är helt fokuserade på kriget: Hur klarar ni er? Attdet dagliga livet ser ut ungefär som vanligt går inte riktigt in.
Varför krig?
Det framstår för många som svårbegripligt att en terrorhandling från AlQuaida skulle leda till krig i Irak. Stora grupper amerikaner ser nog etttämligen osofistikerat samband. Det märks också ibland på TV närkrigsprotesterna bemöts med: – De tycks aldrig ha hört talas om 11september.
Hos administrationen finns dock ett mer genomtänkt motiv: Så längearabvärldens folk är förtryckta (Irak, Syrien, Saudi etc) kommer det attfinnas en grogrund för terrorism. Staterna måste ge den unga generationenmöjlighet till inflytande och utveckling. Därför förutsätter långsiktig kampmot terrorism att arabstaterna öppnas. Den mest slutna, mest stalinistiska,mest förtryckande regimen var Saddams. Saddam stödde också aktivt en av deobehagligaste terroriströrelserna, Hammas.
Tanken är att man genom att få bort Saddam ska få en utveckling i helaMellanöstern mot demokrati, öppenhet och marknadsekonomi. Resultatet kanlika väl bli det motsatta: Reaktionen mot kriget kan leda till enfundamentalistisk våg över hela Mellanöstern. Strategin förutsätter också enuthållighet som USA inte alltid visat.
Att USA går till krig för oljans skull tillhör dock konspirationsteorierna.Några ekonomiska skäl för kriget finns knappast. Tvärtom hotarkrigskostnaderna att sänka USA:s ekonomi, som redan tidigare hade gravaproblem. Själva kriget kan komma att kosta flera års oljeimport.
Efter kriget
George W Bush gick till val på ett närmast isolationistiskt program. USAskulle inte vara världspolis, inte försöka få tillstånd en palestinsk statsom Clinton. Världens skulle få sköta sig själv. Vi var en del som varoroliga för det.
Det finns olika möjligheter för framtiden. Det logiska är ett fortsattstarkt internationellt engagemang för USA. Men många röster förespråkar attUSA nu enbart ska värna sina egna säkerhetsintressen och dra sig tillbakafrån åtaganden som inte är av strikt amerikanskt intresse. Majoriteten avamerikanerna ogillar enligt undersökningar USA:s internationella roll.
De tankesmedjor som levererat den ideologiska ramen för kriget mot Irak funderar nu på nya former för FN, eller på hur USA skulle kunna dra sig tillbaka från FN:s politiska delar.
Ska man resa till New York?
Svaret är naturligtvis: Det får var och en avgöra själv. Människor kännerolika oro, har olika erfarenheter och förhållanden.
I samband med 11 september var min erfarenhet att svenskar i högre grad änandra ställde in olika sorts engagemang. Vi såg ett sådant exempel nu vidkrigsutbrottet då dokumentärfilmare från flera nationer skulle delta i enaktivitet i San Fransisco. Svenskarna beslöt sig omedelbart för attavbeställa.
New York fortsätter att vara USA:s ekonomiska motor och världens scen.
Det är viktigt att komma ihåg. Inte minst för dem som har affärskontakter iUSA: Världens största ekonomi hackar, men den fortsätter att vara störst.Amerikaner, som ju bor här, kan tycka det vara konstigt eller illojalt omderas kontakter inte vågar komma på besök.
Religionen och kriget
Ingen amerikansk president (möjligen vid sidan om Woodrow Wilson) under1900-talet har i så hög grad åberopat religionen som stöd för sina politiskahandlingar som George W Bush. Han är en ²new born Christian², d v s frälst.Till detta kommer att han har en viktig del av sin politiska bas i denkristna högern i sydstaterna.
Det innebär inte att amerikanerna i gemen låter sig ledas av religion när detar ställning. ²The United States has probably never gone to war with lessbacking from the nation¹s religious leaders², skriver New York Times¹religionsskribent i en översikt över de olika kyrkornas inställning tillkriget. Endast tio procent av amerikanerna sa att deras religiösauppfattning styrt deras ställningstagande för eller emot kriget.
I det svenska försvarets krigsspel brukar f ö ingå att präster predikar ochber för försvarsmaktens seger.
Ekonomin och kriget
Den amerikanska ekonomin vände i mars 2001, ett halvår innan den 11september. Det har inte varit ett brant fall, men ingenting har hänt somförbättrat situationen. Tvärtom: Terrordåd, krig, stora budgetunderskott.
USA har ju ett stort underskott i utrikeshandeln. Det har kompenserats avett stort kapitalinflöde. Varje pensionsfond och aktiefond över hela världenhar haft en betydande andel amerikanska papper.
Företagsskandaler, fallande börs och stora budgetunderskott gör denamerikanska kapitalmarknaden mindre attraktiv. Handelsunderskottetkompenseras därför i fallande dollar, vilken gör amerikansk export billigareoch importen dyrare.
Det innebär i sin tur att de länder som säljer till USA kommer att säljamindre. Dock har Kina och större delen av Sydostasien peggat sig tilldollarn. De kommer därför att påverkas rätt lite av dollarfallet. Sannoliktgäller samma sak Japan som genom marknadsoperationer håller yenen oförändradmot dollarna.
Det innebär att nästan hela anpassningsbördan kommer att falla på Europa.Exporten till USA Sveriges främsta exportland – kommer att minska. Föramerikanerna innebär dollarfallet lägre levnadsstandard. För Europa attUSA-importen blir billigare, men att arbetslösheten kan öka när inhemskaföretag inte kan konkurrera eller exportera.
USA är redan nu starkt beroende av utländska lån. Det kommer att ökaytterligare med det stora budgetunderskottet, vilket i sin tur ökar riskenför att den nuvarande extrema lågräntepolitiken inte kan upprätthållas.
University of Michigan har det främsta indexet över de amerikanskakonsumenternas framtidsförväntningar. Det visar nu på de lägsta siffrornasedan 1992. Det syns också i butikerna i New York och på de många skyltarnamed ²For lease².
Även om börsen reagerar kortsiktigt positivt av att osäkerheten är över,förvärrar kriget situationen: statens utgifter ökar, tveksamheten attinvestera i USA ökar.
Men krig leder till överraskningar. Få trodde att första världskriget skulleleda till depression eller att andra världskriget skulle vara starten på denfrämsta ekonomiska tillväxtperioden i världshistorien. Världens ekonomi ochhandel växer när det finns förtroende och stabilitet. Därför var handelnsandel av totala BNP i världen lägre 1950 än 1870. Utgången av kriget i Irakblir avgörande för många års ekonomiska utveckling.
Medierna och kriget
För den som bor i USA är BBC en lisa. Där finns förmågan att dra sigtillbaka ett steg, sammanfatta och analysera. De amerikanska TV-stationernahar ett starkt tryck på sig att rapportera i realtid och att dramatisera.Det leder till en ständig ström av små nyheter. Felaktigheter är ofta så småatt de inte är värda att dementera efteråt, men helheten blir dramatisk ochfår ofta en skrämseleffekt. Journalisterna följer de amerikanska truppernaoch sänder med darrig webkamera. Realtid, men blir ibland frustandeidentifierat med de amerikanska militärerna. De svenska medierna är i höggrad beroende av de amerikanska rapporterna.
Intressant är att så många söker information via internet. Fox:s website harökat med drygt 200 procent sedan krigsutbrottet. CNN och CBS med nästan likamycket. Slutsatsen är att människor följer webben på de medier de brukarkonsumera. De flesta har inte TV på jobbet, men ofta tillgång till internet.
En typisk effekt man kan se är större återhållsamhet med bilder i USA än iEuropa. Medan europeiska medier omedelbart publicerar bilderna på deamerikanska krigsfångarna i Bagdad avstår de amerikanska. Skälet är intenågon krigscensur, utan att man vill skydda de anhöriga. På samma sättpublicerade svenska tidningar bilder av offer från terrordåden den 11september som inte skulle kunnat tryckas i USA. Utländska medier hade bilderfrån Estonia som inte var möjliga att publicera i Sverige.
Livet går vidare
Den som vill hänga med i New York kan använda
Det är en site som blandar skvaller och tips och som fungerar som portal till andra medier.
Goda turkar i New York
Om man, som jag, tycker att turkisk och libanesisk mat tillhör de bästa ochtrevligaste finns det gott om alternativ i New York. Bäst är Beyoglu, 1431Third Ave. Al Bustan på 827 Third Ave har libanesisk inriktning.
I närheten av MoMA/Queens, Museum of Modern Arts tillfälliga museum, liggerHemsin, Queens Ave vid 39e gatan. Turkish Kitchen, 386 Third Ave har kitchiginredning och billig mat. Turkuaz, Broadway och 100th Street bjuder påmagdansöser.
Nyöppnade Efendi, 1030 Second Ave, satsar på högkvalitativ snabbmat. Kanjämföras med den utmärkta, nya Pascha Deli på Kungsgatan 13 i Stockholm.
Only in New York!
På krigets andra dag ser jag en bil jag inte sett förut, märkt PetChauffeur.
Den som har ett litet husdjur kan beställa, t ex via www.petride.com. Bilen kommer och hämtar den lilla hunden, eller vad det kan vara, för att köra till ställen som Pet Coiffeur, Pet Traing Gym eller Pet Spa.