Krig, osäkerhet och anti-amerikanism
Den amerikanska ekonomin har växlat ner
Latinos största minoriteten; förändrar amerikansk politik
Politikens modetrender från Bush till Persson
Dollar och handel
Markradar succé för svenskt företag
Raoul Wallenberg School
Svensk design slår skandinavisk
De riktiga skräptidningarna, supermarket tabloids
Svenska rockframgångar i USA
Lek i cybervärlden
Harlems centrum lyfter
Krig, osäkerhet och anti-amerikanism
Det sannolika kriget mot Irak skapar en osäkerhet som märks varje dag. Detmärks främst på ekonomin. Men också varje bokning av tider och arrangemanggörs mot bakgrunden av att mycket kan förändras på några veckor. Amerikanervi känner avbokar utlandsresor; människor drar sig för att flyga.
Det är mänskligt, men beklagligt. Just nu behövs mer kontakter än någonsinmellan USA och främst Europa. Statsminister Göran Persson har vid fleratillfällen de senaste veckorna sagt: ²Se upp för antiamerikanismen² och hanhar manat till att inte tro att den amerikanska statsledningen skulle varakorkad och inte vet sitt eget bästa. Han har med all rätt sagt att vi måsteinse att vi har mycket gemensamt med USA.
Samtidigt som det finns en växande antiamerikanism i Europa finns det enantieuropeism i USA. I pressen utanför de ²liberala² kusterna i väst och östoch i Fox TV, som nu vuxit till den största nyhetsTVn på kabel i USA, talasdet ständigt om Europas vekhet, mjukhet inför diktaturer, utbrotten avantisemitism i Europa etc.
Just därför behövs mer kontakter. Till de trista effekterna av den 11september hör att det blivit så mycket svårare att få visum till USA.Kultur-, student- och vetenskapsutbyte försvåras. Det är begripligt attamerikanerna nu vill titta mer noga på vilka som kommer in i landet. Rådetför den som vill till USA för en längre tid är att vara ute i mycket godtid.
Den amerikanska ekonomin har växlat ner.
Olika prognosinstitut ger olika siffror; de flesta är överens om att BNPväxer och sysselsättningen minskar. ²Jobless recovery² talar en del om,vilket skulle innebär ökade ekonomiska klyftor.
Jag har flera gånger skrivit om att den amerikanska tillväxten de senasteåren har burits av den privata konsumtionen, vilken i sin tur stimulerats avökade fastighetsvärden och lägre räntor. Sambanden är lättbegripliga: Närräntorna gått ner har människor kunnat sätta om sina lån och få mer över.När fastighetspriserna gått upp har människor kunnat låna mer.
Följden är att USA, både hushåll och företag, aldrig varit så skuldsatta somidag. Räntorna kommer säkert att fortsätta vara låga, men en av deviktigaste variablerna är fastighetspriserna. Där finns flera dystrarapporter. Antalet lediga lokaler ökar kraftigt. Priserna på villor ochbostadsrätter har inte sjunkit men objekten ligger mycket längre påmarknaden. Det går i stora delar av New York att förhandla ner hyrorna på envanlig lägenhet med kanske 1000 USD eller få hyresfria månader. De exekutivaauktionerna på bostadsrätter har ökat.
Här finns den ena betydande risken för ekonomin. Den andra, som man knapptvågar tala högt om är risken för deflation. Statistik finns bara för slutetav förra året och den tyder inte på att priserna sjunker, men New York Timeshade nyligen en artikel som pekade på att en vanlig bil minskat med 1000USD, en TV med 400 USD och Burger Kings Whopper med 40 cent.
Latinos största minoriteten; förändrar amerikansk politik
Nu har det blivit fastlagt: Hispanics (människor med sitt ursprung i Mexico,Centralamerika, Latinamerika och Västindien) är nu USA:s största minoritet.Det finns 36 miljoner svarta och 37 miljoner latinos. 70 procent av allaamerikaner är vita. Ca 25 % är african-americans eller hispanics. 4% är avasiatiskt ursprung. I New York är mer än var fjärde invånare spansktalande.
Innebörden är dramatisk. Latinos är en rörlig väljargrupp. Derasfamiljevärderingar leder dem ofta till republikanerna. Men viktigast är attde inte har någon relation till Europa eller till andra världskriget. Derasförfäder flydde inte från Europa; deras föräldrar var inte med och räddadedemokratin i Europa. Det betyder bl a att amerikanska politiker inte berörnågra känslor när de talar om värdet av att hålla samman med europeiskaallierade.
Politikens modetrender från Bush till Persson
Det finns modetrender också när det gäller valstrategi. På 1970-talet ansågspartier vinna val genom mobilisering. Det handlade inte om att vinna nyaröster utan att få de egna på fötterna. De svenska socialdemokraternasutredare Jan Lindhagen förfinade den tanken och Olof Palmes närmast hätskaretorik i slutet på valrörelserna kan inte förklaras utan den analysen.
Under 1990-talet var det mittenväljarna som var nyckeln till framgång: NewDemocrats i USA, Die neue mitte i Tyskland, New Labour i Storbritannien. Dendominerande strategin fick partierna att dra sig mot mitten.
Nu har det skett ett nytt skifte i strategier. Det handlar mycket om”basen”, om kärnväljarna. Det gäller att få med sig det egna partiets bas,att de ska vara aktiva och entusiastiska, för att kunna vinna ett val. Mestmarkant är det i länder med lågt valdeltagande. När George Bush Sr tappadeförtroendet bland de mer fundamentalistiskt kristna väljarna förlorade hanvalet. När socialdemokraterna i 2002 års val valde att tala tyst om deskattesänkningar de genomfört och gå till angrepp mot skattesänkningar vardet ett sätt att få med sig de egna kärnväljarna. På samma sätt tänkerGeorge W Bush (och hans politiske strateg Karl Rowe) när han nominerarsuperkonservativa domare och vägrar ge stöd till FN-program som accepteraraborter. Marginalväljarna är de som väljer mellan soffan och det egnapartiet.
Dollar och handel
USA är Sveriges största exportmarknad. Och lägger man till den marknad som ipraktiken är knuten till dollarn, d v s hela den amerikanska kontinenten ochen stor del av Sydostasien, är marknaden enorm. Dock inte lika stor somEuro-området som står för drygt hälften av svensk export. För Sverige är detviktigt att kunna konkurrera i Euro och ha politiskt inflytande i Euro-land.
Men folkomröstningen får inte få oss att glömma att USA, trots sinabetydande ekonomiska problem, representerar en jättemarknad och en växandemarknad.
Markradar succé för svenskt företag
Vi hade tillfälle att hjälpa till att vara dörröppnare för det svenskaföretaget Malå Geoscience i USA efter den 11 september. Malå Geoscience haren unik markradar som kartlägger underjordiska ledningar för vatten, gas,el, tele etc.
Det var uppenbart att det var en produkt som behövdes vid uppröjningen avGround Zero. Hur uppenbart förstod jag inte förrän jag fick en inblick i NewYorks stadsplanering och byråkrati. Den enda officiella stadsplanekarta somfanns över World Trade Center var från 1930-talet. Sedan hade man för varjeändring klistrat över kartan med nya ritningar. Kartbladet över WTC var flercentimeter tjockt. Till det kom att de olika företag som fått tillstånd attgräva kablar hade olika kartor med olika datum, skalor och riktningar. Manhade helt enkelt inte en suck om vad som låg under marken.
Malå Geoscience kunde göra en, till största delen ideell, insats på GroundZero och belönas nu med amerikanska order och kommersiellt intresse.
Raoul Wallenberg School
För 20 år sedan ville skolstyrelsen i New York ge skolor en tydligareidentitet genom att ge dem namn efter kända personer. Därför kom PublicSchool 194 på Avenue W i Brooklyn att heta Raoul Wallenberg School.
Wallenberg är ett stort namn i USA. Han är en av de tre personer genomhistorien som blivit amerikansk hedersmedborgare, ett frimärke har gjortsmed honom. I New York finns Raoul Wallenberg Walk, Raoul WallenbergMonument, Raoul Wallenberg Playground och skolan. Eleverna kommer främstfrån Bensonhurst, ett av New Yorks sociala problemområden.
Skolan har jättelika problem. Men man gör något. Som nästan alltid i USAsaknas uppgivenheten. I det här fallet använder man Wallenberg i nästan allundervisning och idealbildning. Everyone can make a difference.
Jag var ute på den sverigefärgade Wallenberg-dagen i skolan. Mer om dettaskriver jag om på http://www.amerikabrev.nu
Svensk design slår skandinavisk
Jag har sökt på ett antal begrepp med de vanligaste sökmotorerna på nätet:Google, Altavista och Yahoo. Jag ville se hur olika länder är knutna tilldesign. Resulaten var lika på alla sökmotorerna, men siffrorna inom parentesgäller Google: Det jag letat efter var begreppen Swedish Design (816.000träffar) , respektive Danish Design (494.000), Finnish Design (389.000),Norwegian Design (435.000), Scandinavian Design (219.000), Italian Design(1.750.000).
Slutsatserna är intressanta. Italien dominerar naturligtvis när det gällerdesign. Men varumärket Swedish Design är mycket starkt.Scandinavian Design spelar som begrepp långt mindre roll. Det stämmer medandra iakttagelser. Norden och Skandinavien är oklara begrepp i USA, och harnog blivit än mer oklara sedan de skandinaviska länderna splittrats medolika EU-lösningar och Danmark/Finland/Sverige får allt starkareEuropaidentitet.
De riktiga skräptidningarna, supermarket tabloids
USA har några av världens bästa tidningar; det är en njutning att läsa NewYork Times på morgnarna. Men också några av världens slabbigaste, de s ksupermarket tabloids, t ex Star, Globe och The National Enquirer. De ärveckotidningar fyllda av en blandning av personer som nyligen träffat Elvis,fått barn med utomjordningar, reportage från rättegångar och massor avskvaller. En del är sant en del rent påhitt och man kan aldrig veta vilket.
The National Enquirer har specialiserat sig påkombinationen Clintons ochsex: Bill har en hemlig son, Hillary har nya älskare och nu senast harHillary tvingat Bill gå i sexterapi efter att hennes privatdetektiverrapporterat om orgier på något hotell. Inte ens amerikanska populäratabloider som New York Post brukar lita på vad som står i supermarkettabloids. På sistone har dock min gamla tidning Expressen använt TheNational Enquirer som källa för reportage om Clinton. Något illavarslande.
Svenska rockframgångar i USA
När det svenska generalkonsulatet i New York ordnade ett seminarium omsvensk musikexport i höstas sa musikadvokaten Georges Gilbert ³Sweden is ahothouse of the same kind as once New Oreleans, Liverpool or San Francisco.²
Svensk musik, främst rockmusik, får fantastisk uppmärksamhet. Soundtrack ofour Lives (liksom Anne Sofie von Otter i en annan klass) har fåttGrammy-nomineringar. New York Times skrev i förra veckan om Swedish invasionpå musikområdet: The Hives, Division of Laura Lee och Soundtrack of ourLives. Division of Laura Lee och Soundtrack of our Lives har nyligen haftflera spelningar i USA.
Sahara Hotnights hamnade på nionde plats på Washington Posts lista överårets bästa skivor. Soundtrack of our Lives och Sahara Hotnightsintroducerades i USA i mars förra året när vi ordnade spelningar för dem påden klassiska rockbaren CBGB på Bowery i New York.
Lek i cybervärlden
Dataspel är en särskild kulturkategori. När jag var på Expressen recenseradehistorikern och nuvarande ledamoten av Svenska Akademin Peter Englunddataspel. Världens mest framgångsrika dataspel är Sim City. Det har i sinaolika versioner sålts i 19 miljoner ex. Sim City går ut på att man byggersin egen stad. Det är präglat av amerikanska förortsideal och närmastnyliberalt i sin uppläggning (höjer man skatten förfaller staden och manförlorar borgmästarvalet). Nu har Sim introducerats på nätet som ettinteraktivt rollspel utan slut. Man kan skapa en rollfigur och leva sittliv, träffa andra, bygga ett hem och ett yrkesliv i spelet. Fascinerande somdet senaste exemplet på en erbjuden cybertillvaro:
Dataspel håller på att bli en miljardindustri. I nästa vecka visar vi i detsvenska generalkonsulatets regi upp några svenska dataspelsföretag föramerikanska investerare.
Harlems centrum lyfter
Ett sätt att se om ett område rycker upp sig är att titta på butikerna.Området kring 125:e gatan i Harlem är på väg upp. Det förstod man redan närStarbucks etablerade sig. Nu öppnar klädkedjan GAP och den exklusivamataffären Citarella kring 125:e gatan. Och förre presidenten Bill Clinton
har förlagt sitt kontor där. Det senaste tillskottet till uppryckningen ären uppmärksammad ny H&M-butik.
Fortfarande ser man få vita ansikten på gatorna – men ett enfamiljshuskostar 8 miljoner svenska kronor. Något händer också med den gamlaslummen.
En förklaring till de många igenbommade byggnaderna är, som så ofta,misslyckade offentliga ingrepp. För 25 år sedan ville staden stimulera tillinvesteringar i Harlem. Man införde en skatterabatt för dem som köpte hus.Personer med pengar köpte tomma och förfallna hyreshus, tog hemskatterabatten och lät sedan förfallet fortsätta. Nu kan de kamma hemmiljonvinster när ekonomin reser sig.
Restauranger i området: Mest känd är Sylvia¹s, en turistfälla . Bäst ochdyrast är Jimmy¹s Uptown, latinamerikansk, La Marmite, afrikanskt. Eller senkväll på klassiska Lenox Lounge.