9/11
David Tengelin
Fortfarande osäkert om antalet öda
Svenska valet
USA, Sverige och effektiviteten
Konsumtion och realvärden
Jan Stenbeck och monopolen
Homosexäktenskap i New York Times
Ibland bättre för funktionshindrade i USA
Harlem på gång
Fyra svenska konstnärer i New York
Svensk garagerock hyllas
Övrigt som händer
9/11
Kring den 11 september – nine-eleven som dagen kallas i USA – fanns en äkta och genuin sorg i New York. Mycket har för många kommit upp till ytan igen. Samtidigt är detta New York: Kommersialiseringen av terrorattacken är tydlig. Överallt säljs t-shirts och affischer och flaggor. Dråsar av nya böcker kom ut om 9/11.
Européer tenderar att se 9/11 som en olycka, en naturkatastrof. Men genom terroristernas avsikt att döda civila har terrorattacken en djupare innebörd. 60 procent av alla New Yorkare kände eller kände någon som kände en dödad människa.
För första gången har USA utsatts för ett angrepp på sin egen mark. Därmed har en grundläggande känsla av trygghet försvunnit. Den känns naturligtvis olika för olika människor. Dagens Nyheters Peter Borgström beskriver sin egen känsla den 11 september i år: ”New York har fastnat i en mental nedåtspiral, där det fanns glädje finns det depression, där det fanns tolerans finns det kantighet, där det fanns nyfikenhet finns det misstänksamhet.” Själv upplever jag det inte alls så, utan snarast en större vänlighet och en fast vilja att återgå till det normala. Men alla sorts känslor finns efter terrorattacken.
Mitt intryck under de få dagarna efter 9/11 är att många nu anser att man måste minnas, men ändå vända blad. När borgmästare Michael Bloomberg, som själv är jude, berättar om den judiska sedan att lägga en sten på graven ett år efter bortgången och med det avsluta sorgeåret nickade många New Yorkare instämmande.
Dagarna innan 9/11 präglades New York av den kommande årsdagen. Dagarna efter börjar flaggorna försvinna. För den som vill läsa om hur det var strax innan valet finns en artikel av mig som Sydsvenska Dagbladet publicerade den 10 september:
http://w1.sydsvenskan.se//Article.jsp?version=81664w
David Tengelin
David Tengelin var den unge svensk som blev dödad vid terrorattacken. Han har blivit förvånansvärt lite uppmärksammad i Sverige. David blev 25 år. Hur viktig och uppskattad han var bland sina amerikanska vänner kunde vi uppleva när, två dagar efter årsdagen, några av hans vänner i Brooklyn öppnade en utställning med bilder, målningar och e-mail de fått från David.
Davids mamma Britt Ehnar och syskonen Patrik och Petra var med vid öppnandet.
Fortfarande osäkert om antalet döda
Ännu ett år efter terrorattacken tvekar myndigheterna om hur många som blev dödade. 2801 är det senaste officiella talet, men det justeras hela tiden. Nu senast har ett antal personer man trott varit döda visat sig finnas i USA. Några har försökt utnyttja läget till att få ut pengar, annat är bara missförstånd.
Orsaken är främst att USA är ett land utan folkbokföring, utan centralt register över människor och där, främst i New York, en stor del av befolkningen inte har foto-leg. (Det går ofta bra att legitimera sig med ett kontokort eller en el-räkning.)
Svenska valet
Själva försökte vi se den svenska valvaken på webben. Sveriges Television hade lovat att direktsända sin valvaka. Det lyckades inte; SvT:s server klarade inte av trycket. TV4 fungerade dock.
Bästa sättet att följa valet och den fortsatta sammanräkningen, in på varje enskilt personvalskryss är via http://www.val.se
USA, Sverige och effektiviteten
I somras skrev jag en artikel i Svenska Dagbladet om arbetstrygghet i USA och Sverige. Tesen var att svensk arbetsrätt leder till mindre flexibilitet, men större ansvarstagande än den amerikanska. Och att det amerikanska systemet med easy-fire/easy-hire gör att anställda inte vågar säga ifrån när de ser att saker går snett, t ex redovisningsskandalerna.
Några har invänt att USA:s produktivitet och tillväxt ökat snabbare än den svenska. Det är sant, men beror till största delen på arbetskraftsinvandringen. USA har hela tiden tagit emot miljoner människor som omedelbart börjat tjäna pengar och konsumera.
Läs gärna artikeln på
http://www.svd.se/dynamiskt/Brannpunkt/did_2541750.asp
Konsumtion och realvärden
De amerikanska hushållen fortsätter att spendera. Det håller uppe ekonomin. Samtidigt visar undersökningarna en större oro för framtiden. De amerikanska hushållens tillgångar föll andra kvartalet i år med 3,4 procent. Detta främst p g a börsens minskade värde; fastighetspriserna håller sig.
Genomsnittsamerikanen har nu mer än en bruttoårslön i skuld, ofta på kontorkort, och betalar mer än en sjättedel av sin inkomst i räntor. Därför betyder låga räntor oerhört mycket för hushållens konsumtionsförmåga. Den som läst detta nyhetsbrev tidigare vet att jag pekat på att de amerikanska växande offentliga underskotten, orsakade av skattesänkningar och ökade militärutgifter, kommer att driva upp räntorna, vilket i sin tur kommer att få negativa effekter på hela ekonomin.
Det ser inte ljusare ut nu än för några månader sedan.
Jan Stenbeck och monopolen
Industrimannen Jan Stenbeck dog i somras. Med all rätt har han hyllats för att han genom vision och lite fräckhet bröt upp såväl det svenska TV-monopolet som tele-monopolet.
Mindre känt är att han också spelade en roll för att knäcka det svenska börsmonopolet. 1989 satt jag både i den statliga kapitalmarknadsutredningen och i Stockholms Fondbörs styrelse. Jag drev i båda sammanhangen att konkurrerande börser borde tillåtas, men var tämligen ensam. Men bara några månader efter att börsstyrelsens majoritet röstat för fortsatt monopol, beslöt regeringen att föreslå konkurrens. Flera saker hade inträffat. En av dem var att Kinneviks företag Invik gjorde känt att man planerade att med säte i utlandet och via satellit starta en svensk börs. Det skrämde beslutfattarna. Man visste att Stenbeck brukade genomföra sina idéer.
Homosexäktenskap i New York Times
Sista söndagen i augusti började New York Times bland sina bröllopsfoton ha bilder på personer av samma kön som ingått partnerskap. Varje söndag har man numera ett eller två par. Därmed ansluter sig New York Times till majoriteten av amerikanska tidningar.
USA är ett stort land och alla åsikter finns. Utmärkande är att man ofta visar stor bestämdhet när det gäller vad som är tillåtet och otillåtet för den egna familjen, men lika stor tolerans för vad andra gör. Flera amerikanska delstater tillåter formellt ”same-sex-marriage”. Två delstater förbjuder och två tillåter homosexuella adoptioner. De flesta, som t ex New York, tillåter att den ena parten i ett homosexuellt förhållande adopterar.
Det är inte alltid Sverige ligger långt framme.
Ibland bättre för funktionshindrade i USA
Innan vi följdes åt till New York var Inger generaldirektör för Handikappombudsmannen. Då ordnade hon några studieresor för svenska politiker och administratörer till USA för att se på en handikappolitik som vad gäller fysisk tillgänglighet kommit längre än den svenska. På Manhattan är trottoarerna i vartenda gathörn avfasat, hissar och skyltar i alla större hus har punktskrift och bussarna har ramper.
Men i staden som helhet finns fortfarande brister. Nu har staden New York beslutat att under åtta år satsa ca en kvarts miljard kr per år för att se till att vartenda gathörn och övergångsställe också förorterna är anpassat för rullstolsburna.
Harlem på gång
Andra halvan av september och hela oktober är New Yorks vackraste tid. Den som kommer hit bör gå och gå, insupa staden. Känna hur den mjuka värmen strömmar mot den som kommer ut från krogen sent på kvällen. Se hur Central Park saktar tonar mot orange.
En bra långpromenad är upp i Harlem, numera tryggt och trevligt – åtminstone om det inte blir alltför sent. I hörnet av 125:e gatan och Lenox Avenue har förre presidenten Clinton flyttat in med sitt kontor. Det är ett stort prestigelyft för Harlem.
Allt fler med bra ekonomi flyttar till Harlem. Engfamiljshus kring Marcus Gravey Park kostar en tredjedel mot på Westside. De tidigare utbrända ruinerna, orsakade av en hyresreglering som gjorde det billigare att ta ut försäkringsersättning än att hyra ut, fylls nu med bostäder. Gap, Disney och Starbucks öppnar. Liksom alltfler bra restauranger. Undvik turistfällan Sylvia’s, utan gå hellre till Bayon med creol-mat eller nyrenoverade Lenox Lounge.
Fyra svenska konstnärer i New York
Just nu visar fyra svenska kvinnliga konstnärer sina verk i New York: Madeleine Hatz på Art Resources Transfer, Anneè Olofsson på Marianne Boesky Gallery, Annika von Hausswolff på Casey Kaplan och Ragna Berlin på MY Art Prospects.
Svensk garagerock hyllas
Den svenska undergroundrocken hyllas i en stort uppslagen artikel i New York Times. Skribenten är förvånad över att så mycket musik väller ut ur detta lilla land. Artikeln kom till tack vare ”Swedish Showcase” med tio svenska rockband som vi arrangerade i våras.
http://www.nytimes.com/2002/09/15/arts/music/15LIND.html
Övrigt som händer
Generalkonsulatet i New York ordnar ett investerarseminarium om IT-säkerhet i slutet av september. Samt en nätverksträff om biotech-finansiering. Månadsskiftet september-oktober ställs det bästa från Orrefors museum ut p Seventh Regiment Armory, något som redan fått förhandspublicitet i New York Times. Samtidigt visar Orrefors utställningen ”City on Water” med nya verk av 18 glaskonstnärer från Orrefors/KostaBoda hos oss på det svenska residenset.
Vi är med och överlämnar en byst av Raoul Wallenberg till The City of New York och ordnar aktiviteter kring det.
Några dagar senare drar Konstfack in hos oss med intressanta elevarbeten inom smycken, textil och industridesign.
En serie på fyra Jan Troellfilmer visas på Scandinavian House.
Läs mer om det och andra aktiviteter på
http://www.swedeninfo.com