Terrordåden, fyra månader senare
Flaggor och patriotism
Person of the Year
Svära på konstitutionen
Demokratiska partiapparaten klappade ihop
Göran Persson analyserar USA:s ställning
Giuliani, Arafat och arabiska dollar.
Ny medieframtid, trots allt
Digitalradio, DAB, radions chans
Effekt av 11 september: Mobiltelefoner för barn
Effekt av anthrax: Julkort
Chelsea, konstdistriktet och en krog
Svensk spetsteknologi – på olika sätt
Svensk kulturvår i New York
Terrordåden, fyra månader senare
Efter fyra månader har det slutat brinna på platsen för terrordåden i New York, Ground Zero. Åskådarplattformar byggs för turister och New York Times har slutet med sin dagliga specialbilaga om World Trade Center och kriget i Afghanistan. Dag efter dag har New York Times publicerat gripande” Portraits of Grief” om sammanlagt drygt 1800 dödade människor.
En del upprörs över att också denna tragedi kommersialiseras, men strävan efter normalitet är påtaglig. Säkerhetsåtgärderna kommer att minska, oron bäddas in, men själva terrordådet kommer för alltid att finnas där som New Yorks största katastrof någonsin.
Flaggor och patriotism
USA är fyllt av amerikanska flaggor. Folk har flaggor på rockuppslagen, på bilarna och i fönstren. Ute i landet är det nog mer flaggor än i det alltid lite distanserade New York, trots att det var här terrorn drabbade.
Det amerikanska flaggviftandet sänder inte samma signaler som det europeiska. Den europeiska patriotismen kom i vanrykte i augusti 1914 då europeisk ungdom och arbetarrörelse hyllade kriget.
USA är ett mycket civilt samhälle. Bara sex procent av amerikanerna under 65 har t ex gjort militärtjänst. Flaggan står i USA snarast för enighet och gemenskap. Amerikaner har i begränsad utsträckning gemensam historia och etnisk bakgrund. I högre grad förenas de av faktiska eller förmodade värderingar, främst demokrati, frihet och individualism, som ofta används som synonymer. När man viftar med flaggan handlar det inte om ”fornstora dar”, utan snarare om den amerikanska gemenskapen.
Person of the Year
Rudolph Giuliani blev tidskriften Times ”Person of the Year”. Vad var det som gjorde Giuliani så stor efter terrorattacken? Jag tror att det viktigaste var närvaron. Han begav sig omedelbart till platsen, så nära att han verkligen riskerade livet. På samma sätt som Churchill stannade kvar i London under Blitzen, var Giuliani hela tiden på plats.
I den israeliska armén lyder kommandoordet för ”anfall” i översättning ”Efter mig!”. Den som ger order måste gå först. Därför skrev också en av de största New York-tidningarna ”Whimps!” (Fjantar!) över hela sidan när representanthuset i Washington lät utrymma sig trots att man inte hittat Anthrax där, medan man krävde att de postanställda skulle fortsätta arbeta.
Giulianis eftermäle kommer mest att präglas av att han får äran av att New York blivit den säkraste storstaden i USA och en av världens säkraste stora städer. Bättre ekonomi, demografi och att narkotikavågen minskat har starktbidragit, men den tuffa satsningen på fler poliser och att slå ner på småbrott har varit avgörande.
Vecka efter vecka går man igenom brottsutvecklingen i varje polisdistrikt. Statistiksystemet Comstat ger varningar när något håller på att gå snett i en statsdel, vilket lett till omedelbara åtgärder.
Under Giuliani har antalet mord gått ner från 1.970 till 686 per år. Antalet människor som skadats vid skottlossning har minskat från 5.862 till 1.786.
Svära på konstitutionen
När såväl den nya borgmästaren som andra högre befattningshavare i USA börjar sitt jobb ”svärs de in” vid en ceremoni. De får högtidligt lova att följa USA:s författning och författningen för New York.
Det skulle vara bra om grundlagen och andra lagar spelade större roll för det politiska beslutsfattandet i Sverige. I Sverige lär sig inte eleverna grundlagen i skolan, man hänvisar sällan till den och riksdagen gör varje period en rad småändringar. Reflexen är att när inte den politiska viljan överensstämmer med grundlagen är det grundlagen det är fel på. Grundlagen
spelar helt enkelt inte rollen som folkets beskyddare för svenskarna.
När jag för många år sedan satt i riksdagen gick jag runt och frågade kollegorna hur portalparagrafen i den svenska grundlagen löd. Den ende som kunde var statsvetarprofessorn Daniel Tarschys. De övriga som kom i närhete svarade att den löd: ”All makt utgår från folket.” I själva verket är lydelsen: ”All o f f e n t l i g makt utgår från folket”. Vilket är en väsentlig skillnad i innebörd.
Demokratiska partiapparaten klappade ihop
Ju lägre valdeltagandet är i ett land, och Sverige ghar ju en utveckling mot lägre valdeltagande (om än fortfarande på en mycket hög nivå) ju viktigare blir mobiliseringen, d v s hur många av det egna partiets anhängare som går och röstar. Här har det demokratiska partiet i New York haft sin styrka.
Nu tycks dock personlojaliteten tagit över partibanden. USA har alltid haft personval, men väljarna har ändå främst röstat på parti. Nu har de intensiva personstriderna i primärvalen skapat sådana lojaliteter att många väljare avstår i det riktiga valet när inte deras kandidat vinner. Den demokratiska partiapparaten fick helt enkelt inte sitt folk att ställa upp på valdagen.
Också i Sverige betyder personbindningarna allt mer och partiapparaterna försvagas. Det kommer att få effekter på den interna partisammanhållningen.
Göran Persson analyserar USA:s ställning
Statsminister Göran Persson fick den 30 december Sydsvenska Dagbladets Europapris. Då uttalande han sig också om USA och den svenska offentliga debatten kring USA:
”Det finns någonting av antiamerikanism som dröjer sig kvar i svensk debatt. Det finns stor anledning att kritisera USA på många sätt. För vad de gjort under 60-, 70- och 80-talet internationellt. Det finns stor anledning att granska stormakten USA och de enorma resurser den förfogar över. Det finns stor anledning att uppröras över de sociala orättvisorna i USA. Mer samtidigt: Vi åker dit. Vi kommer till en levande politisk miljö som är mer vital än någon europeisk. En debatt som är fränare, öppnare och mer granskande än vad vi bara kan hoppas på i våra bästa europeiska stunder. Det är en stor, öppen demokrati som har gett så oerhört många unga svenska människor, på väg in i vuxenlivet, en första ordentlig insikt om vad eget initiativ och gemensamt ansvarstagande faktiskt kan betyda. Amerikanska universitet är naturligtvis en mycket, mycket viktigare faktor för USA:s inflytande i världen än den amerikanska armén. Men det har vi missat. På något sätt hamnar vi i det som gällde i 1968 års diskussion.”
Göran Persson var i början av december i New York och fick Raoul Wallenberg-Stiftelsens stora utmärkelse som tack för sina insatser för att sprida upplysning om Förintelsen och mot främlingsfientlighet. Det är lätt att instämma i vad Persson säger om USA. Det var länge sedan en svensk statsminister uttalade sig så insiktsfullt om vad USA betyder för Sverige.
Giuliani, Arafat och arabiska dollar.
Bland det som visat på Rudolph Giulianis styrka är att han inte kompromissar av artighet. När Yassir Arafat 1995 skulle lyssna på en konsert på Lincoln Center i samband med ett FN-möte gick Giuliani fram på scenen och bad Arafat lämna lokalen. New Yorkarna hade rätt att slippa mördare och terrorister när de lyssnadepå musik. Efter terrorattacken gav en saudisk prins 10 miljoner dollar till New York. Men prinsen distribuerade samtidigt ett pressmeddelande där han sa att attacken berodde på att ”USA tillät att Israel slaktade palestinier”. Giuliani lämnade omedelbart tillbaka checken.
Giuliani gjorde naturligtvis rätt. De som nu genomfört terrordåd, Bin Laden och Hammas, är ju inte beredda att förhandla i Mellanöstern, vill inte över huvud taget acceptera existensen av Israel.
Ny medieframtid, trots allt
För snart två år sedan köpte nätföretaget America Online mediejätten Time Warner. Dvärgen köpte jätten. Jag skrev om detta i en specialutgåva av nyhetsbrevet. (12 januari 2000: www.wastberg.nu,) Köpet pekade på en ny medieframtid.
Nu slår lågkonjunkturen och it-krisen tillbaka. När Gerald Levine nu efter kort tid avgår som VD blir det ingen från den nya medievärlden som tar över, utan Richard Parson från Time Warner.
Men det innebär inte att den utveckling som fusionen startade stannar upp. Den stora trenden är att samma material förpackas för en rad olika medier: nätet, tryckta medier, tidningar och TV. Vi får en konvergens, en sammansmältning av medierna.
Digitalradio, DAB, radions chans.
Sveriges radio hårdbantar sin satsning på digitalradio. Det är inte många svenskar som skaffat digitalradio, så få kommer att känna av det. Men en viktig utveckling försenas. Sveriges radio har inget val. Statliga Teracom bygger inte ut nätet och SR får inga pengar för att driva projektet vidare. Det är synd, för digitaliseringen är ljudradions stora chans.
DAB-radion skulle innebära att man skulle kunna få ett större utbud till lägre pris. Och att var och en skulle kunna skräddarsy radion efter sina intressen, mycket mer som vi använder tidningarna. Vi skulle också via radio kunna få långt mer information.
Radion ligger i TV:s slagskugga. Därför har det varit lätt att misshandla radions utvecklingsmöjligheter utan att det väckt någon större uppmärksamhet. Det är synd.
Effekt av 11 september: Mobiltelefoner för barn
Efter den 11 september har försäljningen av mobiltelefoner till barn gått upp kraftigt. Föräldrar vill snabbt kunna få tag i sina barn om något händer.
Effekt av anthrax: Julkort
Efter anthraxhoten har det blivit vanligt med genomskinliga kuvert – man ska kunna se att det inte finns pulver i kuverten. Vi har fått många julkort i genomskinliga kuvert.
Chelsea, konstdistriktet och en krog
Hetaste konstdistriktet i New York – för den som inte ger sig ut på ateljévisningar i Williamsburg – är Chelsea. Området mellan 23:e och 19:e gatan väster om Tionde avenyn är fullt av gallerier, blandat med lagerlokaler och bilverkstäder. Själva gallerierna är inte sällan vackrare än konsten. Huvudgatan är 22 där bl a Galleri Sonnabend ligger. Där finns också en av de märkligast inredda modebutikerna i New York – Comme des garcons, en installation i sig. New Yorks främsta galleri, Gagosian har ett av sina gallerier på 24:e gatan.
Om man är i trakten kan man äta på The Park, på Tionde Avenyn mellan 17:e och 18:e. Hygglig mat, intressant folk och märklig miljö. Fin utomhusservering.
Svensk spetsteknologi – på olika sätt
I december kunde vi hjälpa till att överbringa en gåva från Sverige och företaget Malå Geotechnich till staden New York. Malå har framställt en unik markradar, ett instrument som kan kartlägga vad som finns under markytan. Det blir viktigt för New York vid uppröjningen vid Ground Zero. Man vet mycket lite om var olika ledningar och rör går under marken och kan vinna oerhört mycket på att kartlägga innan man börjar gräva. Vi ordnade kontakterna med New York och arbetade med presskontakterna. Blev inslag i flera TV-kanaler och tidningar.
I slutet av januari ska vi ha den första av flera aktiviteter kring svensk Bioteknik. Vi ordnar en kapitalmarknadsdag och presenterar svenskt kunnande och svenska företag för amerikansk Venture Capitalist-företag.
Svensk kulturvår i New York
New York fylls av olika kulturaktiviteter under våren. Det börjar nu i januari med svenska filmer: Mauritz Stillers stumfilner på Museum of Modern Art. Svenska filminstitutets arbete på att restaurera gammal svensk film har skapat möjligheten. I början av året visas också en serie filmer med Strindbergsdramer på Scaniavian House. Sedan blir det modern film: En Lasse Hallström-serie.
Svenska musikgruppen Kroumata kommer till Lincoln Center i januari och i mars spelar pianisten Per Tengstrand på Scandinavian House. 10 nya svenska popband kommer under våren som del i en satsning på svensk musikexport.
Viktigast blir den stora designutställningen ”Utopia&Reality: Modernity in Sweden 1900-1960”. Den kom hit därför att Bard Graduate Center hade fått ett förfall och på kort varsel letade efter en utställning. Tack vare det samarbete vi hade i samband med Josef-Frank-installationen på det svenska residenset frågade Bard oss och vi kunde då förmedla Moderna Museets utställning. Strax innan visas en mindre designutställning, Strictly Swedish, på Scandinavian House. Bardutställningen kommer att omges av en rad seminarier, föreläsningar och studieturer.
En annan sorts design blir det i mars när Beckmans visar nytt mode på residenset.
Kulturvåren avslutas med svenskt deltagande på den stora bokmässan, svensk designavdelning på möbelmässan och ett gästspel från Dramaten med Maria Stuart med Pernilla August och Lena Endre i huvudrollerna.