New York – 5 månader efteråt
Kreativ lagstiftning
Polistäthet i New York och i Stockholm
Bushbudget med underskott
Inkomstskatten i USA 12,8 procent
Två Amerika
Nödvändig grundlagsdebatt
Miljonrullningen i Teracom: Staten band sig för snabbt
Offentliga tittarsiffror leder till mindre mångfald
Det gäller att vara förutseende
Astrid Lindgren i New York Times
Mycket svenskt har hänt i New York
Svenska designutställningar i New York
Mycket svenskt ska hända i New York
New York – 5 månader efteråt
Efter fem månader börjar den 11 september bäddas in. Referenserna i privata samtal blir allt färre. Känslorna går från det privata till det offentliga. 11 september handlar nu mer om hur man ska ställa sig till kampen mot terrorismen än om den personliga relationen till terrorattacken.
Några tendenser lever kvar. Människor tycks mer benägna att satsa på familj och privatliv. Restauranger i bostadsområdena går bra; människor vill träffas. IKEA, vars största varuhus ligger vid Newark-flygplatsen, gick dåligt månaderna efter 11 september. Januari i år var bättre än januari förra året; människor satsar på det egna hemmet.
Downtown, nära Ground Zero där World Trade Center stod, börjar komma igen. Åtskilliga butiker har fått slå igen och konkurrensen har minskat för dem som är kvar. Eftersom det fortfarande pyr i ruinerna är många i trakten oroliga för förgiftad luft.
Focus börjar också förflyttas till vad som ska hända med Ground Zero. Uppröjningsarbetet är färdigt ovan jord. Åsikterna går från att hela området ska bli en minnespark till att man ska återuppbygga lika mycket kontorsyta som tidigare, om än i andra former. När vi för några dagar sedan var nere vid Max Protetch Gallery i Chelsea, som visar en visionär idéutställning
där 30 arkitekter skissade olika uppslag om vad som skulle kunna göras, ringlade köerna.
Det finns många tecken på att New York är på gång. Turismen ökar, också från Sverige. Flera svenska tidningar är på gång med resebilagor eller resereportage från New York. Allt fler affärspersoner kommer. Och bostadspriserna har vänt uppåt igen.
Kreativ lagstiftning
Det sägs att USA har en begränsad offentlig makt. Det är sant. Samtidigt finns det mängder av detaljerade lagar och domstolsbeslut. Men i detta stora land tillämpas ganska få av dem.
Dock kan de ibland plockas fram av kreativa jurister och poliser. Under World Economic Forum här i New York tilläts protester nära mötet, men maskerade demonstranter anhölls. Det skedde enligt en gammal lag som riktade sig mot Ku Klux Klan.
Ett annat exempel: När borgmästare Giuliani ville få bort stripklubbar och sexaffärer från New York hittade han en gammal bestämmelse som förbjöd ”oanständig verksamhet” inom visst avstånd från dagis och kyrkor. Fram med passaren, och sedan kunde polisen rycka ut och stänga etablissemangen i fråga. Några ställen låg utanför radien och då startade staden nya dagis.
Polistäthet i New York och i Stockholm
Flera av de svenska deltagarna i World Economic Forum var överraskade över hur många poliser de såg i New York. Och New Yorkpolisen har förmåga att mobilsera mycket folk.
Polistätheten är långt större än i Sverige. I New York, som har en miljon färre invånare än hela Sverige finns ca 40.000 poliser. Det ska jämföras med 16.000 poliser i hela Sverige. I Stockholm går det 1 polis på 360 invånare. I New York en polis på 200 invånare.
Samtidigt märks det att New Yorkpolisen byggt upp ett övertidsberg. Det är färre poliser i gathörnorna med påföljd att trafiken är tuffare än för ett halvår sedan.
Bushbudget med underskott
President Bush föreslår i sin nya budget den största ökningen av militärutgifterna på 40 år. Dessutom vill administrationen att satsa miljarder dollar på att öka säkerheten på flygplatser och att bygga upp skydd mot biologisk och kemisk terror.
Bush vill dessutom förbättra pensionerna och läkemedelsförmånerna. Samt göra mycket stora skattesänkningar.
Det går rimligen inte ihop. Budgeten spår från två år av underskott. Sedan ska de stora skattesänkningarna från år 2003 leda till stark tillväxt och nya överskott. Det kan man tro på om man vill. Handfasta ekonomiska argument finns inte.
Konservativa i alla länder brukar anse att skattesänkningar är så viktiga och så undergörande att det är bäst att genomföra dem först; sedan får frågorna om balansen i den offentliga ekonomin lösa sig. Så resonerade bl a Ronald Reagan och Margret Thatcher. Den som var med om de svenska underskotten i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet i Sverige vet hur snabbt underskott kan torpedera ekonomin. Clinton-administrationen 1992 drog den motsatta slutsatsen: Först om man får offentlig stabilitet blir spelreglerna trovärdiga och inflationen låg.
Jag kan inte se annat än att den ofinansierade upprustningen kan riskera att USA:s ekonomi hamnar i samma situation som under Vietnamkriget: Offentliga underskott, upplåning och därmed inflation och svagare dollar. Om Enron-affären leder till att den amerikanska finansmarknaden blir mindre attraktiv kan det gå ganska snabbt.
Den som vill läsa mer om konsekvenserna av den amerikanska budgeten kan göra det på
http://www.cbpp.org/1-23-02bud.htm
Inkomstskatten i USA 12,8 procent
Att jämföra skatter och skattesystem är svårt. Dessutom är fördomarna ofta betydande. Hur många vet att Sverige har bland de lägsta företagsskatterna i Europa? Eller att utlänningar som kommer till Sverige för att arbeta några år har lägre skatt än i de flesta industriländer?
Den formella inkomstskatten i USA ligger på ca 30 procent. I realiteten betalar höginkomsttagarna, de som tjänar över en miljon dollar, i genomsnitt 27,9 procent i skatt. Vanliga inkomsttagare betalar i snitt 12,8 procent i inkomstskatt. Medelinkomsten för individer med inkomst i USA är 41.000 dollar per år. Detta enligt den amerikanska skattemyndigheten.
Två Amerika
Det sägs med viss rätt att det finns två USA. Det traditionella, kyrktrogna och inåtvända. Det moderna, hippa och sekulariserade. De som äter junk food och de som äter sallad. De som klär sig svart och de som klär sig i pastell. De som kör europeiska eller japanska bilar och de som kör vrålåk. De som i huvudsak röstar republikanskt och de som röstar demokratiskt.
Ett bra reportage om människor i de båda Amerika finns i The New Atlantic
Monthly: http://www.theatlantic.com/issues/2001/12/brooks.htm
Nödvändig grundlagsdebatt
I förra nyhetsbrevet skrev jag om hur okunniga många svenskar är om grundlagens portalparagraf. Och citerade själv fel. ”All o f f e n t l i g makt utgår från folket”. Inget annat.
Grundlagsdiskussionen är viktig. Nu överför Sverige ytterligare beslutsmakt till EU. Det gör det ännu viktigare att få en klar gräns mellan EU-makten och den nationella makten, men främst att EU får en folkligt förankrad konstitution.
Miljonrullningen i Teracom: Staten band sig för snabbt.
Storförlusten i statliga TV-bolaget Teracom håller på att bli en besvärande politisk fråga i Sverige. Grunden till problemen är två: Dels att det inte blivit någon fart på digitaliseringen av svensk TV, dels att staten låtit Teracom göra jättesatsningar på den digitala markbundna TV som inte har några tittare.
Jag var med och gjorde en politisk uppgörelse (s+c+fp) i public-serviceberedningen för fem år sedan för att introducera markbunden digitalTV. Då trodde vi på en mycket snabb utveckling; på några år skulle nästan alla svenskar ha skaffat digitalboxar. Det skulle ha givit TV större frihet och tittarna skulle ha fått långt större valfrihet. Jag minns att Marita Ulvskog, som nu blir hårt angripen för digitalTV-projektet, var måttligt entusiastisk när hon som ny kulturminister fick överta det.
Problemet är inte digitalTV i sig, utan att både staten och SvT så hårt bundit upp sig för viss teknik och snabb takt. Uppgörelsen mellan partierna i public-serviceberedningen gick ut på att den nya tekniken skulle ställas till förfogande för marknaden och SvT, men att staten inte skulle styra takten. Uttryckligen sades att skattepengar inte fick användas för att subventionera digitalTV.
DigitalTV kommer och marksänd digitalTV kommer säkert att spela en roll. Men den är inte en teknik artskild från andra, utan bör kunna komplettera satelliter och kabel.
Digitala marknät är utbyggda i t ex Frankrike och Spanien. I USA har marksänd digitaltv inte tagit fart. 1996 bestämde kongressen att övergången skulle vara klar 2006. Det är ett datum man nu givit upp. Problemen är samma som i Sverige: inga program och därmed inga tittare och utan tittare blir det inga program.
Offentliga tittarsiffror leder till mindre mångfald
Tidskriften Brill’s Content, var en av de medieanalyserande tidskrifterna i USA, Tyvärr har den nyligen lagts ner. I sista numret intervjuade en av USA:s TV-veteraner, AV Westin, 100 beslutsfattare inom TV. Ett av de intressanta påpekandena är att undersökningarna om tittandet, ratings, som tidigare hölls inom en exklusiv krets i TV-bolagen, nu går till producenter och journalister. De kan nu på ett helt annat sätt se vad som attraherar breda tittargrupper. Också journalister i andra medier får siffrorna och publicerar tittartoppar och liknande.
TV-stationerna vill naturligtvis ha många tittare för att sälja reklam. Journalisters ego och marknadsvärde stärks också av många tittare. Resultatet av de offentliga tittarrapporterna har blivit en besatthet, menar AV Westin. Det är också en av förklaringarna till att minoriteter eller människor med sociala problem förekommer mindre i TV nu än tidigare. De drar inte tittare.
Det gäller att vara förutseende
Bland de första tecknen på att Michael Bloomberg tänkte ställa upp till borgmästare i New York var att han registrerade alla tänkbara negativa webssiter: NoBloomberg.org, Ihatebloomberg.com etc.
Astrid Lindgren i New York Times
”A slender woman whose deep-set eyes, long square jaw and close-cropped hair inspired one interviewer to describe her face as medieval, Mrs. Lindgren was concerned throughout her work with the ways in which children struggle against loneliness and marginalization.” Den som vill läsa hela underbara artikel i New York Times om Astrid Lindgren kan gå till
http://www.nytimes.com/2002/01/28/books/28CND-LIND.html
Mycket svenskt har hänt i New York
Mycket svenskt har hänt i New York på sistone. Den svenska slagverksorkestern Kroumata spelade på Lincoln Center och Alice Tulley Hall var helt utsålt, vilket är ovanligt i New York för nutida musik. Vi ordnade ett seminarium innan konserten. Det hela blev uppmärksammat på en femspaltig artikel i New York Times
http://www.nytimes.com/2002/01/23/arts/music/23KROU.html
Också utställningen, som fortfarande går på Scandinavian House, om Strindberg som fotograf har fått nästan en helsida i New York Times. Scandinavian House visar också Jalla Jalla och en Lasse Hallström-festival är i full gång.
Johan Lindeberg visade mode inför 600 människor på Fashion Week häromdagen.
Vi har haft ett seminarium på det svenska residenset i New York om stamcellsforskning och svenska biotechföretag. Företagen Ovacell, Neuronova och Pharmacia presenterade sig inför drygt 50 amerikanska placerare. Jag fick tillfälle att berätta om att den långa svenska traditionen med folkbokföring, som gör att man kan forska om sjukdomar och
levnadsförhållanden generationer tillbaka tillsammans med ett internationellt sett öppet och fungerande regelverk kring forskningen gör att Sverige har försteg på biotechområdet.
New York Times har ytterligare en gång skrivit om Josef Frank med utgångspunkt från svenska residenset. I smarta Metropolis Magazines februarinummer fanns ytterligare en artikel om den omdaning av det svenska residenset som Inger Claesson Wästberg åstadkommit: ”A consul’s residence that speaks Swedish”. Inger har numera ett företag, Claesson Wästberg Communication AB, som kan hjälpa svenska företag med information och affärsidéer.
Svenska designutställningar i New York
Tre olika designutställningar är på gång i New York. Viktigast är den stora ”Utopia&Reality: Modernity in Sweden 1900-1960” på Bard Gradute Center. Det blir den största svenska aktiviteten på länge. Det är Moderna Museets utställning som kommer att visas i drygt tre månader och som omges av 17 olika seminarier och föredragskvällar. (Utställningen kom till New York för att Bard fick mässfall och stod med tomma lokaler. Tack vare de täta kontakter Inger Claesson Wästberg hade med Bard i samband med förra vårens Frank-installation på residenset kunde vi förmedla utställningen.)
Sedan i början av januari pågår designutställningen Strictly Swedish på Scandinavian House. På Friedman Gallery visas (och säljs) svenska 20-talsmöbler av bl a Einar Hjort och Carl Malmsten. New York Times tyckte att den svenska offensiven var anmärkningsvärd och uppmärksammade den stort: <http://www.nytimes.com/2002/01/10/garden/10SHOW.html?ex=1012324349&ei=1&en=
1f4021ddbecf14e2>
Mycket svenskt ska hända i New York
Den 24 februari spelar Scandinavian Chamber Orchestra med pianisten Per Tengstrand på Scandinavian House. I början av mars satsar vi återigen på att främja svensk musikexport: Tio svenska band spelar på CBGB i New York. På residenset har vi utställning av New York-baserade konstnären Ragna Berlin. Den följs i mars av Siri Berg,
Dessutom ska vi ha nya seminarier riktade till amerikanska placerare. Om biotech och om IT-baserade säkerhetsföretag.
Till sist har, efter flera års strävan, det nu blivit klart med ett stort monument i New York till minne av Alfred Nobel och för att hedra de amerikanska nopbelpristagarna. Det kommer att stå utanför Museum of Natural History och ska invigas i höst.