New York, två månader efteråt
Färre våldsdåd i USA
Rykten och åter rykten
Lång ekonomisk nedgång
IT-epokens slut?
700 kr per röst
New York Times, världens mest inflytelserika tidning
Strukturförändringar i annonseringen
Christer Pettersson, allt billigare
Hur många svenskar finns i USA?
Williamsburgs konstnärskvarter
Informationsaktiviteter
Att dra över visum
New York, två månader efteråt
Stämningen i New York är fortfarande avvaktande. Två miljoner newyorkare känner någon som mördades den 11 september eller någon anhörig till en dödad. Samtidigt är New York ”open for business”. Trafiken är värre än någonsin. Affärerna rear inför Thanksgiving-helgen. Enligt en färsk undersökning är det mycket få newyorkare som ens funderar på att lämna staden.
Den som inte bor eller arbetar i närheten av World Trade Center märker inte på gatorna att något hänt. Amerikansk fotboll börjar på nytt bli det viktigaste samtalsämnet. New York Marthon lockade 30.000 löpare.
Många svenskar väljer just nu att inte åka till New York. Andra kommer hit. En del för att de känner en förpliktelse att visa att terroristerna inte ska få styra deras liv, andra helt enkelt för att de har saker att göra här eller vänner här. De senaste veckorna har – privat eller i jobb – bla statsråden Ulrica Messing och Mona Sahlin samt kronprinsessan Victoria varit här. Carl Bildt är på ingång, liksom statsministern.
Samtidigt är det många som avstår. Företag ställer in kontaktresor. Andra avstår från paneler och seminarier. Det svenska deltagandet i New York Marathon sjönk mer än för många andra länder. Jag tror det sänder ett märkligt budskap till amerikanerna. I New York bor och arbetar åtta miljoner människor. New York är den i särklass största staden i världens största ekonomi. Att visa att man inte vågar upprätthålla kontakterna just nu är en dålig investering för framtiden.
Färre våldsdåd i USA
Antalet ”hate-crimes” tycks proportionellt lägre i USA än i flera europeiska länder. Sverige pekas t o m i en EU-rapport ut som ett av de länder där muslimer råkat mest illa ut efter terrordåden. När vi nyligen ordnade besök åt Mona Sahlin med amerikanska muslimska kvinnor blev hennes intryck att de muslimska kvinnorna i USA kände mindre oro än de i Sverige.
Amerikanska ledare har varit utomordentligt tydliga i att tala om att kriget mot terrorismen inte är ett krig mot islam. Gång på gång talar man om tolerans och att människor med olika tro ska kunna leva sida vid sida. Bush och Giuliani har gång på gång besökt moskéer. Främst har man velat undvika att arab-amerikaner utsätts för hämndaktioner.
Det skulle kännas bättre om någon ledare i ett muslimskt land förde fram samma passionerade plädering för tolerans.
Rykten och åter rykten
Efter terrorattacken gick och går det massor av rykten: Nostradamus skulle ha förutspått attacken. 5000 barn blev helt föräldralösa. Personer som gjort någon arab en tjänst fick en förhandsvarning. Etc.
http://www.snopes2.com/rumors berättar sanningen. Utmärkt site.Lång ekonomisk nedgång
Jag tror den ekonomiska nedgången i USA blir långvarig. Ekonomin bars tidigare av hög konsumtion. Nu faller konsumtionen drastiskt. I New York var den genomsnittliga skulden per kontokort för ett år sedan 1700 dollar. Nu är den enbart 200 dollar. Folk ser om sitt hus ekonomiskt sett.
Med den fallande börsen kan man inte längre räkna in kapitalvinster i konsumtionsutrymmet. Eftersom börsen går sämre tjänar försäkringsbolagen mindre pengar på sin kapitalförvaltning och kommer att tvingas höja premierna. Vad vi ser är ett bortfall i konsumtion som motsvarar 5-6 procent av BNP. Att administrationen sänker skatterna, främst för höginkomsttagare, lär inte få fart på ekonomin. De flesta väljer att spara eller betala av på skulder.
IT-epokens slut?
Nu när IT-företagen faller som käglor finns det ju anledning att tala om att IT inte försvinner som dominerande samhällsfaktor för det. När Henry Ford startade sitt bilföretag 1908 fanns det redan 515 bilfabriker i USA. Det faktum att 99 procent av alla bilföretag försvunnit på hundra år innebär ju inte att bilens betydelse i samhället minskat.
700 kr per röst
Michael Bloomberg blir ny borgmästare i New York. Detta är en stad där det går fem demokrater på varje republikan, men som inte på tolv år valt en demokratisk borgmästare. Det speglar främst hur annorlunda amerikansk politik är jämfört med svensk. Bloomberg var tills nyligen medlem av demokraterna. Han säger rent ut att han bytte parti för att han hade större
chans att bli nominerad till borgmästarkandidat hos republikanerna. Stadsfullmäktige blir överväldigande demokratiskt, de flesta andra som valdes var demokrater. Men valet till borgmästare är ett tydligt personval och folk föredrag Bloomberg framför hans motkandidat.
Bloomberg slog också ekonomiskt rekord. Hans kampanj kostade ungefär en halv miljard svenska kronor. Varje röst kostade ca 700 kronor. Var det därför Bloomberg vann? Ja, utan pengarna hade den rätt okände miljardären inte blivit känd. Men han satsade egna pengar, tog inte emot bidrag och sa nej till offentliga pengar Det väckte viss respekt.
Viktigast för resultatet var att demokraterna fick en inbördesstrid som följde rasgränser. Den mäktiga partiorganisationen i Bronx la ner arbetet. Den största svarta tidningen stödde Bloomberg och Bloomberg fick närmare häften av de spansktalandes röster.
New York Times, världens mest inflytelserika tidning
Med tanke på New Yorks storlek är New York Times en liten tidning. Men den är totalt dominerande som opinionsbildare. När vi blivit omnämnda i New York Times, vilket faktiskt hänt ganska många gånger, har nästan alla vi träffar läst det. När Björn och Benny satte upp Chess i New York för en del år sedan blev den nedskriven i New York Times. Två dagar senare var den nedlagd. (MammaMia! fick fina recensioner.)
Vid några tillfällen har vi fått reportage från det svenska residenset. (Inger Claesson Wästberg har upparbetat fantastiska kontakter med designjournalister.) Nu senast har Anna Kraitz’ nya soffor från Källemo uppmärksammats liksom konstfackarna Bodil Karlsson och Gunilla Lundberg som gjort en intressant hallmatta, tillverkad av Kasthall.
http://www.nytimes.com/2001/11/08/garden/08SHOP.html?searchpv=nytToday
Attacken påverkade inte tidningsupplagorna
De amerikanska tidningarnas upplagor för den sexmånadersperiod som slutade två veckor efter terrorattacken har nyligen publicerats. De amerikanska tidningarna har låga upplagor. TV dominerar helt nyhetsförmedlingen och tidningsläsandet är segregerat.
Så här ser upplagorna för de största tidningarna ut, i miljoner ex:
USA Today 2,2
Wall Street Journal.. 1,7
New York Times 1.1
Los Angeles Times 0,9
Washington Post 0.7
Upplagorna, liksom radiolyssnandet, låg ganska stilla dagarna efter terrorattacken. Däremot ökade TV-tittandet kraftigt.
Strukturförändringar i annonseringen
Annonseringen minskar kraftigt, i USA liksom i Sverige. De amerikanska reklaminvesteringarna har fallit med ca 35 procent sedan motsvarande tid förra året. De svenska dagstidningarna drabbas hårt av den vikande konjunkturen. Det handlar dock inte bara om konjunktur, utan om viktiga strukturförändringar.
Varumärkesannonseringen har försvunnit från den svenska dagspressen till TV eller glassiga tidskrifter. Utbudsannonseringen har gratisblad och direktreklam tagit hand om. Under några år har det ändå gått bra för pressen tack vare tele- och dataannonseringen samt platsannonserna. Nu har vi IT-kris och färre lediga jobb.
För 17 år sedan startade jag Dagspressdagen, en manifestation för dagstidningarna inför annonsmarknaden. Vi fyllde Cirkus på Djurgården. I år ställdes Dagspressdagen för första gången in p g a av för lågt intresse från annonsörer. Ett tecken i tiden?
Christer Pettersson, allt billigare
Den stora nyheten i Sverige på sistone har ju varit Christer Petterssons erkännande av att det var han som mördade Olof Palme. Petterssons vän Gert Fylking skrev ner vad Pettersson berättat. Expressen åkte ut med Fylkings berättelse till Pettersson som skrev under och samtidigt fick 2000 kr i tipspengar. (Någon dag senare tog Pettersson tillbaka. Han hade erkänt för att det kunde ge ”lite stålar”.)
Det är bara att konstatera att det blivit billigare. När jag var på Expressen för 6-7 år sedan ringde Pettersson två gånger och var beredd att erkänna. Den ena gången för 30.000 kr, den andra för 25.000 kr.
Hur många svenskar finns det i USA?
En fråga som ofta återkommer är: Hur många svenskar finns det i USA och New York? Svaret är att ingen riktigt vet. USA är ett land där folkbokföring anses som ett ingrepp i de mänskliga rättigheterna. Ett av skälen till att det varit så svårt att få reda på hur många som dödats i terrorattacken är just bristen på folkbokföring.
Enligt folkräkningen fanns det 1990 58.675 personer födda i Sverige. Vår gissning är att det idag finns uppåt 100.000 svenskfödda i USA, varav 10.000 i New Yorkområdet.
Williamsburgs konstnärskvarter
Williamsburg i Brooklyn är det nya konstnärsområdet. En märklig stadsdel som delas mellan den shasidiska judiska sekten som lever det mest traditionella av liv, och unga konstnärer som lever det mest otraditionella.
Området kring Bedford Avenue, dit tunnelbanelinje L går, är fullt av gallerier och restauranger. Bland gallerierna kan vi rekommendera Bellwether pp 335 Grand, Schroeder Romero på 173AQ North 3rd, Figureworks 168 North 6th Str, Roebling Hall på 390 Wythe Av samt fyra gallerier som ligger bredvid varandra på 195 Grand Str. men det finns hur många som helst. Ta tidningen The Brooklyn Rail i första galleriet.
Spoonbill&Sugartown Books på 218 Bedford Av är en av New Yorks bästa kontsbokhandlar. Vägg i vägg ligger Verb Cafe som osar 70-tal, liksom den lilla ”galleria” som ligger i anslutning. Abba-artade kläder, tibetanskt och en lätt doft av rökelse.
Restauranger finns massor. Nere på 87 Broadway ligger klassiska ”The Diner” som är konstnärstillhålet nr ett och som Jan Åhman tog över till Färgfabriken i Stockholm för ett år sedan. (Han byggde upp en kopia, typ, samt tog över kock, musik och gäster. De fick sedan sitta och vara kreativa i Stockholm medan man förde över diskussionerna mellan datorer på de olika ställena.) Brick Oven på 33 Havemeyer Street har bland de bästa pizzorna i
New York (bara öppet på kvällarna), Oznot’s i hörnet Berry och North 9 är en typisk och trevlig restaurang som vill vara österländsk.
Informations aktiviteter
Bästa sättet att agera för oss i New York just nu är att fortsätta som vanligt. Därför har vi haft en rad aktiviteter kring den nya svenska designen på residenset på 600 Park Avenue i New York. Bodil Karlsson, Åsa Lagerström och Gunilla Lundberg från Konstfack samt Anna Kraitz från Källemo har gjort ett stort rum till ett ”statement” för senaste svensk design.
Det har visats för bl a design- och museifolk och blivit mycket prisat.
Vi har genomfört ett seminarium för venturecapitalists om trådlös informationsöverföring. Ett seminarium om svensk musikexport tillsammans med amerikanska tidningen Billboard. Det hölls dagen innan Abba-premiären, så vi fick en del av strålkastarljuset, liksom medverkan av Björn och Benny.
Dessutom har den svenske konstnären Bo Larsson visat konst på residenset, bl a för första gången skisser till de målningar som nobelpristagaren i litteratur får varje år. Johanna Ekström, svensk poet, har läst.
Jag ska tala på världens största datamässa, Comdex i Las Vegas. Talet finns på www.wastberg.nu för den som inte har vägarna förbi…
Att dra över visum
För att arbeta eller studera i USA krävs visum. Alldeles ovanligt är det inte att svenskar stannat längre i landet än visumet tillåtit. Ofta har det gått bra, det här är ett land med uppåt tio miljoner illegala immigranter. De flesta amerikaner har också tyckt det varit OK med illegala immigranter; de har arbetat och gjort jobb som andra inte velat ha. Då och då har regeringen genomfört ”amnesti” och låtit ett antal hundratusen illegala stanna.
Efter den 11 september är det annorlunda. Man genomför kollar och slår hårt mot dem som är här utan visum. Några svenskar har redan fått känna av att sitta i invandrarmyndigheternas häkten (ingen kul upplevelse) innan de deporteras utan att senare få komma tillbaka till USA. Också den som bara stannat några dagar för länge får en anteckning i dataregistren som gör att de inte kan återvända till USA.