Deklarationsdags
Amerikansk arbetslöshet ökar
Hjälper skattesänkningar mot konjunkturnedgång?
Bluetoth slår ut både G3 och digitalradion?
Hispanics politisk nyckelgrupp
98-åring bestämmer i senaten. Hur är det i riksdagen?
Ericsson får mer press än budgeten
VD-lön efter förtjänst?
Mörkt för svenska kvällstidningar
New York
Dubbelt medborgarskap
Deklarationsdags
Det har varit ovanligt långt uppehåll i nyhetsbrevet. Det är ju en fritidsverksamhet och jag har inte haft tid. Bl a deklarerade jag 1 maj som de flesta svenskar. Tidigare deklarerade man i februari. Nu ska deklarationen för de flesta vara inne 2 maj.
När den borgerliga regeringen tillträdde i oktober 1991 och jag var ny statssekreterare i finansdepartementet kom en av de första dagarna en jurist in för att göra en föredragning om nya regler för deklarationer. Bl a föreslog han att deklarationerna skulle vara inlämnade just 2 maj.
Jag skrattade och sa att visserligen hade en borgerlig regering just tillträtt, men så långt behövde väl inte tjänstemännen anpassa sig. Han var helt oförstående inför att det fanns en politisk innebörd i att svenska folket skulle sitta och göra skatteuträkningar just första maj.
Men så blev det i riksdagen. I enighet.
Amerikansk arbetslöshet ökar
Arbetslösheten i USA har krupit upp till 4,5 procent – fortfarande mycket lägre än i Sverige och Europa. Dock har inte arbetslösheten ökat så kraftigt mellan två månader sedan 1991. Hittills är New York inte berört av arbetslösheten. Visserligen har en hel rad .com-företag dragit ner, men efterfrågan på andra sektorer, främst inom biotech, vård och den offentliga sektorn, växer. När, som de flesta tror, nästa nedgångsvåg leder till rationaliseringar inom tjänstesektorn kommer det att märkas desto mer i New York.
Hjälper skattesänkningar mot konjunkturnedgång?
Det viktigaste av den nye presidenten Bushs vallöften är att sänka skatten. Han har lagt fram ett förslag om att sänka skatterna under tio år. De stora sänkningarna kommer i slutet av perioden. I dollar räknat får de som tjänar mycket de största sänkningarna.
Bush motiverar skatteminskningarna med att den amerikanska konjunkturen viker. Därmed råkar han ut för två problem. Det ena är att argumenteringen i sig bidrar till att göra människor oroliga för framtiden och dra ner sin konsumtion. Det andra är att en skattesänkning som kommer först om några år knappast ökar efterfrågan nu.
Dessutom är inkomstskattesänkningarnas effekt på konsumtionsnivån inte särskilt stor. Riktar sig skattesänkningarna främst till höginkomsttagarna leder de till att de sparar mer. Bra för investeringarna, men inte för konsumtionen.
Dessutom: Skattesänkningarna måste finansieras. Antingen drar man då ner de federala programmen. Det drabbar i så fall främst dem som lever i hand ur mun och alltså omedelbart tvingas minska sin konsumtion. Alternativt gör man som under Reagans tid och underbalanserar budgeten i tron att tillväxten ska öka. Men risken är då att dollarn sjunker i värde och räntorna stiger. Vilket är samma sak som minskad köpkraft. I båda fallen kan skatteprogrammet spä på fallet i den amerikanska ekonomin.
Bluetoth slår ut både G3 och digitalradion?
Jag har tidigare skrivit om hur nya frekvensområden med kort räckvidd kan öppnas för nya användningsområden. Det är frekvenser som är helt oreglerade och innebär möjligheter till tex ett nästan obegränsat antal radiokanaler, vilket skulle göra framtida radioauktioner och frekvenskonkurrens ointressanta. Dock krävs stor täthet av sändare.
Ericsson har utvecklat Bluetoth-teknologin som innebär att man sänder radiosignaler med extremt kort räckvidd. Den är tänkt att i första hand trådlöst föra samman headset och mobiltelefon, eller datorn, skrivare och olika husapparater hemma. Bluetoth har konkurrenter; vi vet inte vilken lösning som kommer att dominera.
Men i förlängningen ligger möjligheter att med de mycket billiga ”sändarna” ersätta de dyra telefonnäten, som t ex G3-nätet.
Vi ordnade på det svenska residenset i New York nyligen en kapitalmarknadsdag som kretsade kring Bluetoth. Det går att läsa mer om kapitalmarknadsdagen på http://www.capitalmarketsweden.com/
Syftet var att presentera en intressant svenskanknuten teknologi för amerikanska investerare. Långt fler, och långt centralare, amerikaner kom än vi hade kunnat hoppas. Courtney Pulitzer som har ett av de mest lästa e-nyhetsbreven, Cyber Scene, gjorde konferensen till sin huvudnyhet. Intressant var också att själva miljön – den nya Josef Frank-inredningen på 600 Park Avenue var det som fångade hennes intresse och bidrog till att hon skrev. Teknologi och design går hand i hand!
Läs mer i Cyberscene
Hispanics politisk nyckelgrupp
I 48 av USA:s 100 största städer är vita i minoritet. Den näst största folkgruppen i USA är numera de spansktalande. De är i hög grad första generationens invandrare och spelar en växande politisk roll. I går firade George Bush som förste president en stor mexikansk helg i Vita huset (Casa Blanca). I dag håller han ett radioanförande både på engelska och spanska och den demokratiske politikern Dick Gephart som svarstalar gör också han det på båda språken.
Demokraterna har de flesta rösterna från ”hispanics”, men Bush, vars bror – guvenören i Florida – är gift med en spanjorska, satsar hårt på de spansktalande.
98-åring bestämmer i senaten. Hur är det i riksdagen?
Storm Thurmond, 98 år, har utslagsrösten i den splittrade senaten. Thurmond har haft politiska uppdrag i 70 år. Den andre senatorn från North Carlolina är 80 år.
Klarar han jobbet. Det är kanske tveksamt senaste halvåret – men en senator har i snitt 43 medarbetare och väljarna valde nyligen om honom. En undersökning visade att 69 procent av North Carlolinas väljare hade träffar Thurmond. Ibland lönar det sig att hålla på länge.
Av senatens 100 ledamöter är sju över sjuttio. Av den svenska riksdagens 349 ledamöter är också sju (två procent) över 70.
I USA talar man mycket litet om ålder på politiker. Också ganska lite om den totala representativiteten. Jag tror det beror på personvalet. Den som har valts har kommit in tack vare att väljarna velat ha det så. Punkt.
Ericsson får mer press än budgeten
Ungefär samtidigt kom den svenska regeringens vårbudget och Ericssons rapport. Budgeten nämndes inte i någon av de tidningar som kommer ut i New York. Däremot hamnade Ericssons rapport i New York Times och flera gånger på Wall Street Journals förstasida.
Det kan sägas vara ett sundhetstecken att den svenska budgeten just nu är i balans och inte behöver väcka internationell uppmärksamhet. Mest visar det att nationalstaterna i den globaliserade ekonomin får kämpa om uppmärksamheten med storföretagen.
VD-lön efter förtjänst?
Liksom i Sverige sägs det i USA att företagsledare ska ha höga ersättningar när företagen går bra och får ta risken när de går dåligt. Liksom i Sverige tycks VD-lönerna följa med vinsterna uppåt, men knappast neråt.
I USA – som ofta har mer livaktiga bolagsstämmor än Sverige – protesterar allt fler mot detta. Det finns små tecken på en aktieägarrevolt. Förra året väcktes 110 förslag på börsnoterade företags stämmor. De fick sammanlagt 21 procent av rösterna för sänkta VD-löner i företag som går dåligt. I år tyder uppgifterna på ännu fler protester.
Mörkt för svenska kvällstidningar
Joachim Berner blir den sjätte person som på tio år sitter i Expressens chefredaktörsstol. Själv var jag den tredje. Staffan Thorsell får lämna efter att ha räddat Expressen genom sammanslagningen med GT och Kvällsposten. Staffan flyttar till New York och Expressen får därmed Sveriges mest USA-kunniga journalist som veckokrönikör.
Joachim Berner kan trösta sig med att han tycks mottas på Expressens redaktion med större entusiasm än många av de tidigare chefredaktörerna. För Expressens del blir det nog värre innan det möjligen kan bli bättre. Tidningen tar bort sin kvällsupplaga och höjer priset. Det kan nog minska de ekonomiska förlusterna men kommer att sänka upplagan.
Kvällstidningarnas framtid tror jag dock är dyster. Marknadslogiken och befolkningsutvecklingen betyder långt mer än enskilda journalistinsatser. Mer om detta i en artikel jag skrivit i Dagens Nyheter den 26 mars
New York
Nu kommer sommaren till New York. Någon vår blev det knappast. Vädret gick från ganska kallt till jättevarmt. Dags att försöka få bord på Boathouse i Central Park, uteserveringen på La Goulu på Madison Avenue eller – om man inte har så mycket pengar att göra av med – utmed Avenue A.
Vi lever fortfarande i efterdyningarna av Josef Frank-installationen som vi hade hemma på det svenska residenset, 600 Park Avenue. 2000 människor kom under tio dagar. Läs mer på www.swedeninfo.com/600park. Jag har också skrivit en krönika om att arbeta med event-marketing i USA i Veckans Affärer.
Vi har också rest runt i North Carolina och träffat svenska företag. Många har det ganska krävt, när industrikonjunkturen vänder. Lättare för dem som sysslar med konsumentvaror. Folk bygger fortfarande om sina hus och konsumerar.
Dubbelt medborgarskap
Många frågor som kommer handlar om möjligheten för svenskar – bl a i USA – att ha dubbelt medborgarskap. Fr o m 1 juli och under två år öppnas en möjlighet för den som avsagt sig sitt svenska medborgarskap att återta det. Blanketter kommer snart ut. Den som vill läsa mer om detta kan gå till www.swedennewyork.com