Nyhetsbrev 18 JUNI 2001

Kronan
Efter Göteborg: Hur många poliser krävs för lugn?
Nya amerikaner, ny politik?
Vinn ett visum!
I varje fall inte idiot
Arbetslöshet i Sverige och USA
Öppna partier?
Journalistik som utrymmesproduktion
Uppskattade röster
Ekot av Frank
I New York
Konsulär vernissage

Kronan


I november förutspådde jag att en dollar skulle komma att stå i 12 kr. Det är en spådom som fortfarande håller. Dollarn ligger kring 11 kr, men under den tunna handeln under sommaren kan kronan slå igenom ytterligare ett tak.
Ett vanligt påstående är att det inte är euron och kronan som är svaga utan dollarn som är för stark. Så kan man resonera om man tittar på s k fundamenta. USA har bekymmer, främst med handelsbalansen; den svenska ekonomin är tämligen stark. Men valutakurser avgörs inte i första hand av ländernas ekonomi, utan av flöden. Just nu finns ingen annan bra reservvaluta än dollarn. Personer och företag i andra länder som vill skaffa sig spridda valutaportföljer väljer nästan alltid dollar.

Till detta kommer att vi nu står inför att en rad europeiska länder ska växla in de lokala valutorna till euro. Personer som har kontanter de inte redovisat för skattemyndigheterna väljer då att flytta till dollar, i stället för att visa upp pengarna.

En av de paradoxala effekterna av en relativt stark svensk ekonomi är att kronan faller. Sverige har i år amorterat på statsskulden, d v s sålt kronor. Till det kommer att en del av pensionssparandet och en del av AP-fondernas pengar nu placeras utomlands. Har SNS (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle) rätt i sin undersökning om att allt fler svenska företag flyttar utomlands innebär också detta ett tryck på kronan.
I detta läge hjälper Riksbankens stödköp av kronan bara på mycket kort sikt. Inte heller en höjning av reporäntan kan påverka de mer strukturella flödena.

Efter Göteborg: Hur många poliser krävs för lugn?


4000 poliser avdelades för att hålla EU-toppmötet våldsfritt. Är det mycket?
En jämförelse: Vid den stora puertorikanska paraden i New York förra året blev det svåra bråk. Polisen var inte förberedd och ovillig att gripa in, eftersom den nyligen utsatts för hård kritik för att ha varit för hårdhänt mot minoriteter.
Vid Puertorican Day för en vecka sedan satte man in närmare 7000 poliser! Vilket ledde till en lugn och trevlig manifestation.

Nya amerikaner, ny politik?


President Bushs Europa-turné har visat på åsiktsskillnader mellan den nya amerikanska administrationen och de europeiska regeringarna. Bush-administrationen kan uppfattas som mer inåtvänd och mindre internationellt orienterad än tidigare amerikanska administrationer.

I Wall Street Journal menar krönikören Gerald Seib att de stora demografiska förändringarna nu börjat komma ikapp amerikansk politik.

I 48 av USA:s 100 största städer är vita av europeiskt ursprung inte längre i majoritet. Ca 3 miljoner människor invandrar varje år, de flesta från Latinamerika och Asien. USA:s befolkning har under den senaste tioårsperioden vuxit snabbare än under någon tioårsperiod sedan folkräkningarna började 1790 och har sedan 1999 ökat med 32,7 miljoner.

Det innebär att en allt mindre del av befolkningen har föräldrar som kämpat i världskriget eller har släktingar i Europa. Frågan är om detta tar över de gemensamma demokratiska värdena. Det krävs i varje fall att politiska ledare på båda sidor om Atlanten påminner om det som förenar.

Vinn ett visum!


I USA lottas varje år 50.000 “green cards”, d v s arbets- och uppehållstillstånd ut till medborgare i länder med låg andel invandring till USA. Syftet är att få större spridning på invandringen. Vid årets utlottning vann 54 svenskar nya visum.

I varje fall inte idiot


Expressens lyckades på sin ledarsida den 3 juni skriva om den amerikanske presidenten som “en dåre i Vita huset”. Det är att ta i. Bush hade tre huvudfrågar i valet: Utbildningsreform, skattesänkning och det nya försvarssystemet. De två första punkterna gick snabbt igenom. Bush har hittills fått stöd för en mycket stor del av sin agenda.

Bush vill få snabba politiska resultat, men är ganska ointresserad av medier. Clinton ville skapa nyheter. Eftersom medierna vill ha nyheter, men är måttligt intresserade av politikens innehåll har Bush kunnat segla igenom med mängder av beslut utan större uppmärksamhet. Under sin första hundra dagar fick Bush bara hälften så mycket medieuppmärksamhet som Clinton under motsvarande tid. Förmodligen räknar Bush det som en god bedrift.

Bushadministrationen gör ungefär vad man i valet sa att man skulle göra. Mycket av det kan man ogilla, men det tyder inte på att Bush är obegåvad.

Arbetslöshet i Sverige och USA


En läsare har påpekat att jag hade fel i förra nyhetsbrevet där jag skrev att arbetslösheten i Sverige är högre än i USA. Det har han rätt i. Den öppna arbetslösheten i Sverige är 3,7 procent och i USA 4,5. Sverige har däremot 2,8 procent i AMS-åtgärder, något som inte har någon motsvarighet i USA.

Sysselsättningen i Sverige är åtskilligt högre än i USA, bl a eftersom fler kvinnor arbetar och färre personer jobbar svart i Sverige.

Öppna partier?


Mauricio Rojas hoppade av ett parti han aldrig tillhört för att ansluta sig till ett parti han inte tänker gå med i. Stora rubriker. Därefter lämnar han det parti han aldrig gick med i. Nya rubriker.

Rojas politiska huvudtanke är att de politiska partierna måste bli öppnare om systemet ska överleva. I USA låter man i flera delstater alla medborgare delta i primärvalen — som bestämmer vilka kandidater partierna ska ställa upp med. Eller också har man en enkel engångsregistrering för att få rösta.

Senast har demokraterna i Virginia beslutat att alla 4 miljoner röstberättigade i delstaten få rösta i nästa års primärvalval.

Journalistik som utrymmesproduktion


Göran Rosenberg kom i julas med en välskriven och tänkvärd essäsamling “Tankar om journalistik”. Läs den! Möjligen kan den sägas vara väl idealiserande — de vanliga journalisterna är drivna av deadlines, får inte skriva reflekterande texter, utan ska rakt berätta om senaste händelserna.

Boken är uppbyggd med små essäer som följer alfabetet. En av reflektionerna kring utrymme lyder: “På frågan hur lång en journalistisk text bör vara finns inget givet svar. Däremot finns det ofta givna utrymmen som ska fyllas med exakt antal tecken. Att skriva på utrymme är att låta formen ge berättelsen. Ett litet utrymme ger en annan berättelse än ett stort. — Journalister som är vana att skriva kort tror ibland att en lång artikel kan skrivas på samma sätt fast längre. Det kan den inte.”

Det här är en intressant synpunkt, inte minst ur amerikanskt perspektiv. Här försöker allt fler tidningsföretag få samma journalist att göra tre-fyra varianter på sin story: En lång för tidningen, ett kort radioinslag, en notis för websidan, ett telegram för TV. Något av samma tendens finns på tidningarna och på t ex SvT:s nya stora nyhetsredaktion. Det är givet att det kommer att försämra journalistiken.

Uppskattade röster


Tidigare fylldes tidningarna av listor på nyheter vid halvårskiftet. Numera har Sverige budgetår från nyår och takten på nya lagar är inte riktigt lika stor.

Fr o m 1 juli inrättas dock en ny valmyndighet, som tar över ansvaret för de allmänna valen från riksskatteverket.
Det är nästan lite synd. Sverige var det enda land i världen där skattemyndigheten skötte valen. Och det var ju talande.

Ekot av Frank


För någon dag sedan kom chefen för Musee des Arts Decoratifs i Paris och ville se Frankinstallationen på det svenska residenset i New York. Fortfarande ekar det av uppmärksamheten kring de aktiviteter vi hade för nästan två månader sedan. Wallpaper, Elle Decor och Metropolis Magazine har nyligen varit här med fotografer.

I New York


– Som vanligt är det svensk midsommar i Battery Park i New York – det största svenska midsommarfirandet vid sidan om Leksand. Alla som har vägarna förbi den 22 juni är välkomna. Förra året kom 4 500 personer och dansade små grodorna, åt mat från de svenska restaurangerna och hade det allmänt trevligt. Firandet börjar kl 17.00 i Wagner Park, Battery Park City (utanför Museum of Jewish Heritage).

– Om några dagar kommer Dramaten med Ingemar Bergmans uppsättning av Spöksonaten till Brooklyn Academy of Music. (BAM) som också tidigare satt upp en rad pjäser från svenska teatrar. (Senast tog vi dit Stockholms Stadsteaters Drömspel.). “Ghost Sonata” är utsåld, ca 8000 platser totalt. Redan innan premiären har New York Times ägnat föreställningen mer än en helsida.

– I veckan har FN extra generalförsamling om HIV. Det är bra — frågan måste upp på högsta politiska nivå och främst epedemin i Afrika kräver internationellt samarbete. Själva försöker vi sammanför de svenska representanterna från Noaks Ark, RFSU, RFSL och Riksförbundet för HIV-smittade med deras amerikanska kollegor.

– Vi bedriver sedan en tid ett IT-nätverk, inriktat på Venture Capital och finansiering. Den som vill vara med kan signa in på http://www.swedenny.com/networklist/ Då får man också regelbundet en lista på IT-aktiviteter i New York — både dem vi själva bedriver och andra. Nätverket träffas i enkla former på det svenska residenset eller på någon bar, senast på svenska inne-restaurangen Tja på 301 Church Street.

Konsulär vernissage


Det svenska generalkonsulatet i New York har nu öppnat sin nydesignade sajt på nätet: www.swedennewyork.com
Siten har ny lay-out som sammanfaller med generalkonsulatets övriga designprogram. Den innehåller nya länkar, möjligheter att se bilder från olika arrangemang som ordnas av generalkonsulatet. Likaså finns turistinformation och länkar till kunskap om svensk kultur och svenskt samhällsliv. Den har en textversion anpassad för personer med synskador.
Vidare erbjuds den informationssökande (kostnadsfritt) ett online arkiv med allt tänkbart om Sverige såsom faktapublikationer, slideshows, webfilmer och presentationer i PowerPoint. Möjlighet till beställning av trycksaker, prenumerationsservice och annat material finns även på swedenny.com.

Siten uppdateras kontinuerligt med aktuella upplysningar, t ex just nu om möjligheten till dubbelt medborgarskap. (OBS blanketter kommer inte ut förrän i början av juli.)

Genom att alla blanketter och upplysningar nu ligger ute på nätet fungerar generalkonsulatet som en 24-timmarsmyndighet enligt den definition Statskontoret har. Det innebär att de som vill ha konsulär service alltid har upplysningar tillgängliga.