Nyhetsbrev 28 JUNI 2000

Borde midsommarafton bli nationaldag?
Vem vinner det amerikanska presidentvalet?
Censuren på nätet
Kommersialism och alternativ i etern
1,2 miljoner fångar per år!
Politik utan partier
Annonser eller redaktionell text?
Bättre web-adress

Borde midsommarafton bli nationaldag?


Här i New York har vi arrangerat midsommarfirande i Battery Park på södra Manhattan. Det är mycket symboliskt med midsommarstången mot bakgrunden av frihetsgudinnan och Ellis Island — dit alla de svenska emigranterna kom.
Den här gången hade vi dessutom sällskap av både kronprinsessan Victoria och Carl Bildt. Den sistnämnde har i sitt nyhetsbrev tvekat inför mitt påstående att midsommaren på Manhattan nog är det största efter Leksand och Skansen. Möjligen tvekade han mindre när han såg de en god bit över 4000 människorna som hade samlats: svenskamerikaner, svenskar och amerikaner. Närboende till Battery Park hade ofta lockats in av de svenska restaurangerna som serverade midsommarmat i stånd på gatan utanför.

Midsommarhelgen är den svenska glädjefesten. Inte konstigt att kraven kommer från Herman Lindqvist och åtskilliga andra på att midsommaren borde bli svensk nationaldag.

6 juni finns det dock goda skäl för. 6 juni var den dag Gustav Vasa kröntes till kung. Gustav Vasa var ingen vidare typ, men dagen markerar den svenska nationella självständigheten och den svenska centralstatens födelse. 6 juni antogs såväl 1809 års grundlag som 1973 års regeringsform (“all offentlig makt utgår från folket”). Nationell frihet och demokrati — inga dåliga anledningar till en nationaldag.

Den 6 juni var också D-Day — då amerikanska och brittiska styrkor 1944 landsteg i Normandie. Utan den 6 juni hade vi varken haft nationell frihet eller demokrati.

Vem vinner det amerikanska presidentvalet?


Det är en fråga jag får ganska ofta. Just nu leder George W Bush i de flesta undersökningar. Dock är amerikanska presidentval formellt ett val av elektorer. I och med att Al Gore leder i Californien skulle ett val på dagens siffror bli jämnt.
De som frågar får följande svar: I juni 1988 års val ledde demokraten Michael Dukakis stort över (pappa) George Bush, som ansågs helt uträknad. I juni 1992 låg Clinton efter både Bush och Ross Perot. Att gissa svenska val ett halvår i förväg är svårt, amerikanska är knappast möjligt, främst därför att valdeltagandet är så lågt.

Censuren på nätet


Det här nyhetsbrevet startades ursprungligen som en del i kampanjen mot PUL, personuppgiftslagen. Opinionen ledde till uppmjukningar, men Datainspektionen har en potentiellt mycket stor makt genom lagens luddiga formuleringar.
Datainspektionen försöker nu etablera en “god sed” på nätet. Inspektionen säger: “Om vi anser att någon gått över gränsen tar vi kontakt och uppmanar honom att ta bort uppgifterna från nätet.”

Det innebär att en statlig myndighet tar på sig en censurroll, helt vid sidan av domstolar och tryckfrihetsförordning. Nätet håller på att bli ett viktigt demokratiforum – vid sidan om mycket annat. Att statliga tjänstemän ska kunna tala om vad som är olämpligt är inte lämpligt.

Kommersialism och alternativ i etern


För en tid sedan visade medieprofessorn Kent Asp (på DN-debatt) att TV4 blir alltmer av en renodlat kommersiell kanal. Det är möjligt. TV4 måste ju leverera få bred publik till reklamköparna; inget fel i det. DigitalTV-satsningen har dessutom i praktiken givit TV4 en större möjlighet att balansera på det statliga tillståndets kant.

TV4 har ju rätt att sända i marknätet men måste, enligt tillståndet vara, ett public service-bolag med brett utbud. Samtidigt skulle det vara en katastrof för det markbundna digitalTV-projektet om TV4 väljer att hoppa av och bara gå via satellit och kabel. Det ger bolaget större rörelsefrihet.

Det konstiga är att Kent Asp som en självklarhet antar att SVT måste följa efter åt det kommersiella hållet. I själva verket är det tvärtom: Om andra medier blir alltmer kommersialiserade växer public serviceföretagens uppgift som alternativ och viktiga arenor för samhällsdebatt. Det finns ju ingen anledning av använda skattepengar (som ju TV-avgiften i praktiken är) till att göra saker som kan betalas på annat sätt.

På Sam Nilssons tid var dogmen att om SVT tappade tittare skulle politikerna tappa intresset för SVT. Nu tror jag den nya ledningen på SVT har förstått att det är på motsatt sätt: Om SVT blir som TV4 kommer inte politikerna att i längden vilja ställa upp bakom bolaget.

1,2 miljoner fångar per år!


I många av USA:s delstater uppfattas inte fängelse som rehabilitering. I första hand är fängelsestraffet just straff och hämnd. I andra hand handlar det om att hålla svårt brottsbelastade borta från gatorna och möjligheten att begå fler brott. Det är ett synsätt som kan komma att slå tillbaka.

Antalet människor som sitter i fängelse i USA har mer än fördubblats på tio år. Fängelserna är överfyllda och erbjuder oftast mycket lite sysselsättning.

Men också i USA kommer människor så småningom ut ur fängelserna. I år släpps närmare 600 000 fångar. 2005 blir det 887.000 och år 2001 släpps 1,2 miljoner fångar. Även om man tar hänsyn till att många åker in igen eller får förlängda straff kommer mellan 600.000 och en miljon varje år.

Detta är en oerhörd kraft. I många av de nergångna orter som börjat resa sig under den långa ekonomiska uppgången kan 10-15 fångar som suttit innanför galler utan annan sysselsättning än tyngdlyftning vända utvecklingen till det sämre.

Politik utan partier


Det republikanska partiet i den just nu ledande presidentkandidaten George W Bush’s hemstat Texas har just haft kongress. Där har man bl a slagit fast att inkomstskatten ska tas bort och skatteverket läggas ner, socialförsäkringssystemet skrotas helt, USA ska gå ur FN. USA ska lämna WTO (och frihandeln) och guldmyntfotens återinföras. Dessutom fördömde man homosexualitet.

Presidentkandidaten själv höll sig långt borta från kongressen. Men innebär det att Bush är uppbunden till vad partivännerna säger? Nej, inte på något sätt. USA är ett personvalssystem.

Inte ens det program det demokratiska konventet antar är Bush bunden av. Här finns den stora skillnaden gentemot Sverige: Partierna spelar en mycket liten roll.

Annonser eller redaktionell text?


Få websiter tjänar pengar på prenumerationer. Flera av dem som försökt — som Saloon och The Street (Wall Street Journals aktie-site) — har fått sluta ta betalt. Tvärtom vänjer nätet dem som söker information vid att information är gratis. Varför betala när uppgiften alltid finns gratis någonstans?

Samtidigt är web-annonseringen knappast någon stor affär än, även om den ökar. Därför är det frestande att sudda ut linjen mellan journalistik och reklam. Många som sysslar med weben känner säkert knappt distinktionen. De kommer sällan från en journalistisk tradition.

En tid tog amazon.com betalt av förlagen för att ta med böcker på sina listor. På åtskilliga web-sidor – inklusive min egen – kan man klicka på en boktitel och komma till t ex bokus.com.

I USA har tidningar lagt upp hyperlänkar till såväl vidare tips som till annonsörer i de texter från tidningen man publicerar på nätet.

Det är möjligt att utvecklingen är naturlig, men det borde åtminstone leda till diskussion och nya riktlinjer i den tidningsbransch som för sin trovärdighet alltid varit noga med gränsen mellan reklam och nyheter.

Bättre web-adress


I förra nyhetsbrevet uppmanade jag dem som ville veta lite mer om vad om mitt dagliga arbete som generalkonsul i New York att läsa generalkonsulatets nya nyhetsbrev. Tyvärr fungerade web-adsressen inte för de flesta. Försök i stället med http://www.swedeninfo.com och gå därefter till “fresh” — så heter det nyhetsbrevet.