Nyhetsbrev 10 JUNI 2000

Håller den amerikanska börsen?
Politikerförakt från politikerna?
Kampanj utan direktkontakt.
Privatliv och politik.
Mångfald ger integritet.
Hollywod.com
Aktier och tvål
Aktier och volativiteten.
Aldrig mera bokbål.
Inget kött på hemmet

Håller den amerikanska börsen?


Är den amerikanska börsen övervärderad? Enligt alla gamla mätningar är den det: Företag värderas så högt att det inte ens är sannolikt att deras verksamhet ska kunna ge en avkastning som betalar en rimlig ränta på det insatta kapitalet. Som vanligt lever börsen på tron att någon i framtiden vill köpa mina aktier för mer pengar än jag köpt dem.

Idag går ekonomin i USA som tåget. Ny pengar strömmar in i aktiefonderna vilket skapar en efterfrågan som driver upp priserna. Frågan är vad som händer om ekonomin viker, t ex om de stora handelsunderskotten leder till svagare dollar och inflationstendenser.

Ett svar gavs av USA:s mest legendariska ekonom, Paul Samuelson, i en intervju nyligen. Han menar att produktiviteten och förutsättningarna för produktivitetsökningar har förändrats så drastiskt att ekonomin kommer att fortsätta växa under lång tid framåt utan inflationsrisk. Och därmed ökar också börsvärdet.
Själv anser jag att all erfarenhet visar att företag som inte kan vända investeringar till lönsamhet så småningom går under. Det kommer att ske en stark utslagning där bara de lönsamma företagen överlever. De flesta som investerat i de uppåtgående aktierna kommer att förlora — och några vinna mycket. Så var det när stora förmögenhet uppkom under järnvägshypen i USA på 1800-talet. Det var hausse i järnvägsaktier, men nästan inga tjänade pengar. Först efter samman- och utslagningar blev de kvarvarande företagen lönsamma.

Politikerförakt från politikerna?


En kraftig riksdagsmajoritet – alla utom socialdemokraterna – har nu beslutat att rikrevisionsverket ska läggas under riksdagen. De borgerliga partierna har dessutom krävt att det ska tillsättas en riksrevisor som själv inte står under någons kontroll. Det bestyrker en del farhågor jag hade i förra nyhetsbrevet, www.wastberg.nu
Ämbetsmän ska alltså granska ämbetsmän. Människor som lever i den statliga förvaltningskulturen ska granska andra som lever i samma kultur.

Det vore bra om riksdagen – som ska se till att de egna intentionerna verkställs – blir mycket starkare som granskare och tar över förvaltningsrevisionen. Det är en del av demokratin och riksdagsledamöterna, som står inför val vart fjärde år, har lättare att representera allmänheten än oavsättliga tjänstemän. Den gamla ämbetsmannastaten, som jag trodde dog med högerledaren Ernst Trygger, tycks ha återuppstått. Mer om detta för den som vill i min juni-krönika i Arbetet/Nyheterna

Kampanj utan direktkontakt


Det är full valkampanj i New York. Det gäller en plats i senaten där Hillary Clinton står mot republikanen Rick Lazio. Den som slår på TV:n märker av kampanjen — men den syns inte på gatorna. Inga möten, inga affischer, inga människor med kampanjknappar. Så är det alltid i New York. Jag har varit här under sista veckan av presidentvalskampanjer utan att se ett spår av politiken. New York är världens huvudstad för affärer, medier och kultur — men politik bryr sig newyorkarna inte mycket om.

Kandidaterna anpassar sig till ointresset och satsar helt på massmedierna. De ställer ofta upp på små möten med 20-30 människor och med bara en TV-kamera — och därmed garanterad täckning i den kanalen. Det blir en kampanj inför men inte tillsammans med offentligheten.

Privatliv och politik


New Yorks borgmästare Rudi Giuliani hoppade för två veckor sedan av som kandidat till den amerikanska senaten. Bakgrunden var att han fått prostatacancer och att han skulle skilja sig. Varje detalj utspelade sig i TV och tidningar. Den som — mot bakgrund av Giuliani -affären — vill läsa mer om politik och privatliv kan gå till min senaste , majkrönika i Arbetet/Nyheterna

Mångfald ger integritet


Som vanligt går fantastiska konstutställningar i New York. (Den som vill ha lite spridda New York-tips kan gå till www.wastberg.nu) Senast såg jag 1900, Art at the Crossroads på Guggenheim Museum. För den som är intresserad av sekelskiftet och modernismens genombrott är den fantastisk. Av de 188 representerade konstnärerna från hela världen är sex svenska, inte dåligt.

Just Art at the Crossroads är lättsmält och okontroversiell. Många andra utställningar är kontroversiella och ibland aggressivt politiska. Det är intressant hur så mycket nyskapande museiverksamhet kommer till stånd i ett land där bara 20-30 procent av museernas finansiering kommer från offentliga kassor.

Skälet är mångfalden. Ett museum här får kanske en tredjedel av sina pengar från offentliga källor, en tredjedel är avkastning på museets förmögenhet (=gamla donationer och bidrag från vänföreningar), en tredjedel är sponsoring för den enskilda utställningen. Är det svårt att få sponsoring för en speciell utställning finns det ju två andra källor. En museiledning behöver aldrig avstå från något den tror på av rädsla för politiska beslut eller tillfälliga opinioner.

Hollywood.com


För några dagar sedan genomfördes den första filmvisningen via internet. En ny Film, som aldrig varit på celluloid, sändes från Hollywood och visades på ett antal biografer över hela USA.

Massor av digitala filmproduktionsföretag har redan etablerats i USA. Det som nu skett är första steget in i den digitala distributionen. Det kommer att påverka filmdistribution och TV. Om man kan sända en film via internet till biografer kan man lika gärna göra det direkt som hembio, till datorn och till TV:n. Ytterligare ett steg på väg mot mediernas sammansmältning.

Aktier och tvål


5,6 miljoner svenskar äger nu aktier, vilket innebär att 60 procent av svenska folket har aktier eller fonder. Det är sannolikt rekord i världen.

När jag 1976 blev VD för Aktiefrämjandet fanns en kvarts miljon aktieägare. Vi bidrog till att siffran mer än tredubblades på fem år. Sedan har utvecklingen rusat på.

Det är positivt. Nästan vilket basår man än väljer har aktiesparandet på 15 års sikt slagit alla andra sparformer. Det spridda fond- och aktieägandet har också medfört en jättelik folkbildningsinsats. När vi höll på i Aktiefrämjandet ordnade vi studiecirklar och aktieträffar. Vi försökte få tidningarna att publicera “aktieskolor”. Vi kunde naturligtvis inte drömma om att aktier skulle bli det dominerande löpsedelsstoffet.

För åtskilliga år sedan samlade jag cheferna eller ledande representanter för de svenska investmentbolagen. Jag ville att de skulle ställa upp på en gemensam annonskampanj för investmentbolag; för att upplysa allmänheten om vad investmentbolag var och stimulera till aktieköp. I stort sett var företagen ointresserade. Chefen från Industrivärden sa med viss fasa i rösten: “Vi ägnar oss inte åt reklam. Vi säljer faktiskt inte tvål.”

För några veckor sedan satt jag och väntar på ett plan på Arlanda och såg på TV-skärmen budskapet: “Invest in our shares. Industrivärden.”

Det tar sig.

Aktier och volativiteten


Ett av skälen för storföretagen att satsa pengar på Aktiefrämjandet var att börsen ansågs bli mer stabil med många små aktieägare än med få stora. De stora var mer benägna att snabbt köpa och sälja, småspararna mer försiktiga. Nu har utvecklingen gått i motsatt riktning. De senaste börsrycken har styrts av spekulativa småsparare.

I dag borde det vara av intresse för företagen att dels få ett antal stabila och långsiktiga aktieägare, dels se till att de stora utländska fonder – som äger så stor del av stockholmsbörsen — får tillräcklig kunskap om Sverige så de inte handlar i kortsiktigt i aktier i ett land på marginalen som Sverige. Det var f ö ett av skälen till att jag nyligen ordnade en kapitalmarknadsdag i New York, för att informera amerikanska fonder och kapitalförvaltare om den svenska börsen.

Aldrig mera bokbål


Harvards universitetsbibliotek försöker skaffa alla böcker som kommer ut. Men gör det med ett grundläggande motiv. Det ska aldrig gå att för gåt förstöra litteratur genom bokbål.

Nu lanserar Columbia University, New York Public Library, British Library, Smithsonian Institution’s National Museum of Natural History, London School of Economics and Political Science och Cambridge University Press ett affärsprojekt som har samma innebörd.

På sikt ska deras bibliotek och samlingar göras tillgängliga på nätet. I ett första steg ska man med senaste medieteknologi presentera lektioner av framstående akademiker, referenslitteratur, intervjuer och dokument med hjälp av ny mediateknologi.
Projektet har inte kommit igång men den som vill bli orienterad kan gå till http://www.fathom.com/

Inget kött på hemmet


För någon vecka sedan samlades människor som i sena tonår satt i styrelser för SECO (Sveriges Elevers Centralorganisation) för en återträff. Tyvärr kunde jag inte komma från New York. Men som nätverk fungerar SECO fortfarande. Lite håller jag reda på var mina gamla SECO-kompisar numera är. Och ofta förekommer de fortfarande på samhällets estrader.

Varje generation samhällsintresserade ungdomar har sin centralpunkt, ett nätverk som håller livet igenom. De behåller sina värderingar och påverkar samhällsutvecklingen. För dem födda på 1930-talet var det ofta SSUH, Sveriges studerande ungdoms helnykterhetsorganisation. Även om nykterheten försvann bevarades de personliga banden. För 40- och 50-talisterna var det i hög grad elevrådsrörelsen. En generation senare blev det vietnam-motståndet.
Och nu? Idag är Nordiska samfundet mot plågsamma djurförsök Sveriges största ungdomsorganisation…