Nya medielandskapet: Vad händer med radion?
Webben i politiken.
Hillary hos Letterman.
Första politiska internet-valet.
Fundraising på internet.
Web-tips för amerikanska valet.
Salamitaktik mot Stockholms vatten
Sökes:spion
Bra svar
Nya medielandskapet: Vad händer med radion?
Mitt förra nyhetsbrev handlade om fusionen mellan Time Warner och AOL.com. Det fick rätt mycket uppmärksamhet och ledde till att 350 nya personer anmälde sig som mottagare av brevet. En av de vanligaste frågorna jag fått är: Vad händer med radion?
Först och främst: Själva sändningarna integreras med allt annat. Redan nu finns radiokort till datorn och radiotillsats till mobiltelefonen. Digitaliseringen av Sveriges radio kommer att passa väl in i den utvecklingen. Därmed blir det också svårare att bevara radion som en självständig journalistisk och konstnärlig form. I och med att radion och webben knyts samman finns all radio som producerats alltid tillgänglig. Man behöver inte passa tider utan kan lyssna på vad man man vill vid den tidpunkt man själv väljer.
Själva den reglering som beror på frekvensbrist och offentlig kontroll över etervågorna blir allt mer meningslös. Vem som helst kan ju lägga upp sin radiokanal på webben. Lika tillgänglig i Sverige om den sänds från en söderhavsatoll som från Motala.
Frågan är om vi innan detta slår igenom hinner etablera en lokal lågfrekvensradio. I USA har man nyligen släppt fram en icke-kommersiell radio på FM-stationer som enbart har en räckvidd på maximalt fem km. Redan idag kan ju vem som helst lägga upp ljudfiler på webben. Svårigheten blir — som i alla framtida medier — mindre att få program tillgängliga än att få människor att hitta dit.
Webben i politiken.
Flera har också bett mig utveckla tankarna kring hur den helt nya mediesituationen påverkar politiken. En undersökning redovisades i decembernumret av Columbia Journalism Review. De visade hur de sofistikerade och mest politiskt intresserade — som ju som regel också är tidningsläsare — nu i allt högre grad går direkt till källorna genom webben.
Effekten av detta kan man spekulera kring, men min tro är att det leder till att tidningarna och de breda medierna blir ännu mindre intresserade av en mer detaljerad politisk täckning. Den del av publiken som är intresserad av politik har ju redan skaffat sig kunskaper på annat håll.
Troligen leder det till fortsatt koncentration på politiken som sport: Vem vinner?
Hillary hos Letterman.
Senatskandidaten Hillary Clinton uppträdde nyligen i David Lettermans Late Show. Det var ett skickligt framträdande. Mediejippot kring sändningen var enormt, med ett särskilt pressrum där pizza, Dunkin’ Donuts, Coke serverades under sändningen. Men – frågar sig New York Times kolumnist – varför måste ledande politiker sätta sig och larva sig hos Letterman? Frågan kan på motsvarande sätt ställas i Sverige.
Svaret är att när människor i allt högre grad väljer bort de program och tidningsartiklar som ger politisk information väljer politiker gärna att vara med i överraskande sammanhang. Det blir besvärligt att säga nej eftersom politiker måste nå ut till alla.
Risken är att politikern blir en kändis bland andra – och då kan väljarna, i personvalets tid, välja att rösta på vanliga kändisar.
Första politiska internet-valet.
I dagarna hålls det första lagligt bindande politiska valet på nätet. Det blir demokraternas primärval i Arizona den 11 mars.
Redan tidigare finns program för att hålla bolagsstämmor på internet. Nu har demokraterna anlitat det största bolagsstämmeföretaget – Votation.com — för att ordna sitt primärval. Demokraterna hoppas att man genom internet ska öka valdeltagandet.
Fundraising på internet
När den amerikanske senatorn John McCain vunnit sin första primärvalsseger, i New Hampshire, började pengar strömma in via hans webbsida. 18.000 dollar i minuten. Genomsnittsbidraget var på 115 dollar. Dessutom anmälde sig under ett dygn 7.000 frivilliga valarbetare.
Amerikansk politik lever på frivilliga bidrag. Det är ju känt hur George W Bush lyckades skaffa den största kampanjkassan av alla politiker någonsin — vilket ändå inte spelat någon avgörande roll i primärvalen hittills.
De flesta som kandiderar till politiska poster i USA ger numera anhängarna möjlighet att betala in via via Visa; MasterCard och American Express. På webben.
Svensk politik finansieras — på gott och ont – till största delen av staten. Gott därför att det minskar utrymmet för andra påtryckningar. Ont därför att beroende av staten och partistödsreglerna blir så stort. Vilket parti blir först med systematiska försök att få medborgarna att betala för politiken — gärna via internet?
Web-tips för amerikanska valet.
För den som vill följa det amerikanska presidentvalet är webben utmärkt. Här de vanligaste web-adresserna:
www.algore2000.com
www.billbradley.com
www.georgebush.com
www.mccain2000.com
En bra portal för den som vill kolla lokala val är
www.grassroots.com
Digital förfalskning.
Det ansedda nyhetsprogrammet CBS Evening News sände direkt från Times Square i New York under nyårsnatten. Bakom TV-ankaret Dan Rather satt en jätteaffisch för CBS och det verkade ju lyckat att CBS lyckats boka en så bra reklamplats.
Men det hade man inte. I stället var det konkurrenten NBC som hade köpt affischtavlan. Men CBS satte in en digital affisch som ersatte konkurrentens, i direktsändning och med olika vinklar.
Nyhetsprogrammets producent säger i en kommentar att eftersom innehållet i nyheterna inte påverkas går man inte över någon etisk gräns. Inte?
Sökes: Spion
I senaste numret av den amerikanska tidskriften Foreign Affairs söker CIA medarbetare till sin underjordiska verksamhet, The Clandestine Service. Det krävs äventyrligt sinne, stark personlighet, överlägset intellekt, tuffhet, integritet och fosterlandskärlek. ”Our is a mission like no other.”
De hemliga underrättelseverksamheterna har alltid dragit till sig just äventyrliga och intelligenta människor. Men att söka dem per annons är ett långt steg från John LeCarres värld. Fast mest ett positivt steg.
Salamitaktik mot Stockholms vatten
I årtionden har SJ och numera Banverket velat bygga minst ett järnvägsspår till över Riddarfjärden. Tusentals kvadratmeter av vattenyta skulle försvinna. Gamla stan och Riddarholmen bli än mer instängda av spår och trafikleder.
Om detta har jag skrivit många artiklar och flera gånger i nyhetsbrevet. Tyvärr tror jag vandalerna vinner. De arbetar med en effektiv salamitaktik. En liten skiva i taget. Först bygger man tre spår i bergen från Södra station och fram till Riddarfjärden. Ett står idag oanvänt. Nu har man lyckats få tillstånd att bygga en ny järnvägsbro över Årstaviken. Då blir det tre spår ända fram till Riddarfjärden.
Men tanken på att gräva ner Centralbron? Utmärkt idé, men där tillsattes en utredning som lade ett principförslag om hur bron skulle kunna grävas ner. Det är omstritt hur många miljarder det skulle kosta. Den skulle kräva en mindre trafikkarusell som skulle sprängas in i Mariaberget. För att det överhuvudtaget ska gå att komma vidare med den idén måste förslaget bearbetas i detalj. Det sker inte.
Det krävs en stark opinion för Stockholms vatten. Annars kommer snart ett beslut om ytterligare järnvägsspår genom Stockholms känsligaste område.
Bra svar
Vad gör en politiker som får ilskna eller bevärliga väljarbrev?
Kanske ett klassiskt svar från en senator från Ohio kan vara en vägledning. Han svarade brevskrivare:
”Some nut’s writing letters and signing your name to them. I thought you should know.