Nyhetsbrev 19 JUNI 2011

Nytt uppdrag: Raoul Wallenberg 100 år

USA-ekonomin tycks inte bli bättre


Att leva över vems tillgångar?


USA utnyttjar mänsklig kapacitet bättre


Mediebranschen tar inget ansvar, den är en bransch bland andra


Nya Slussen – inte så fin som den framställs


The Highline – en ovanlig New York-park


På taken i värmen


Dolda krogar och barer


New York-appar


Svenskt i New York


Svensk midsommar i New York

Nytt uppdrag: Raoul Wallenberg 100 år


Raoul Wallenberg skulle fyllt 100 år 2012. Han dog i sovjetisk fångenskap, under omständigheter vi fortfarande inte vet mycket om. Han räddade tiotusentals judar undan nazismens dödsläger. Knappast någon annan svensk har med en personlig insats gjort så mycket för att rädda människoliv.

Raoul Wallenberg befriade människor från nazismen, men dödades av 1900-talets andra stora terrorvälde, det sovjetiska.

Raoul Wallenberg är en förebild – inte minst idag när främlingsfientlighet och antisemitism tycks breda ut sig och när personligt mod är en egenskap som är mer efterfrågad än tillgänglig.

Jag har fått regeringens uppdrag att samordna uppmärksamheten av Raoul Wallenberg 2012 och sitter sedan en tid på UD och arbetar med detta. Det blir aktiviteter i Sverige, inte minst i skolorna, ledda av Forum för Levande historia, och internationellt, där Svenska institutet har huvudansvaret.
http://www.regeringen.se/sb/d/14756/a/169822
http://sv.wikipedia.org/wiki/Raoul_Wallenberg
http://www.raoulwallenberg.se/

USA-ekonomin tycks inte bli bättre


”USA på väg tillbaka” skrev jag i förra nyhetsbrevet. Lyckligtvis med ett frågetecken efteråt, eftersom de flesta nyheter och prognoser under de senaste veckorna varit negativa.

En del av det som är positivt – t ex att hushållen sparar mer och amorterar ner sina skulder – har också en negativ effekt, nämligen att efterfrågan sjunker.

Den stora statsskulden tränger ut vettiga framtidsinvesteringar och tvingar fram nedskärningar som också de drar ner konsumtionen.

Dessutom leder kaoset i Europa till att dollar stärks, vilket inte är bra för USA som måste ersätta den inhemska efterfrågan med mer export.

Det allvarligaste – mänskligt, ekonomiskt och för president Obama – är att arbetslöshetstalen inte viker. Mycket av samma skäl som i Sverige. Människor är fastlåsta i sitt boende genom att båda i familjen arbetar. Hela områden går ner sig och den som flyttar gör stor förlust om han eller hon säljer sitt hus. Dessutom har omvandlingen av ekonomin gått så snabbt så att företagen efterfrågar arbetskraft, men de arbetslösa har inte alls den kompetens som krävs.

Jag tillhör dem som ändå tror att USA kommer igen. Människor är tvingade att söka sig en utkomst och så småningom måste de också börja köpa saker. Många gånger under de senaste 60 åren har man sagt att USA:s ekonomiska dominans är slut. Hittills har det alltid visat sig vara fel.

Att leva över vems tillgångar?


Grekerna får nu veta att de i åratal levt ”över sina tillgångar”. De vanliga människor som får sämre förmåner, sänkta löner, högre skatter och drabbas av arbetslöshet blir upprörda. De tycker inte att de har levt över några tillgångar. Jag känner igen reaktionen: När Sverige gick igenom sin ekonomiska sanering med start i krisuppgörelserna 1992 reagerade många svenskar på samma sätt. De pensionärer som fick sina pensioner sänkta ansåg inte att de levt över några tillgångar. Men faktum är att pensionerna ökat mer än den produktivitet som skulle betala för dem.

Grekland som nation, liksom Sverige i slutet av 1980-talet, kostade på sig större utgifter än vad som fanns pengar (i form av produktion) för. När så sker drabbar det alla – men ofta på ett föga jämlikt sätt. I demokratier har väljarna ansvar. Väljarna i Grekland har i åratal valt politiker som låtit ineffektivitet och korruption frodas. Och nu får samma väljare betala priset.

Länder är ett kollektiv med kollektivt ansvar gentemot omvärlden. Sedan är det landets befolkning som via det politiska systemet måste se till att ansvar utkrävs och att bördorna fördelas rättvist.

USA utnyttjar mänsklig kapacitet bättre


Leon Panetta utsågs nyligen till chef för en av USA:s största och viktigaste myndigheter, CIA. Panetta är 73 år. Just åldern nämndes ingenstans i uppmärksamhen kring hans utnämning. Vilket är ganska typiskt i ett land där flera senatorer är i 70-80-årsåldern. Ålder kommer sällan upp – och omfattas av diskrimineringslagstiftningen; arbetsgivaren får t ex inte fråga om en arbetssökandes ålder.

Oftast är detta något bra som bidrar till att människors kapacitet utnyttjas bättre. Inte minst på universitetsområdet. När europeiska professorer pensioneras fortsätter amerikanska. Financial Times skriver insiktsfullt om detta:
http://www.ft.com/cms/s/2/1aa6223e-8739-11e0-b983-00144feabdc0.html#axzz1Ne7654Bu

Liksom nyligen doktorerade svenske statsvetaren och opinionsbildaren Jan Källberg, som bor i USA:
http://www.voltaire.se/sv/blogs/53.1097/jan-kallbergs-usa/den-svenska-skracken-for-aldre-som-jobbar

Mediebranschen tar inget ansvar, den är en bransch bland andra


President Obama sa sig nyligen vara förvånad över att medierna bara bryr sig om vad som händer just denna minut och att den långa sikten nästan aldrig finns med i medierapporteringen. Att det ofta är på det sättet är uppenbart – också i Sverige – varför Obama blev överraskad är mindre uppenbart.

Det har alltid funnits en konflikt mellan viljan att ge läsarna och tittarna vad de borde behöva i stället för vad de vill ha. Och visst har Public Service ett brett uppdrag med inslag av folkbildning. Men i grunden är medierna en bransch som måste tjäna pengar.

Statsvetaren Stig-Björn Ljunggren formulerar det träffande på mediegranskningssiten Second Opinion:
”Vi föreställer oss att medierna berättar hur omvärlden är beskaffad. Men jag tror detta är en nostalgisk syn som vi borde försöka lämna efter oss. Journalister är inte barfotaforskare, de jobbar i upplevelseindustrin. De får betalt för att underhålla, inte organisera, det allmänna medvetandet. Och de gör det utifrån en medial plattform som drivs av att hela tiden upprätthålla publikens uppmärksamhet, i hård konkurrens med andra avsändare.”
http://www.second-opinion.se/so/view/1835

Numera finns journalister som skriver för siter på nätet och får betalt efter hur många träffar deras texter får. Det lär inte uppmuntra till långsiktigt sanningssökanfr.

Den ledande amerikanske mediejournalisten James Fallows har skrivit grundligt om just mediernas tydliga roll som kommersiella företag bland andra.
http://www.theatlantic.com/magazine/archive/2011/04/learning-to-love-the-shallow-divisive-unreliable-new-media/8415/

Samtidigt som de breda medierna ser samhällsfrågor som ett specialintresse att jämföra med videospel eller mode finns nu möjligheter att driva opinion och sprida kunskap på ett sätt som aldrig förr. Det har ju senast visat sig under den arabiska frigörelsen i Mellanöstern.

Nya Slussen – inte så fin som den framställs


I förra nyhetsbrevet skrev jag om hur nya stadsplaneförslag presenteras i den mest förföriska dager. Det är alltid sommar hos stadsplanerarna. I Slussenförslaget sken t ex solen från två håll samtidigt.
http://www.wastberg.se/viewnl.php?nid=293#section8

Nu har Galleri Wetterling tillsammans med arkitekten Helena Adolphson och Planet 11 tillverkat bilder av ritningarna till nya Slussen och visat det med mer realistiska vinklingar.
http://www.stockholmskyline.se/2011/05/nya-bilder-pa-slussenforslaget-3/

The Highline – en ovanlig New York-park


The Highline i New York har blivit en succé . De gamla järnvägsspåren, som går på höjd med andra våningen genom Meatpacking District och delar av Chelsea, har blivit en populär park.

Nu har den just öppnat andra sektionen som sträcker sig från 20th till 30th Street. Den nya sträckningen är lite trängre – fast vid 23rd breder ett fält ut sig – och har mer växtlighet och blommor.

Vid 30th och Tenth Avenue har The Lot on Tap öppnat. Det är ett område med mat och dryck. Allteftersom blir det allt fler små serveringar utmed de gamla spåren, men mest är The Highline till för att flanera på.
http://www.thehighline.org/

På taken i vermin.


I den heta New Yorksommaren tar sig gärna newyorkarna upp på taken.

Främst i Brooklyn visas film utomhus på taken. En kul upplevelse:
http://www.rooftopfilms.com

Ständigt nya roof-top-barer öppnas, t ex Above 6 vid Columbus Circle och mattemplet Eatalys La Birreria vid Herald Square.

Här finns massor av rooftops:
http://www.rooftoprestaurants.com/index.htm#NY

Dolda krogar och barer


Kanske är det bara ett trick för att göra sig exklusiv. Men faktum är att New York har dolda krogar.

Åren 1920 till 1933 (”The Prohibition Era”) rådde totalt alkoholförbud i USA. Tillverkning, transport, import, export och försäljning av alkoholhaltiga drycker var förbjuden i USA. Förmodligen hade förbudet bra effekter på folkhälsa och effektivitet, men det ledde också till kriminalitet, korruption och skumrask. I New York växte ”speak easys” upp, lönnkrogar med dolda ingångar. En del av dem finns kvar, numera som väletablerade krogar, som t ex den kända 21 Club.

En rolig kvarleva är PDT (Please, Don’t Tell) på 113 St Marks Place. Man går in på ett rätt vanligt sunkigt kebabställe där det sitter folk och äter just sunkmat. Men om man går in i telefonhytten och försiktigt trycker mot väggen öppnar den sig mot en kul liten bar.

Black Market på 110 Avenue A ligger utan skylt i källaren under en annan restaurang. Källaren är en gammal speak-easy som nu har hamburgare och uppfinningsrika drinkar.

Clearwater Hudson är en både bra och trevlig krog, men hemlig. Adressen är 447 Hudson Street, men där möts man av fönster övertäckta av brunt papper och en stängd dörr. I stället får man lov att gå runt till en liten port på Morton Street och gå in på gården. Klokt att beställa bord, men fråga inte efter ingången, då kan beställningen lätt försvinna.
http://hudsonclearwater.com/

New York-appar


Det finna naturligtvis hundratals appar som har att göra med New York. Här är några som jag själv har glädje av:

The Scoop – New York Times app, en ständigt uppdaterad guide for New York
Central Park – kartor, restauranger, events och mycket annat
Zagat – New Yorks krogguide
iTrans NYC – bra tunnelbanekarta med anslutningar och tider
TONY – Time Out New York
New York (guidenyc) – kartor över hela staden

Svenskt i New York


New York Art Magazine har skrivit om den svenske porträttkonstnären Carl Köhler:
http://www.nyartsmagazine.com/index.php?option=com_content&view=article&id=576829:carolina-soederholm&catid=449:conversations

Journalisten Lars Åberg och fotografen Lars Strandberg har just utkommit med boken West som försöker fånga vad USA är.
http://www.gibbs-smith.com/productdetails.cfm?PC=3293

The Atlantic Theater sätter upp Ingmar Bergmans Såsom i en spegel, Through a Glass Darkly, på New York Theater Workshop,
79 East 4th Street.http://www.atlantictheater.org/glass/

Nu går det att få traditionell svensk punsch i New York. Stadens tidning har skrivit om det
http://dinersjournal.blogs.nytimes.com/2011/05/19/how-about-a-nice-swedish-punsch/?emc=eta1

New York-journalisterna Martin Gelin och Eva Wisten har skrivit en annorlunda guidebok – New York-boken:
http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9172322276

Primör – rödbetor (4 personer)


Dags att använda primörer i matlagningen. Här en liten låda som både kan användas till grillat kött eller fisk eller också fristående som förrätt

6 rödbetor
1 apelsin
Olivolja
Mynta
Chevreost

Koka och skala rödbetorna samt skär dem i centimeterstora tärningar.

Lägg dem i en skål och pressa apelsinen över. Häll på olivolja och lägg i lite klippt mynta. Vänd och låt stå någon timme.

Bred ut röran i en ugnsfast form, smord med olivolja. Hacka chevreost över. Sätt in i 225 graders ugn och låt det stå i fem-sex minuter.

Svensk midsommar i New York


Det finns flera sätt att fira svensk midsommar i New York. Först och främst fullföljer honorärkonsulatet traditionen med stort midsommarfirande i Battery Park kl 17 – 20. Med folkdanslag och svensk mat.
http://www.swedenabroad.com/News____82859.aspx?slaveid=125961

Festfixaren Thomas Noe ordnar traditionellt midsommarparty från kl 22 till kl 04.00. Denna gång på Pachita, 618 W.46th Street. Alcazar är det stora dragplåstret.
http://www.swedishmidsummerparty.com/

På midsommardagen har svenskamerikanska The United Swedish Societies of New York midsommarfirande på Manhem Club i The Bronx:
http://www.swedenday.com/

Nästa nyhetsbrev


Nyhetsbrevet gör som vanligt uppehåll i juli. Kommer i augusti.