Också lågkonjunkturer globaliseras
Bankrisen tur-och-retur
Obama, nytänkande organisation och varumärke.
När brottsbekämpningen fungerar
Tid att införa en aktie, en röst
SvT bryter mot opartiskhet om ADHD
Världssvält, etanol och matpriser
Statliga styrelsearvoden
Miljarder till nya New York-museer
Amerikansk generositet
Svanmärkta tidningar; nu går det bra
Glasgallerier i New York och Stockholm
Stockholm en teaterstad
New Yorks galleriscen: Allt otydligare gränser
Rabarbersufflé
Också lågkonjunkturer globaliseras.
Några svenska storföretag har just kommit med goda resultat och börsen jublar. Det är mest ett tecken på att börsen är kortsiktig. Den amerikanska ekonomin är världens största och den dyker. Finansmarknaden stramar åt, byggandet har tvärtstannat och konsumtionen minskar.
När det blir svårt att finansiera nya investeringar kör åkarna sina lastbilar något år till i stället för att byta dem till en ny Volvo och då blir det kärvt också i Sverige. När det inte byggs nya hus i USA säljs det färre bokhyllan Billy och då blir det färre jobb i snickerifabriken i Kättilstorp.
Den kinesiska ekonomin växer snabbt. Men kineserna har hög sparkvot och har till stor del levt på att exportera till en USA-marknad som nu viker. Och Kinas ekonomi är trots allt bara hälften av Japans
Globaliseringen gäller också konjunkturnedgångar.
Bankrisen tur-och-retur
Nu kommer amerikanska delegationer till Sverige för att studera hur vi hanterade bankkrisen i början på 1990-talet. Bo Lundgren, som då var finansmarknadsminister, håller på att bli internationell guru.
http://tinyurl.com/4w6xas
http://tinyurl.com/4ot9zs
I själva verket reste Lundgren och flera delegationer från finansdepartementet över till USA 1991-2 för att studera hur amerikanerna löste Savings och Loan-krisen. Idén med Securum, ett finansinstitut där de dåliga lånen samlades, kom därifrån.
Det fungerade i huvudsak bra, även om bankerna i sin önskan att minska sin exponering ibland gick för hårt fram mot småföretagare som klarade av sina lån. Samma sak ser man i USA idag, och det bidrar till att strama åt ekonomin.
Annars är det lätt att glömma oss själva, när vi talar om subprime-lånen i USA, alltså det lättfärdiga sättet att prångla ut lån till människor som inte kan betala. I slutet av 80-talet och början av 90-talet fick bankkunderna hem förfrankerade kort där de bara behövde sätta kryss i en ruta och lägga till en signatur för att de några dagar senare skulle ha 50.000 lånade kronor på banken.
Förr sades det att de ekonomiska bubblorna blåstes upp och kraschade med 70-80 års mellanrum. Så lång tid tog det innan de som mindes förra bubblan och kunde varna försvann. I informationsbrusets samhälle har minnet blivit långt kortare.
Obama, nytänkande organisation och varumärke.
Det ska något mycket oväntat till för att inte Barack Obama ska bli den demokratiske presidentkandidaten i de kommande presidentvalet i USA. Men oavsett hur det går är Obama nydanande. Om detta skrev jag i förra nyhetsbrevet:
https://www.wastberg.se/viewnl.php?nid=235#section2
Den som är specialintresserad av amerikansk valkampanjsteknik kan gå till en lång artikel i National Journal:
http://www.nationaljournal.com/njmagazine/cs_20080416_3324.php
Obamas kampanj arbetar som moderna varumärkesstrateger. Amerikanska tidskriften Fast Company behandlar hans kampanj just på det sättet: ³Barack Obama may not win his party’s nomination. And even if he is nominated, he may lose at the polls. But there is no question that the brand of Obama — what he represents to the next generation of Americans — is important. A business that ignores this message does so at its own peril.”
http://www.fastcompany.com/magazine/124/the-brand-called-obama.html
En viktig del av kampanjen är att den ska vara självgenererande. Anhängare kan hämta verktyg och själva ge sin bild av Obama, även om den inte erkänns av kampanjen. Ett exempel är svenska newyorkbyrån Syrup (
http://www.syrupnyc.com) med svensken Omino Gardezi som startat
http://www.hopeactchange.com.
När brottsbekämpningen fungerar
Expressens newyorkkorre Gunnar Johansson berättar om hur han av misstag råkar ringa larmnumret 911 och snabbt lägger på luren. En liten stund efteråt står polisen utanför hans lägenhetsdörr. De hade fått larmet, spårat numret och gett sig iväg. http://tinyurl.com/4ewtyw
Det är inte unikt. När vi bodde i New York skulle en svensk granne ringa Sverige mitt i natten amerikansk tid. Hon slog 911 i stället för utlandsprefixet 011. Bad om ursäkt och la på. Fyra minuter senare stod polisen utanför dörren. Hennes man öppnade, men polisen insisterade att få träffa henne själv. Sannolikt med erfarenhet från kvinnomisshandel.
Så är en polis som dels fungerar, dels lyckats få ner brottsligheten så långt att man kan ägna sig åt normal samhällservice.
Titta gärna på statistiken för brottsligheten i New York. http://tinyurl.com/327ce9
Tid att införa en aktie, en röst
Över tjugo svenska och utländska institutionella ägare vände sig för ett halvår sedan till Näringslivets börskommitté och krävde regler för likabehandling av A- och B-aktier vid uppköp. A-aktier har som regel tio röster mot en för B-aktier, trots att de representerar lika mycket insatt kapital. När Investor nyligen sålde Scania till Volkswagen har det åter visat sig hur systemet kan missgynna små aktieägare.
Den svenska börsen har i internationell jämförelse extremt många bolag med olika aktieslag; Sverige är ett undantag från regeln en aktie, en röst.
A-aktieägarna har historiskt inte visat sig mer uthålliga eller långsiktiga än B-aktieägarna. Vi är på väg in i en lågkonjunktur, vilket brukar leda till fler fientliga övertaganden och fusioner. Det borde åtminstone leda till en princip om likabehandling vid ägarförändringar.
För åtskilliga år sedan var jag ledamot i den statliga röstvärdeskommittén. Jag var ensam reservant för att ta bort röstvärdesdifferentiering vid nyemissioner, men kommittén var överens dels om att det var möjligt, dels om att företagen på egen hand kan stämpla om sina aktier så att röstvärdesskillnaderna försvann. Det borde de göra nu.
SvT bryter mot opartiskhet om ADHD
Sveriges Television lyckades för en tid sedan bryta mot varje avtalsregel om opartiskhet och saklighet i något man kallade dokumentär och som handlade om professor Christopher Gillbergs forskning om ADHD. Vad det handlar om är en närmast klassisk svensk motsättning mellan mjukt och hårt, mellan flum och vetenskap, mellan psykologiska förklaringar och neuropsykiatri.
Gillberg är nog Sveriges mest internationellt kände neuropsykiatriske forskare. Han har hårt angripits av dem som vill ha sociala och samhälleliga i stället för medicinska förklaringar på det som brukar kallas ADHD. Att SvT valde att göra en renodlad partsinlaga kring detta är märkligt. Det anser också en grupp professorer i neuropsykiatri: http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=764671
Världssvält, etanol och matpriser
Bland det mest oroande just nu är de stigande matpriserna. Efter åratal när svälten i världen minskar ser situationen illa ut igen. Huvudförklaringen är bristen på frihandel som håller nere livsmedelsproduktionen. Men att den rika världen inför subventioner för etanol och omvandlar spannmål till bränsle gör inte saken bättre. Dessutom leder efterfrågan på t ex sockerrör för etanoltillverkning till att regnskog huggs ner och klimatkrisen ökar. Naturvetaren Per Welander från tekniska högskolan har en blogg Moderna myter – som är en avvikande röst i klimatdebatten. http://tinyurl.com/5zaxa5 Lars Bern, en näringslivsperson som starkt engagerat sig för miljön, skriver också om den blåögda etanolkampanjen: http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_1184905.svd
Statliga styrelsearvoden
Höga tjänstemän i kanslihuset får i en del fall väl tilltagna styrelsearvoden, när de representerar sin arbetsgivare i statliga bolags styrelser. Nu senast handlar det om tjänstemän i näringsdepartementet som får 220.000 extra per år för att sitta i Vin&Sprits styrelse.
När den borgerliga regeringen 1991 lade fram sin proposition med en lista på statliga företag som skulle säljas stod morgonen efter en liten kö utanför min statssekreterardörr. Det var kvalificerade tjänstemän som i stället för att få rimlig lön hade fått styrelseuppdrag. De ville nu ha kompensation om de skulle mista sina uppdrag. Jag svarade dem naturligtvis att jag var övertygad om att också de nya ägarna skulle vilja tillvarata deras personliga kompetens och kunnande.
Men systemet illustrerar ett problem. Om tjänstemän sitter på statliga mandat, men detta motiveras av privatekonomiska skäl blir de inte riktigt objektiva när de företräder staten/skattebetalarna.
Det vore bättre om staten i så fall kunde konkurrera med öppna individuella löner.
Miljarder till nya New York-museer
I förra nyhetsbrevet skrev jag om den internationella musievågen som Sverige håller på att missa. Det växer upp stora konstmuseer över hela världen:
https://www.wastberg.se/viewnl.php?nid=235#section7
I New York konstaterar tankesmedjan Center for an Urban Future,
http://www.nycfuture.org, att den kulturella sektorn nu sysselsätter åtta procent av New Yorks arbetskraft.
En artikel i New York Sun nyligen visar hur miljarder i offentligt och privat stöd strömmar till nya museibyggen i New York: http://tinyurl.com/3lnofq
Amerikansk generositet
I USA är ju gåvor till ideella organisationer avdragsgilla. Samtidigt förutsätts det att personer med höga inkomster också ger.
När det visade sig att New Yorks nye guvernör, David Paterson, på sin familjeinkomst om 270.000 USD bara yrkade avdrag för 150 USD blev det förstasida på New York Post: Guvernören är helt enkelt snål, var rubriken. Övriga ledande politiker gav ca 5 procent av sina bruttoinkomster.
Svanmärkta tidningar; nu går det bra
Norrtelje Tidning har blivit Sveriges första klimatneutrala redaktion. DN, SvD, Metro, City och andra tidningar har blivit svanmärkta.
1994, när jag var chefredaktör för Expressen, försökte vi göra tidningen svanmärkt och genomförde en inventering. Allt gick bra fram till en punkt. I planen ingick att vi skulle rensa bort engångsmaterial från redaktionen. Och Bonniers ägde Duni, Sveriges största tillverkare av engångsservetter och engångsmuggar. Så det blev tvärstopp.
Numera har Bonnierkoncernen sålt Duni.
Glasgallerier i New York och Stockholm
New York har egentligen bara ett konstgalleri helt ägnat unika verk i glas. Det är Heller Gallery i Meatpacking District. För drygt tio år sedan flyttade galleriet från Soho till nedgångna Meatpacking, bortdrivet av Sohos modeaffärer som höjde hyrorna. Nu stönar bröderna Heller över hur hyrorna går upp i Meatpacking. De är inte ensamma: Områdets äldsta diner, Florent, stänger. Apple flyttar in med rekordhyra i en elegant butik.
Heller hoppas att galleriet ska gynnas av tillströmningen och klara de nya hyrorna. Men glassamlarna tycks än så länge vara för få för att många ska betala de 100.000-tals dollar en skulptur kan betinga.
http://www.hellergallery.com
I Stockholm har Patrick Hällbom flyttat sitt glasgalleri från undanskymda Ragvaldsgatan till Hornsgatan 38. The Glassery är unikt i Stockholm genom att vara helt ägnat åt glas som konst, unika glasskulpturer. Glas är i Sverige än så länge billigare än annan konst och vi har få samlare.
http://www.theglassery.se/
Samtidigt finns det allt fler framstående svensk nya glaskonstnärer som Hanna Stahle och Fredrik Nielsen för att bara nämna två.
http://www.hannastahle.se
http://www.fredriknielsenglas.se
Stockholm en teaterstad
58 procent av svenskar som bor i tätort har senaste året varit på teater. Och Stockholm har flest teaterstolar i förhållande till invånare i Europa. TV, web och TV-spel har inte minskat teaterintresset.
Det är fantastiska siffror. Och jämför man med New York är talteater ofta av högre kvalitet i Stockholm än där förmodligen för att vi har ensemblespel och längre repetitionstider.
Den stora teatersuccén under senare år har ju varit Stockholms Stadsteater med fullträff efter fullträff. Senast premiären är Mordet på Marat, en roande nytolkning. Mästaren och Margarita är lika rolig och skrämmande som boken. Edvard den andre, med Rikard Wolff, en aktuell pjäs från 1500-talet. Att Stadsteatern efter alla dessa framgångar tvingas skära ner är märkligt.
Dramaten har jag inte sett lika många föreställningar på, men Hamlet och Tre kronor är nya sätt att hantera klassiker. Teater Brunnsgatan 4 spelar starkt politiska Lojaliteten av Kjell Espmark. Strindbergs intima teater har just haft premiär på Den bergtagna av Victoria Benedictsson.
Det finns kort sagt hur mycket som helst att välja på.
New Yorks galleriscen: Allt otydligare gränser ”Blurring Boundaries”, suddiga gränser, är det ord chefen för design och arkitektur på Museum of Modern Art i New York, Barry Bergdoll, använder när han ska beskriva var dagens design står. Han gör det i samband med den utställning som sverigekunniga designkuratorn på MoMA Paola Antonelli gjort: Design and the Elastic Mind. Utställningen är mer av ett debattinlägg än en designupplevelse. Om den utställningen och annat på New Yorks galleriscen skriver jag i senaste numret av livsstilstidskriften Bona Vita:
https://www.wastberg.se/viewtext.php?tid=236
http://www.bona-vita.se/
Rabarbersufflé
Det är rabarbertid. Den lite syrliga rabarbern är utmärkt till drinkar, efterrätter, pajer, chutney och annat. På min hemsida har jag lagt upp ett litet recept på en trevlig och lättlagad rabarbersufflé.
https://www.wastberg.se/viewrecipe.php?rid=237
TREVLIG VALBORGSHELG