Hur lång blir den ekonomiska krisen?
Presidentvalet och ekonomin
Liknar amerikansk politik svensk? Knappast.
Politiskt ungdomsintresse – i USA
Pengarnas roll i amerikansk politik
Antalet poliser nyckeln till minskad brottslighet
Värna om radion!
Dags för återreglering av taxi?
En Sverigevän dör
Ålder – i Sverige och USA
Allt fler stater och städer använder Second Life
Fyra svenska gallerier på konstmässa i New York
Dessertrestauranger Stockholm-New York
Hur lång blir den ekonomiska krisen?
Börser har fallit över hela världen efter fastighetslånekrisen i USA och BNP-prognoserna pekar neråt. Det är inte konstigt att USA smittar, eftersom den amerikanska ekonomin dominerar världsekonomin. Och den amerikanska ekonomin har drivits av inhemsk konsumtion, i hög grad på lån.
De som tror att de växande ekonomierna i Indien och Kina kan kompensera bortfallet i amerikansk konsumtion har helt enkelt fel: USA representerar ca 30 procent av världsekonomin, Kina 7. Dessutom motsvarar den inhemska konsumtionen i USA drygt 70 procent av BNP, medan den i Indien och Kina ligger på under 50 procent. Indien och Kina är extremt exportberoende och exporten går i hög grad till USA. När den amerikanska marknaden minskar slår det direkt på efterfrågan i Indien och Kina.
Hur långvarig nedgången blir är svårt att säga. 90-talskrisen innebar för Sveriges del sjunkande BNP i tre år. Men det var en i huvudsak hemmalagad kris. Rätt lite tyder på en kraschlandning i Europa. Ganska högt hushållssparande och en social välfärdspolitik fångar upp en hel del av nedgången.
Ingen vet heller hur svåra låneproblemen är. Många av de s k subprimelånen förfaller inte förrän i höst och bankerna vet ofta inte hur osäker deras låneportfölj är. En del amerikanska analytiker målar i svart och talar om att vi står inför efterkrigstidens värsta kris. Jag menar att man kan argumentera för att krisen snarare blir som 2001 – en knappt årslång nedgång. Amerikanerna har dåligt socialt skyddsnät, men en kultur av snabb anpassning till ändrade ekonomiska förhållanden.
Presidentvalet och ekonomin
Vad innebär det amerikanska presidentvalet för USA:s ekonomi? Enklast uttryckt finns två politiska läger. Det ena representeras av George Bush samt de två demokratiska presidentkandidaterna Clinton och Obama. Det andra av republikanernas John McCain.
Enklast uttryckt tror Bush/Clinton/Obama på en keynesiansk stimulanspolitik. De vill stimulera hushållen genom bidrag, sänkta skatter och stöd till insolventa låntagare.
McCain har däremot i senaten varit konsekvent budgetfundamentalist. Han har röstat nej både till stimulanser och skattesänkningar, när de inte varit finansierade och är en av de tydligaste förespråkarna för budgetbalans. I primärvalen har han varit tuff och avstått från att lova nya jobb i drabbade områden.
Liknar amerikansk politik svensk? Knappast.
Fredrik Reinfeldt har meddelat att han håller på den demokratiske presidentkandidaten Barak Obama (som har något som liknar jobbavdrag i sitt mycket detaljerade valprogram). Mona Sahlin håller däremot på Hillary Clinton.
Det tycks bestyrka den vanliga uppfattningen att alla svenska partier ligger inom ramen för demokraterna i USA. Men det är en kraftig förenkling.
Vem stänger Guantanamo snabbast? Säkert McCain. Dödsstraffet? McCain och Clinton för. Obama försiktigt mot. Invandringspolitiken? Clinton och Obama mer restriktiva än McCain. Frihandel? McCain ligger närmast den svenska positionen. Effektivare konkurrenslagstiftning? McCain.
Den starka kulturkonservativa dimensionen (rätten att bära vapen, inställning till aborter) gör att McCain ligger ganska långt från det svenska politiska genomsnittet. Ingen presidentkandidat är dock för samkönade äktenskap.
En sådan sak som skolpeng vågar sig ingen ledande amerikansk politiker på att förespråka.
Politiskt ungdomsintresse – i USA
Mätningarna av amerikanska ungdomars intresse för presidentvalet visar på en sensation.
Mätningar gjorda vid samma tid år 2000, 2004 och i år av i hur hög grad 18-29-åringar intresserar sig för presidentkampanjen, visar en ökning från 13 procent för åtta år sedan, till 42 procent 2004, till 74 procent i år.
Vad det handlar om är dels att den ironiska och avståndstagande Generation X, som en del sociologer kallar den, fått ge plats för den mer engagerade Generation Y (födda på 80-talet), dels de ungas motstånd mot president Bush. 80-talisterna är inte särskilt uppbundna på höger-vänsterskalan, men däremot mer villiga att själva göra något i sakfrågor.
Pengarnas roll i amerikansk politik
Det sägs ofta att pengarna styr politiken i USA. Och visst krävs det mycket pengar för att vinna ett presidentval. Men det räcker inte.
McCains kampanj var ruinerad i november och alla bedömare (inklusive jag själv) räknade ut honom. Hillary Clinton gick in i valkampanjen med mest pengar av alla, men det har inte hjälpt. Barak Obama, som nu har mest pengar, har bidragsgivare som i medeltal satt in mindre än 50 dollar var i kampanjen.
Det är dock intressant vilken total öppenhet och granskning det finns av politikens pengaflöden. Opolitiska Center for Responsive Politics följer i detalj vad som händer och lägger ut det på sin hemsida: http://www.opensecrets.org/
New York Times har en site där man kan gå in på kandidat, givarens namn eller postnummer och se vem som givit pengar till vem.
http://www.nytimes.com/ref/us/politics/2008_EG_FINANCES_SEARCH.html
Det är en öppenhet som helt saknas i Europa, inklusive Sverige.
Antalet poliser nyckeln till minskad brottslighet
I förra nyhetsbrevet skrev jag om hur brottsligheten i New York fortsätter att minska. De grova brotten minskar för sjuttonde året i rad. Antalet mord är det lägsta sedan 1963. Minskningen sedan den värsta tiden, 1990 är från 2245 mord till 494. Färre än 100 mord förra året gällde människor som inte kände varandra. Nu satsar New York-polisen på att minska våldet inom familjer. Förra året gjorde polis drygt 76.000 oanmälda besök hos kvinnor som tidigare utsatts för våld eller där maken eller partnern hade besöksförbud.
Det finns idag ca 35.000 poliser i New York (drygt dubbelt så hög polistäthet som i Sverige). Nu genomför man en drive för att rekrytera nya poliser. När polischefen Ray Kelly fick frågan om den viktigaste orsaken till den minskande brottsligheten pekade han på ”Operation Impact”, som innebär att man sänder stora grupper poliser till brottsdrabbade områden. En styrka på 1800 poliser finns i beredskap för att tillfälligt sättas in i områden som är särskilt brottsdrabbade. Den massiva närvaron skrämmer bort rånare, knarklangare, klottrare etc. Och området får en chans att återhämta sig.
Värna om radion!
Förra chefen för Sveriges television, Christina Jutterström, har föreslagit att SvT och Sveriges radio ska slås samman. Stora besparingar skulle kunna genomföras, bl a genom att antalet utrikeskorrar blir färre och att det bara blir en stor nyhetsredaktion. Min egen uppfattning är att Sverige inte behöver färre röster, vinklar och nyhetsbedömningar, utan tvärtom.
Möjligen är jag part i målet (jag var en tid styrelseordförande i Sveriges radio), men jag är övertygad om att radion är ett distinkt medium som kräver sin egen organisation. I en sammanslagning med TV kommer TV alltid att komma först och radion få stryka på foten.
Ibland sägs det att radion är smal. Men en radioteaterföreställning når fler än som besöker teatrarna i Sverige den kvällen. En konsert i ”smala” P2 når fler än vad alla Sveriges konsertlokaler gör på flera veckor.
Dags för återreglering av taxi?
Jag brukar tycka att avreglering är bra. Det tyckte jag också när taxi i Stockholm avreglerades 1990. Men jag och andra avreglerare hade fel. Var och en som kommer till Arlanda får vara med om en otrevlig stämning när ”friåkare” försöker värva kunder. Särskilt bra turistintroduktion till Sverige är det inte.
De flesta friåkare är säkert hederliga och skörtar inte upp kunderna. Men några gör det, vilket ger hela näringen dåligt rykte. Och många försöker snylta på de stora taxibolagen genom snarlika skyltar, vilket inte gör det lättare för konsumenten.
I Berlin, London, New York kan man vara säker på priserna och tämligen säker på att chauffören hittar. Så tyvärr inte i Stockholm.
En Sverigevän dör
Tom Lantos, som dog i februari, var den ende överlevande från Förintelsen som blivit vald till den amerikanska kongressen. Han var ungersk antinazistisk partisan. Lantos valdes in i representanthuset för 25 år sedan och blev så småningom ordförande i utrikesutskottet. Han var en stark röst mot diskriminering, för HIV-bistånd, för amerikanskt ingripande i Darfor, för Israels överlevnad och en rad andra mänskliga-rättighetsfrågor.
Liksom Hillary Clinton stödde han från början invasionen av Irak, men blev alltmer kritisk.
Lantos räddades till livet av Raoul Wallenberg i andra världskrigets slutskede och han var hela sitt liv den främste Sverigevännen i amerikansk politik. http://en.wikipedia.org/wiki/Tom_Lantos
Ålder – i Sverige och USA
Den amerikanske presidentkandidaten John McCain är 71 år. Det är säkert ingen fördel för honom, men används i varje fall inte öppet som argument i kampanjen. I Sverige vore det helt omöjligt med en ledande politiker – eller t ex programledare – i den åldern. I USA är flera programledare i TV i 70-årsåldern.
Stockholms stadsteater utgör, som så ofta, ett gott undantag. Man har just givit Meta Velander,83, och Yvonne Lombard,78, nya treårskontrakt.
Just nu kan man f ö se de två i Arsenik och gamla spetsar:
http://www.stadsteatern.stockholm.se/
Allt fler stater och städer använder Second Life
På 1950-talet sände president Eisenhower Louis Armstrong utomlands för att han med sin musik skulle stötta USA:s anseende. Nyligen sponsrade det amerikanska utrikesdepartementet i samma syfte en jazzfestival i 3D-världen Second Life. Redan tidigare har State Departement ett informationsrum i Second Life. Liksom den amerikanska kongressen. Alla presidentkandidaterna finns representerade i Second Life.
Genom svenska institutets ambassad Second House of Sweden var Sverige det första land som upprättade en officiell representation i Second Life. Nu finns flera stater och städer i Second Life, nu senast Malmö.
Mer än 10 miljoner människor har skaffat sig avatarer (digitala alias). http://secondlife.com http://www.sweden.se/templates/cs/CommonPage____18195.aspx
Fyra svenska gallerier på konstmässa i New York
Årets intressantaste konsthändelse i New York brukar vara The Armory Show, på Pir 94 på stadens västsida. Den går av stapeln den 27-30 mars: http://www.thearmoryshow.com
Fyra av de främsta svenska gallerierna har i år antagits till mässan:
http://www.brandstromstene.se
http://www.andrehn-schiptjenko.com
http://www.millikengallery.com
http://www.gallerimagnuskarlsson.com
Dessertrestauranger Stockholm-New York
Jag skrev för några nyhetsbrev sedan om trenden i New York att starta rena dessertrestauranger, som helt bygger på söta smaker och desserter.
Stockholm är som vanligt snabbt på att haka på, senast med dessertbistron Xoko på Rörstrandsgatan.
http://www.xoko.se/