Ur boken ”Det demokratiska samtalet i en digital tid”
Propaganda i samband med krig är ingenting nytt. För 2500 år sedan skrev den kinesiske generalen Sun Tzu i boken ”Krigets konst”: ”Det är inte enastående skicklighet att vinna ett-hundra segrar i etthundra slag. Enastående skicklighet är att besegra fienden utan strid.”1 Också Djingis Kahn ansåg att man inte behövde vara militärt överlägsen om man kunde manipulera fiendens uppfattningar. Idag har kampen om informationen kommit att bli en allt viktigare del av säkerhetspolitiken. Under första världskriget släppte brittiska stridsplan ner flyg-blad över tyska städer. Just flygblad från luften använde sig också USA av i Irakkriget 2003. I konflikten kring muren i Berlin släppte Östtyskland ner bollar med propagandistiska rubrikbud-skap i Spreefloden som rann över till Västberlin. Västsidan lät sången Lilly Marlene sändas i högtalare över muren. Idag har naturligtvis propagandan digitaliserats. Hybridkrigföringen, till exempel inför de ryska angreppen på Georgien och Ukraina, visar hur digitala påverkansoperationer är en integrerad del av krigföringen.2 Under nazitiden utsattes Sverige för systematiska försök från tyskarnas sida att styra den svenska opinionen. Det skedde genom ”kulturutbyte”, studieresor för tyskvänliga journalister, direkta påtryckningar på tidningar, stöd till svenska nazistpartier och vänskapsföreningar — liksom ryktesspridning.3
De senast etablerade medierna har alltid spelat en stor roll i opinionsbildningen. Nazisternas frammarsch i Tyskland grundades delvis på att det nationalsocialistiska partiet bättre än andra förstod att utnyttja det nya mediet: radion. Efter den avgörande debatten mellan Richard Nixon och John Kennedy i presidentvals-kampanjen 1960 skrev New York Times att ”dueller i TV-format är att lura allmänhetens omdöme och riskerar att korrumpera hela valprocessen”.4 Vad som hänt under världskriget fanns med i det svenska medvetandet i ett drygt decennium. 1957 kom en viktig utredning från Skolöverstyrelsen: ”Propagandakritik och samhällssolidaritet i skolundervisningen.” Redan då menade man att ”tekniska hjälpmedel för att sprida propaganda blivit allt mer effektiva.”5 Det handlade dock på den tiden om film och om rotationspressar som gjorde det enklare att få fram flygblad och broschyrer. Hur det skulle se ut idag, när sociala medier dominerar, kunde natur-ligtvis ingen ens gissat. Det som mer än 60 år senare fortfarande har relevans är att skolan spelar en huvudroll för att medborgare ska kunna identifiera och motsätta sig propaganda. Rysslandsexperten Anne Applebaum visade i en artikel i The Daily Telegraph, i samband med invasionen av Krim 2014, ett konkret exempel på propaganda. Västliga medier återgav okritiskt ryska uppgifter, spridda på nätet, om att 675 000 ukrainare flytt till Ryssland. Påståendet stöddes av bilder på bilköer vid den ukrainska gränsen. En bild ljuger bättre än tusen ord. Snart visade sig bilderna vara gamla och från de vardagliga köerna vid gränsövergången till Polen där ukrainare ville handla billigt i p olska butiker.6
Det demokratiska samtalet i en digital tid 195 Digitala angrepp gör ett psykologiskt försvar nödvändigt
Dagens utländska propaganda
Det mest påtagliga är hur Kina och Ryssland idag använder sig av internet för att underminera de västliga demokratierna. Journa-listen Peter Pomerantsev skriver i boken ”Ingenting är sant och allting är möjligt” om hur Ryssland under senare år haft strategin att skapa ett slags informationskaos i västvärlden.7 Det syftar till att underminera trovärdigheten hos medier och den demo-kratiskt valda överheten. Man vill bidra till en polarisering som minskar samhällsgemenskapen, något som i ett allvarligt läge försvagar länders försvarsförmåga. Vi vet också att de som i ett land är fientliga mot dagens demokrati just använder nätet. Ett exempel på hur en rysk kanal kan spela roll är VKontakte, den ryska motsvarigheten till Facebook. Där väljer svenska Nordiska motståndsrörelsen att lägga ut inlägg — som inte granskas på det sätt som numera ofta sker hos Facebook. Under valrörelsen 2018 skapade man t.ex. bilder av statsminister Stefan Löfven bakom galler och Centerpartiets ledare Annie Lööf iklädd hijab. Dessa ”memes” delades sedan tiotusentals gånger på andra siter.8 Det finns tusentals exempel på hur ryska källor under EU-valet 2019 spred desinformation i europeiska länder. EU-kom-missionen har en särskild grupp som arbetar med ryska informationsangrepp. EU-ordföranden Donald Tusk sa: ”Det finns externa antieuropeiska krafter som försöker påverka européernas demokratiska ställningstagande.”9 Det skedde också i Sverige där några helt lögnaktiga rubriker, som cirkulerat med dolda utländska källor, var: ”Svenska feministregeringen beordrar polisen att inte utreda våldtäkter”. ”Svensk stad tillåter muslimska böneutrop, men förbjuder kyrklig klockringning.” Patrik Oksanen, en av de främsta experterna på informations krig, visar att ”mellan alternativa siter i Sverige och ryska propagandamedier kan det handla om bara timmar.10 Kina har alltmer börjat påverka opinion över hela världen, främst genom digitalisering. Den statliga kinesiska Xinhua nyhetsbyrå är störst i världen och når ut till över 200 länder. Mest påtag-ligt var Kinas intensiva försök att påverka valresultatet i Taiwan 2020, vilket dock misslyckades helt. Experten Rush Doshi på tankesmedjan Brookings i USA, och som arbetar på en bok om Kinas globala påverkansoperationer, påpekade nyligen att alla länder i allt högre grad måste uppmärksamma Kinas alltmer aggressiva informationsagerande.11 Den USA-baserade journalisten Martin Gelin skrev i en artikel i Dagens Nyheter att det är svårt att överskatta de alternativa, digitala mediernas betydelse för Donald Trump och i synnerhet för hans möjligheter att nå ut till sina yngre väljare. Det är internet som möjliggjort dessa medier. En papperstidning med samma innehåll skulle troligen bara köpas av kärntrupperna och liksom pornografi säljas undanskymt.12 I Trumps valkampanj spelade också analysföretaget Cambridge Analytica en betydande roll. Genom det kunde kampanjen med hjälp av undersökningar av aktiviteter på nätet, inte minst på Facebook, göra personlighetsprofiler för miljontals väljare. Man kunde då manipulera dem och rikta en profilerad propaganda.13
Digitaliseringen och den svenska demokratin
Sociala medier har i hög grad påverkat hur den svenska demokratin och partiernas roll förändrats. De politiska partierna är medlemsmässiga spillror av vad de var för några decennier sedan. Den politiska dialogen har i stor utsträckning ersatts av konfrontation, inte minst på nätet. I början av 1980-talet hade partiernaca en och en halv miljon medlemmar. I dag är ungefär 260 000 svenskar medlemmar i något av de åtta riksdagspartierna. Det innebär att Sverige gått från att 20 procent av de röstberättigade var medlemmar i ett politiskt parti, till 2,5 procent.14 Även ungdomsförbunden är spillror av vad de en gång var. För 50 år sedan var Centerns ungdomsförbund det största förbundet med närmare 200 000 medlemmar. Idag har man cirka 2 000. Det finns många exempel på hur den traditionella förenings-styrda opinionsbildningen bytts mot sociala medier. En under-sökning som 2016 redovisades i Demokratiutredningen visade att den överväldigande majoriteten av förstagångsväljarna i 2014 års val hade Facebook som främsta informationskälla.15 Unga är snarare mer politiskt intresserade nu än tidigare.16 Men de väljer andra former än medlemskap i organisationer. Det är inte konstigt att det känns enklare att trycka ”gilla” än att gå på formella möten. Den tidigare formen av politisk aktivitet inne-bar att den som var med i ett ungdomsförbund eller parti främst träffade och debatterade med dem man delade grunduppfattningar och intressen med. På samma sätt fungerar algoritmerna i de sociala medierna. Enligt en studie som genomfördes på uppdrag av Digitalise-ringskommissionen är grupper som är minst politiskt organiserade – som unga män, lågutbildade och utrikes födda — däremot mer politiskt aktiva på nätet.17 Det är ytterligare ett motiv för hur kunskaper kring nätet och de sociala medierna måste spridas. Av undersökningen Ungdomsbarometern framgick att nära var femte person mellan 18 och 25 år tror på konspiratoriska påståenden, som att världen styrs av hemliga sällskap eller att en amerikansk komplott låg bakom 11 september-attentatet. Undersökningen visar också att de som tror på konspirations-teorier framför allt är unga män som sympatiserar med ultra-högern eller som har sina rötter i Mellanöstern.18 Av dem som tror på konspirationsteorier är det en betydande övervikt som läser alternativa mediesajter.
Behovet av kompetens i källkritik och kritiskt granskande ökar i och med att antalet medborgare som undviker traditionella nyhetsmedier växer. Det centrala är skolan, som bör skapa mot-ståndskraft mot desinformation, näthat och propaganda. Bo Jansson, tidigare ordförande i Lärarnas riksförbund, har skrivit att dagens elever är ett öppet mål för mörka fientliga krafter som vill destabilisera vårt samhälle: ”Källkritik och kritiskt tänk-ande är en alltför viktig del av elevernas utveckling som med-borgare i ett demokratiskt samhälle för att komma på undantag i brist på resurser eller kunskap.”19 De traditionella mediernas försvagning och krympta redaktio-ner har gjort det lättare för den som vill nå ut med propaganda att göra det utan att bli granskad och bemött. Här har Public Service-företagen en särskild roll. Sveriges radio, Utbildnings-radion och Sveriges Television har stora möjligheter att för-medla källkritisk kunskap och peka på systematisk ryktessprid-ning och konspirationsteorier.
En ny myndighet för psykologiskt försvar
Eftersom en så stor andel av alla svenskar nu följer sociala medier och eftersom den digitala informationen spelar en väsentlig roll i konflikten mellan länder är det nödvändigt att vi på nytt får en myndighet med åläggande att följa och hantera den psykologiska krigföringen. Fram till 2008 fanns en sådan myndighet. Beredskapsnämnden (senare Styrelsen) för Psyko-logiskt försvar inrättades 1954 eftersom erfarenheterna från andra världskriget visade att Sverige behövde en från militären självständig myndighet, som kunde kartlägga propaganda-angrepp och förbereda Sveriges fria informations- och medie-företag för kris eller krig. Själv var jag ett kronvrak och blev därför redan som 18-åring krigs-placerad i Beredskapsnämnden för Psykologiskt försvar och blev senare krigsplacerad avdelningschef. Journalister, reklamfolk och opinionsundersökare tillhörde de som i kristid skulle rycka in i psykförsvaret. Psykförsvarmyndigheten lades ner 2008. Lyckligtvis ska nu en ny myndighet för det psykologiska för-svaret inrättas. En utredning – ledd av landshövding Anders Danielsson, tidigare chef för Säpo och för Migrationsverket — ska lämna sitt betänkande 2020.20 En sådan myndighet måste kartlägga och upplysa om de informationsangrepp som sker. Metoden för kartläggning finns redan hos MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Dessutom är det viktigt att den nya myndigheten samarbetar med och beställer oberoende forskning kring den psykologiska krigföringen. I och med att den nya myndigheten inte främst ska agera i krigs-tid är det rimligt att den samverkar med olika myndigheter och aktörer kring medie- och informationskunnighet.
Den tidigare Styrelsen för psykologiskt försvar var främst en beredskapsmyndighet. Den hade en uppbyggd organisation som vid krig skulle bidra till att befolkningen nåddes av information, att rykten och propaganda bekämpades. Utländska journa-lister skulle få stöd i att verka i Sverige också i en krissituation. Inte minst det sista var väsentligt: Sverige är beroende av att snabbt få militär hjälp om det värsta skulle inträffa. Det kräver att befolkningen i de demokratier som skulle ställa upp för oss känner solidaritet med Sverige. Det är viktigt att bilden av Sve-rige är positiv och därför är det som kallas Sverigefrämjande också en långsiktig försvarsåtgärd. Det är ett väsentligt skäl för att vi måste satsa på en positiv Sverigebild i andra länder, något som är Svenska institutets främsta uppgift. Den nya psykförsvarsmyndighetens åliggande blir naturligtvis inte att få svenskarna att ställa upp bakom regering, myndigheter eller speciella åsikter, utan just att kartlägga utländsk påver-kan. Samtidigt vet vi från bl a Ungern och Polen att de auktoritära populistiska regeringarna omedelbart genomfört en politisering av myndigheter för att skapa kontroll över medier och opinionsbildning. Teoretiskt sett ska inte en ny — helt annorlunda sorts — svensk regering kunna använda psykförsvarsmyndigheten som propagandacentral. Det är därför nödvändigt att den nya myndigheten får garanterad självständig med höga trösklar mot politisk påverkan. Det kräver en grundlagsfäst uppgift och en styrelse som inte kan bytas ut direkt efter ett val. I slutet av 2019 var jag i Taiwan, där valkampanjen inför president-valet just hade börjat, och träffade då Audrey Tang, minister både för digitalisering och demokrati. Bland det intressanta med den taiwanesiska demokratin är att de sociala medierna används för att förankra och förstärkaden. Drygt 90 procent av landets 23 miljoner invånare är aktiva på sociala medier. Taiwan är utsatt för hot och tryck av kommunist-Kina, som anser att Taiwan fortfarande är en del av Kina. Viceminister, Chen Ming-chi, som är ansvarig för relationerna till Kina och som jag också träffade, sa att Kina inför det taiwanesiska presidentvalet 2020 satsar på provokationer, cyberattacker, sprider lögnaktiga rykten och använder sociala medier till att angripa den nuvarande regeringen. När jag frågade demokratiminis-tern Audrey Tang om man inte kunde förbjuda de propaganda-angrepp och falska rykten som sprids svarade hon att den lag-reglerade yttrandefriheten gör det svårt att agera med förbud. I stället är politiker och departementstjänstemän aktiva på nätet och rättar det falska och påpekar det propagandistiska. Principen är bland annat att ministrar inom två timmar ska se till att rätta lögner på internet.21 Det är något av en förebild. Det faktum att representanter för etablerade partier och folkrörelser ligger lågt på nätet förändrar den svenska opinionen och samhörigheten. Om vi ser på hur en ny psykförsvarsmyndighet kan spela en roll bör det bli en central uppgift att hitta och kartlägga informationsangrepp samt att ge omedelbar offentlighet åt dem så att människor ser hur Sverige behandlas. Den nya myndigheten för psykologiskt försvar blir en viktig del i arbetet med att sprida kunskap om hur den digitala informationen och sociala medierna fungerar.
Slutnoter
1 Sun Zis krigskonst (2012)
2 Jonsson, Daniel K: Gråzonsproblematik och hybridkrigföring — påverkan på energiförsörjning (FOI 2018)
3 Den tyska propagandan i Sverige under krigsåren 1939-45” (SOU: 1946)
4 Ted Sorensen, T: When Kennedy Met Nixon: The Real Story. (2010)
5 Propagandakritik och samhällssolidaritet i skolundervisningen: Förslag från Skolöverstyrelsens kommitté Skola och försvar (1957)
6 https://www.telegraph.co.uk/news/worldnews/europe/ukraine/10686706/ We-cannot-let-Putin-get-away-with-this-says-Polish-minister.html
7 Pomerantsev Peter: Ingenting är sant och allting är möjligt. (2016).
8 https://www.svd.se/sa-anvander-nmr-ryska-trollens-metoder-pa-natet
9 https://www.politico.eu/article/donald-tusk-poland-russia-latvia-ma-kes-scathing-attack-on-russian-influence/
10 https://www.expressen.se/kultur/ide/nya-uppgifter-putin-verkar-vin-na-informationskriget/
11 Gelin Martin, Mediekrigaren leder Trumps stödtrupper. Dagens nyheter, 2017-02-24.
12 https://www.foreignaffairs.com/articles/china/2020-01-09/china-ste-ps-its-information-war-taiwan
13 Sam Sundberg: Decenniet då internet undergrävde vår frihet. (SvD 27.12.2019
14 Låt fler forma framtiden. Forskarantologi. SOU: 2015:96
15 Låt fler forma framtiden. Forskarantologi. SOU: 2015:96
16 Låt fler forma framtiden. Forskarantologi. SOU: 2015:96
17 Digitaliseringskommissionen: För digitalisering i tiden (SOU 2016:89)
18 Ungdomsbarometern, 2016
19 Bergenäs Johan, Ögren Wanger Mats (2015), Kan Sverige försvaras – mot vad? : en antologi om svensk säkerhetspolitik, Ekerlids förlag.
20 https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirek-tiv/2018/08/dir.-201880/
21 https://www.dn.se/kultur-noje/olle-wastberg-sa-anvands-internet-for-samtal-i-stallet-for-polarisering-i-taiwan/