Dagens Industri 25 augusti
Nu öppnar förhandsröstningen inför valet den 11 september. I årets val har drygt en miljon utlandsfödda rösträtt, vilket är 200000 fler än i förra valet. Totalt sett har 7,7 miljoner svenska medborgare rösträtt till riksdagen och till kommunfullmäktige har – liksom i flera delstater i USA – också icke-medborgare som är folkbokförda i kommunen rätt att rösta, vilket gör att i kommunalvalet har totalt 8,1 miljoner som bor i Sverige rösträtt.
Internationellt sett har Sverige högt valdeltagande. I förra valet 87,2 procent. Dock röstade endast 74 procent av de utlandsfödda. Och i kommunalvalen skiljde det sig med ca 50 procent i valdeltagande mellan de etablerade valdistrikten och ”utanförskapsområdena”.
De i Sverige som är underprivilegierade röstar alltså långt mindre än andra – trots att politiska beslut betyder mycket för individerna. Det låga valdeltagande i förorter är en följd av låg integration, låg standard, låga kunskaper och bostadssegregering. Valdebatterna har hittills handlat åtskilligt om att utlandsfödda i utsatta områden måste stå i centrum och integreras. Partierna har i detta sammanhang tagit upp brottslighet och sysselsättning, men ingen har nämnt politisk integration.
Det rimligt att det ska inkluderas aktiviteter för att öka valdeltagandet bland de utlandsfödda. Det bör bli ett uppdrag för Valmyndigheten att informera i förorter om det kommande valet. Dessutom har de politiska partierna, deras ungdomsförbund och bildningsorganisationerna låg närvaro i de områden där få röstar. De politiska partierna borde ha satsat på närvaro och kunskapsspridning i de utsatta områdena. Nu borde det finnas valstugor i dessa områden.
En undersökning vi redovisade i Demokratiutredningen för sex år sedan visar att människor blir medlemmar i ett politiskt parti därför att någon de känner ber dem – en släkting, granne, skolkamrat, arbetskamrat. Men om det inte finns någon i närheten eller i familjen som är partimedlem är det ingen som frågar. Och det finns ytterst få partimedlemmar i förortsområdena. Kommunerna borde se till att det öppnas lokaler i utsatta områden där partier, ungdomsförbund och folkrörelser kan etablera sig.
Verner von Heidenstams sa i rösträttskampen 1899 att ”medborgarrätt heter pengar”. Så var det ju innan allmän rösträtt infördes. Nu följer inte rätten att rösta medborgarnas inkomster, men i praktiken röstar alltså de som är underprivilegierade långt mindre än andra. Det bör vara en viktig uppgift för Valmyndigheten, bildningsorganisationerna och de politiska partierna att få utlandsfödda att rösta.
Olle Wästberg